Trött på mig själv


”Tornväktaren” som krukmakaren Lena Palmgren tillverkar är vida känd. Givetvis köpte vi en, i den populära butiken som inrymmer både verkstad, butik och museum, när vi bodde i Wallanderstaden. Redan då såg vi en ljuslykta som såg fin ut. Vi bestämde oss för att köpa den nästa gång och samtidigt göra ett reportage om allt tilltalande därinne. Göra ett blogginlägg om keramiken som tillverkats i Gamla Apoteksgården genom alla år.
Livet kom emellan. De hemliga Gotlandsplanerna. Alla förberedelser. Allt som behövde stämma för att få ihop livspusslet.
Förra hösten när vi tog Pågatåget till Ystad tänkte vi köpa, när vi ändå var i närheten och fikade på vårt favoritfik. Då var det stängt för säsongen. Vi noterade en hänvisning till en annan butik. Men våra fyra ben ville iväg på något annat.

I förra månaden var vi på nytt återbesök i Ystad. Denna gång gick vi vidare till den andra butiken och fick en trevlig pratstund med kvinnan som jobbade där.
För trevnads skull tänkte jag lägga in det jag skrivit ovan på min första blogg. Men bloggen är upptagen av en spännande hotellrumstävling under hela november. Därför rinner detta över till ett kåseri på min Gotlandsblogg med det goda skälet att det inträffade i Visby utanför ringmuren. 😉
Ibland tycker jag det är intressant att studera mig själv. Analysera om hissen går ända upp, om alla flingorna finns kvar i paketet, om alla getterna är hemma o.s.v.
Vädret hade varit grått flera dagar. Då tycker jag inte det blir några bra foton inomhus. Dessutom föddes idén att sätta ut både Tornväktaren och ljuslyktan så där lite mysigt i en höstlövhög – som du kan se på de två bilderna som jag visat upp. Då tar jag sats från tårna och berättar följande sannhistoria:
”Bosse Seriös” tog fram ryggsäck och bubbelplast. Han gjorde två snygga paket. La dem försiktigt i ryggsäcken och tog kameran och gick ut i höstrusket. Fast solen gjorde ett kort värmande besök minns jag att jag ganska snart tröttnade på att ta kort på Lurblåsaren och ljuslyktan. Dessutom ville jag prata med Solveig en stund innan hon skulle iväg på ett möte. När jag hemma igen plockade upp dyrgriparna och redan fått av mig alla varma kläder såg jag…
”Solveig! Hinner du ta en sväng om…?”
”Det är inte säkert att du tappat den där.”
Det blev en ny sväng för mig till brottsplatsen innan mörkret tagit över makten helt. Även jag insåg att det var som att leta efter en nål i en höstack.
Trion ”Bosse Optimist, Bosse Naiv och Bosse Envis” har tagit några diskreta turer dit sista veckan. Jag vet inte vem i trion som tjatat mest på mig. Vem tror du? 🙂
Jag har haft mycket att göra med de tre bloggtävlingarna. Därför har jag inte tänkt på att tömma kamerans foton.
”Bosse En kombination av lek och allvar” föreslog till sin fru att vi skulle ta och lysa med mobillamporna vid en kvällspromenad. ”Praktiska Solveig” svarade:
”Aldrig i livet. Vi skriver till Lena Palmgren och frågar om vi kan få köpa en lur.”
”Men det är ju ingen sport.”
I samband med jag skulle tanka ur Botan-bilderna i söndags kom sanningen fram. Då såg jag bildligt att Tornväktaren stod och kippade efter luft bland alla löven. Mitt dåliga samvete växte till en mörk dyster höstkväll, när jag insåg att sanningen låg och prasslade bland löven därute. Jag hade haft rätt. Ett rätt i alla fall.

Nu har jag inte tid att sitta här och skriva till er bloggläsare. Jag har en plan. Borde jag inte bjuda hit alla bloggbesökare och ha som första adventstävling att den som först hittar luren… 😉
Stackaren. Att få ett stort hål i ansiktet måste kännas som att bli av med närmaste kompisen eller en kroppsdel. Jag får nästan dåligt samvete på riktigt. Men mest blir jag trött på mig själv som alltid måste vistas i samma kropp och hjärna. Tur att jag är duktig på att skratta åt mig själv och bjuda på mig själv – än så länge. 😉
Lördagskramar från Bloggaren som saknar en lur.
Ps. Visst kunde det vara värre. För det finns säkert någon som saknar både två och tre lurar. 

32 tankar på “Trött på mig själv

  1. Även om det är väldigt retfullt så finns det självklart något som är värre. Så borde man tänka men det är inte alltid så lätt 😉 Såväl Tornväktaren som ljuslyktan är i alla fall väldigt fina!

    Kram

    Gilla

    • Det finns det alltid. Men när jag ser att att ingen kört och plockat upp löven, som de gjort på andra ställen. blir jag fortfarande lite nyfiken. Med tanke på att jag vet vid vilket träd.
      Solveig har rätt såklart. Det finns säkert tusentals ensamma lurar i butiken. Vi får skicka ett mail dit och en länk till detta inlägg kanske. 😉
      Lördagskram

      Gilla

      • Jag tappade min vigselring på gatan när det var snö. Plogbilen kom och flera bilar körde där. Fyra timmar senare hittade jag den. Higgins tvärstannade, luktade och vägrade att gå vidare så det finns hopp!

        Kram

        Gilla

  2. Det kom ju något gott ut av det hela, kanske flera saker. Och, du fick ju ett roligt och intressant kåseri, eller blogginlägg på köpet.
    Roliga höstbilder.
    Studera mig själv har jag tröttnat på, men däremot studera andra, det kan vara spännande värre.
    Bosse Optimist, tror jag, leder ett snäpp före Bosse Envis.
    Tävlingen på din andra blogg verkar stå och vänta på bättre tider, eller bättre nummer, i detta fall. Där har du verkligen satt oss på vänt. Undrar om jag inte ska lägga in en gissning innan jag glömmer bort det. Glömska är något som tillhör mig, nu för tiden.
    Trevlig helg.
    Kram!

    Gilla

    • Jag kunde inte låta bli att berätta om det. 🙂
      Jag gör både ock. Studerar andra och mig själv.
      Oväntat slutade det dyka upp rumsförslag. Alla är rädda om sina chanser. Det skulle jag också varit tills det började hända saker de sista ”timmarna”. Men jag kan se att det är aktivitet på sidan varje dygn. Du har det sista hjärtat och ligger närmast sanningen. Men domaren är ute efter det exakta svaret. Han är hård men mycket rättvis. Bosse Lidén undrar från sitt håll varför det fortfarande slösas bort chanser på rum som är upptagna av andra hotellbesökare. 😉 Det sägs att vi ska följa våra hjärtan. ❤ Den vackra meningen gäller även till 100 % i denna tävling.
      Själv måste jag skriva upp allt – annars skulle jag glömma säkert 75 %.
      Lördagskram

      Gilla

      • Det är svårt då man bara har en chans kvar. Då är det lätt att stjälpa sig själv och istället hjälpa andra, kanske.
        Är du som min mysing? Han har en lista där han noterar precis allt som ska göras varje vecka.
        Då han går och handlar har han en lista där varorna är uppskrivna, som ska köpas in. Tror att hans och min ålder gör att det är mycket befogat, om jag säger så.
        Kram igen till dig.

        Gilla

      • Jag är definitivt som din mysing när det gäller sådant och annat planerande som han verkar syssla med. Vi har en lista med magnetremsa på köksfläktens ena sida där vi fyller på saker som håller på att ta slut. Sedan är listan med oss. Ibland får S skriva om den för att hon kan inte läsa vad jag skrivit. 😉 Det har hänt att hon ringt från affären och berättat att hon och våra döttrar har stått och gissat på vad kråkfötterna menar. Ofta hade ingen av dem rätt. 😉
        Nu vet jag exakt hur många rum som kan vara lediga/möjliga. Jag räknade på det för en stund sedan. Intressant. Mycket intressant. Flera av dem som har tre gissningar kvar kommer kanske ångra sig sedan. Eller så har de redan glömt tävlingen. Allt är möjligt.
        Kram

        Gilla

  3. Aj då, det där var ett lurigt problem. Det kan kanske varit så att något litet skogsväsen stod och lurpassade för att kunna norpa åt sig luren när du minst anade det … t.ex. när du försökte ställa in skärpan. Det finns många lurifaxer bland skogens väsen. Men hur som helst blev det ett väldigt bra kåseri … 🙂

    Kram Anita

    Gilla

  4. Ajdå. Ligger den inte kvar i dina förpackningsmaterial? Ibland hittar man försvunna saker på väldigt konstiga ställen! Hoppas ni får tag i en ny annars, men visst är det surt. Bättre det är nån annan som gjort fel, här tex är fejkgranen vi köpte för dyra pengar förra året borta… Det är INTE jag som ställer undan julsaker…
    Ha en fin lördag!

    Gilla

    • Hm! Jag har en lur kvar. Hur många har du kvar? 😉 Det var när jag såg skillnaden mellan ett foto med lur och ett utan lur som jag fick sanningen att det hänt just på den platsen av jorden, när jag tog flera foton. Flyttade kanske lite på sakerna.
      Letar jag väldigt mycket efter en sak brukar jag istället hitta saker som jag glömt att jag saknat.
      Jag vill inte berätta sanningen för dig. Vi män måste hålla ihop. Vi som inte gillar ”låtsasgranar”. 😀
      Tack ska du ha.

      Gilla

      • Det är fel Bosse! Det är inte jag som vill ha låtsasgran. Men den här var okej, den försökte inte likna en riktig… Jag hinner inte ta en lur idag😉hinner du?

        Gilla

      • Vissa män är smartare än kvinnor men låtsas var extra dumma. Då kan de hålla sina hemligheter inom lås och bom genom att låtsas vara intresserad av något. 😉 Annars är det något barn/barnbarn som vill spela dig ett spratt. Eller så är sanningen betydligt tråkigare. För jag antar att ni har betydligt större kvadratmeter än vi numera har för att saker ska ha en chans att försvinna. Ärligt talas är det fortfarande så hos oss. Vi kan inte begripa det . Jo det kan vi egentligen. Har vi sålt, skänkt, slängt innan flytten? Det handlade om tusentals saker. De stora fysiska sakerna minns vi såklart. Hoppas ni hittar den innan julafton.
        Jag vaknade precis från en lur. 🙂 Visste knappt om det var dag eller natt. Är ungefär lika mörkt i sovrummet.

        Gilla

  5. Bara inte Bosse Optimist själv ‘tappar sugen’ så ordnar det säkert upp sig med Tornväktarens lur en vacker dag.. Tack för trevlig novemberunderhållning! 😀
    Kram

    Gilla

  6. Jag känner med dej… jag är en sån som nöter sönder mig själv för att nåt inte stämmer eller försvinner. Jag har saknat en stor tomtemor nu flera jular men måste inse att något hänt med henne, som jag glömt bort. Vi har ju flyttat och packat allt och sen packat upp julsaker flera gånger och hon saknas ändå. Svårt att lämna den frågan i alla fall. Jag ”pratar” med de övriga i tomtefamiljen och säger varje jul ”var är tomtemor?” Världsliga och fåniga tankar säger jag till mig själv. Men jag kommer nog att fråga denna julen också men förväntar inget svar … Ha en trevlig helg! ❤

    Gilla

    • Jag känner så väl igen ett sådant ”lokalt” mysterium som hör ihop med en viss tid på året. Sedan brukar vi glömma bort det till nästa gång.
      Du måste vara mer bestämd denna gång. Någon håller tyst som borde berätta för dig. Eller så sörjer de och är stumma. Tomtemor är viktigast.
      Kram från en som precis tagit sig en lur och funderar på att fika.

      Gilla

  7. Du fick ju lite extra gratismotion när du letade, men det uppväger givetvis inte förlusten. Det sägs att det som göms i snö osv….du får kanske hoppas på att det som göms i löv kommer upp så småningom. Kram

    Gilla

    • Högen därute ser jag från vardagsrummet. Måste erkänna att Solveig har två poäng i storyn. Det går inte att hitta den bland alla löven och det borde vara smidigt att skriva ett mail och fråga om vi kunde få köpa en ny lur. Men min envisa tävlingstarm berättar i smyg att det hade varit riktigt häftigt att ropa på Solveig. Hålla fram två knutna händer och be henne att välja höger eller vänster. 😉 Eller så kunde jag blåsa i luren samtidigt som jag håller den mot hennes öra när hon sover lätt. 😉
      Kram

      Gillad av 1 person

  8. Jag kan förstå dig! En borttappad lur är trist. Men den finns nog någonstans. Kanske kan du få igång några ”missing lur” letare. Håller tummarna att den kommer till rätta.
    Gillade dina bilder! Men det är ju en klen tröst.
    Kram

    Gilla

Lämna ett svar till http://bosseliden.wordpress.com Avbryt svar