De röda bodarna

Vi är kvar i byn Boderne, som fått sitt namn efter de gamla röda skjulen som kallades för ”boder”.

Kraftiga inlandsvindar kommer inte åt de skyddade röda numera sommarstugorna.

Den där trappan ser väldigt lockande och spännande ut. Numera behöver inte Solveig ha mig i ett koppel. Hade jag däremot varit tolv år och haft med mig några äventyrliga kompisar… 😉

Som du noterat var vi inte ensamma i gemytliga hamnområdet. Jag noterar att långbordet är/var männens zon. Vilka var de fem samtalsämnen som dominerade? Nu ser jag ”det svarta klotet”, men minns ingen rökdoft.

Vi hade vänt tillbaka och nådde efter kurvan boderne 1. Bilden jag såg på igår var mer livlig och det stod fyra/fem trottoarpratare utanför det lilla mysiga caféet. Kanske är det många som tar en kopp rykande kaffe, aplekage/äppelkaka eller en soft ice efter ett dopp i havet.

Det tjocka vita strecket kan jag förstå är nödvändigt att ha som en riktlinje under högsäsongen.

Som sagt var. Det var lågsäsong. Men vi hade på ditresan noterat att det var öppet i vissa butiker…

9 tankar på “De röda bodarna

  1. Så fina bodar! Under högsäsong kan jag tänka mig att det kryllar av människor där.
    Om vi varit vänner som barn, så hade vi nog haft väldigt roligt 🤩

    Gilla

    • Det hade varit spännande att rulla ner där en julidag. Eller inte. Undra var man ska göra av bilen?
      Garanterat. Det tror jag också.
      Jag har ibland som vuxen, både under och efter ”sannåren” på ön, slagits av ”fantasin” att jag gärna hade växt upp i Visby/Gotland. Sedan fått mer puls och annat i Stockholm under studieår. Självklart skulle jag redan under Borås-åren lyckats övertala Solveig att flytta till Sveriges största och bästa ö. Undra om våra föräldrar vågat ta färja/flyg dit? Det doftar nej lång väg. 😉

      Gillad av 1 person

  2. Ser verkligen ut som en liten gemytlig by eller vad man ska kalla det. Fast för egen del skulle jag nog inte vilja ha sommarstugan så tätt med andra men jag är ju van att ha natur runt huset överallt. Här har våren börjat komma lite i alla fall. Det är is på vägen så man knappt vårar gå där och sjön är blank och ibland vatten uppepå isen. Risk för bakslag förstås men jag behöver inte skotta mer för Kinabror har ju kommit hem och kan göra den förhatliga sysslan. Hos er är det väl både krokus och andra vårblommor som kommit men här får man vara glad för enstaka barfläckar.

    Gilla

    • Instämmer. Jag skulle heller inte vilja ha så nära till grannarna.
      Härligt att läsa och följa på avstånd att det äntligen har vänt däruppe hos dig. Bakslag dyker alltid upp. Skillnaden är att de inte stannar oändlig tid. Bra att Kinabror är tillbaka. Vi har haft krokus och snödroppar länge nu.

      Gilla

  3. De är så fina, de röda bodarna. Det som är så charmigt är att de är så olika, precis som om man tagit vad man haft i virke och så byggt sig en liten bod. Förstår att det vita strecket är viktigt, i synnerhet under högsäsong. Annars kanske det skulle komma oväntat besök i det lilla fina huset. Roligt att de låtit trädstammen stå kvar.

    Kram från en idag solig Kringelstad!

    Gilla

Lämna ett svar till Lena i Wales Avbryt svar