Missade famntaget i Hörsne Prästänge

Kul att bli välkomnad av en trevlig kommitté. Det händer inte varje gång som vi kommer till ett änge. För visst är det skillnad på Bä och Bu.

Av en slump såg vi skylten Hörsne Prästänge. Vi insåg att vi inte hade varit i detta änge tidigare.

Som vanligt fick ”Den lilla blå” stanna utanför grinden. Det är något visst med att besöka ett gotländskt änge. Här handlade det dessutom om ett Naturreservat sedan 1986. Arealen är på ungefär 11 hektar.

Det är Naturskyddsföreningen Gotland som äger och sköter Hörsne Prästänge. Det innebär att de på traditionellt sätt sköter om fagning på våren, slåtter under högsommaren och allt efterarbete under sensommaren. En stor APPLÅD och ett tack till föreningen från gotlanduppochner.

Inom området löper en naturstig. När vi kommit in i själva änget delade vi på oss. Solveig sjönk ner någonstans och började ta kort med sitt macro. I inlägget ser jag överst en smörblomma och sedan en häftig tvåbladsorkidé, som ser ut som en slags grön gubbe.
Det känns som väldigt länge sedan vi ”redovisade” tvåblad. Tidigt i morse när 99,9 % av befolkningen på Sveriges största ö sov, stötte vi på en ny orkidé som kommer att bli nummer tjugofyra här på bloggen.

Någon gång förra året läste jag på internet om favoritplatser på Gotland. Anders Lekander skrev om ”Famntaget i Hörsne Prästänge”. Han berättade att i ängets norra del, i en undanskymd vrå, finns det två träd. En ask och en lundalm som slingrar sig om varandra. Det ser även ut som om de växt samman. Tyvärr hade jag glömt sannsagan när jag gick där ensam i änget. Givetvis hade jag inte glömt att jag var lyckligt gift med en gammal kurskamrat från Bibliotekshögskolan i Borås. Men en…

… spännande stätta kan förvilla tankarna. Jag klev över och fortsatte på naturstigen utanför. En vacker fjäril gäckade mig x antal gånger. Kan de inte sitta stilla i tio sekunder? Där någonstans började jag tänka på tid och avstånd. Bäst att försöka hitta tillbaka till Solveig.

Solveig ställde in kameran på fotoillustrationer. Vi hade tur och slapp möte på ”enbilsgrusvägen” åt båda hållen. Det är en snäll raksträcka och en uppmärksam chaufför kan se hela sträckan och kan därmed vänta in bilen som var först på vägen.

14 tankar på “Missade famntaget i Hörsne Prästänge

  1. Den lilla gröna gubben har en väldigt överdimensionerad krage får jag lov att säga!

    Fjärilar och kattungar sitter sällan still när man ska fota dom. Många gånger önskar jag att jag skulle ha tålamodet en kattungealmanacksfotograf ( jisses vilket långt ord) måste ha.

    Trevlig midsommarhelgssöndag önskar jag er! Vi åkte hem från våra vänner i Härliga Härjedalen sent igår kväll för att slippa vägkaoset som bryter ut idag.

    Gilla

    • Tjugofem bokstäver. Nu måste jag ta en burk med alvedon för att få bukt med sifferräknandetshuvudvärken. Nej. Jag fick inte in burken i munnen. 😉
      Härliga Härjedalen låter som en trevlig plats att besöka på sommaren. Smart tänkt av er. 🙂
      När vi igår morse drog iväg på utflykt klockan 05:11 var det inte många bilar, människor vi såg den första timmen. När vi vek av och in på en slags grusväg med högt gräs i mitten var vi tacksamma för att vi inte fick möte någon gång. Bitvis körde jag i 10. 4 km känns som en evighet. Men det är häftigt att det alltid går betydligt fortare på tillbakavägen.
      Tack! Vägkaos vill man helst inte hamna i. Här drar det ihop sig till den förkortade Almedalsveckan. Den blir helt utan mig. Kanske går S ner till någon föreläsning som hon är intresserad av.

      Gilla

    • Ett välskött änge är en underbar oas. Det är det att ge sig iväg tidigt på morgonen också. Igår rullade vi iväg 05:11 och åt frukost längst ut på en ”pir” vid ett fiskeläge i Fröjelstrakten. Igår kväll ställde vi ingen klocka. Så det blev i morse frukost vid Södra Hällarna först klockan 07.01.
      Tack ska du ha.
      Kram, Bosse

      Gilla

  2. Nu är det orkidernas tid. Här har vi guckusko, nattviol och en massa olika nycklar. Nattviol har vi massor efter vägkanterna och det doftar så gott när det kvällas

    Gilla

  3. Tycker det var en väldigt trevlig välkomstkommitté som tog emot er. En vacker promenad i ett vackert änge i den vackra sommaren. Ja det var en lustig grön gubbe. Undrar om han kommer från mars. Undrar varför rymdvarelser är gröna … hm …
    Önskar en fin söndag!

    Kram från en soldränkt kringelstad!

    Gilla

  4. Vilken fantastisk plats! Underbart att se och som alltid, en fröjd att läsa textraderna därtill. Och dom där fjärilarna… Dom kan verkligen inte sitta stilla. Oerhört svårfångade på bild. Allt gott till er ❤

    Gilla

Lämna ett svar till Znogge Avbryt svar