
När vi var på Gotland på semester hade vi säkert inte stannat till här. Då var vi fokuserade på speciella välkända mål och deletapper. Nu har vi oftast med oss en skön blandning av planerat och möjligheter som dyker upp utanför bilfönstren, eller när vi cyklar någonstans.

Som den här gången när vi rullade runt i Lau socken och på avstånd såg några av de ca 350 stenskepp eller skeppssättningar, som finns runt om på Gotland.

Ungefär 1,5 km norr om vackra Lau kyrka ligger Bändeläins Täppa, som består av två skeppssättningar och en rund stensättning (även den en grav).
Tidpunkten när det begav sig var yngre bronsåldern. (Ung. 1500-500 f Kr) Den döde brändes på bål. Benen krossades, tvättades och lades sedan ner i särskilda lerkärl. Urnan placerades i en kista av flata stenar i eller invid skeppssättningen. Materialet var gråstensblock eller kalkstenar.

1928 undersöktes arkeologiskt den nordligaste skeppssättningen. Då hittades en liten femsidig stenkista med både lock och golv innehållande en lerkruka med brända ben efter en människa. Övrigt som hittades var en pilspets, en pincett och en rakkniv av brons.

Som en avslutning på en kurs i arkeologi grävdes 1990 den södra skeppssättningen ut. Här fann man liknande fynd och även en mindre kniv av brons. Föremålen daterades till 900 f Kr. Gravgåvorna talar om att det rör sig om mansgravar.

Tyvärr var den runda graven plundrad. Det som lämnats kvar var bara lite spridda brända ben.

Bautastenen som stod ca 100 meter innanför ett stängsel zoomade vi in. Det finns inga uppgifter om när eller varför den står där. Min fantasi går till ett slags djur som nyfiket studerade de två konstiga figurerna i hagen. Visst se du två ögon, nos och mun?
Fotnot:
Vi måste ge en stor eloge till Lau Hembygdsförening, som underhåller området som tidigare var helt igenväxt. Den föreningen tycks ha många järn i elden.
Så synd att den ena var plundrad men det var bra att två övriga kunde grävas ut. Det finns verkligen mycket att se på er ö så jag ser fram emot när vi kommer dit, när det nu blir…. Självklart ser jag ansiktet 😀
Kram
GillaGilla
Jag är supertaggad på att åka iväg när det blir vår. Denna sommar kommer säkert att följa samma mönster som förra. Allt är försenat. Jag som för några veckor sedan hade en förhoppning om något annat. Inte ofta som jag önskar att jag var en tjugo-trettio år äldre. 🙂
Kanske en säl eller valross.
Kram
GillaGilla
Visst är där ansikte. Ständigt är det någon som ser en!
GillaGilla
Storebror ser allt vi gör. 😉
GillaGillad av 1 person
Så många intressanta utflyktsmål det finns i er närhet. Man är aldrig ensam var man än befinner sig. Kram
GillaGilla
Men vi höll avstånd ifrån varandra.
Kram
GillaGilla
Jag vet inte varför jag tänkte på Storpotäten när jag såg ansiktet på stenen, hu, nu blir det mardrömmar!
GillaGilla
Jag tänkte på en säl i första hand. En stensäl. 😉
Hoppas du glömt det till ikväll.
GillaGilla
Visst ser jag filuren som spanar 🙂 Man är ofta iakttagen i naturen… Det har jag känt många många gånger. Oftast trevlig upplevelse men ibland har det gett lite smått obehag och gåshud.
Tack för fina bilder och intressant läsning 🙂
GillaGilla
Jag kan förstå att du känt det många gånger på dina naturupplevelser. Helst när du varit iväg på förnatten eller småsover i bilen. Lagom spänning är bäst. Men i efterhand när/om det gått bra så skulle det kunna girera i ex. häftiga djurfoton.
Tack för rosorden.
GillaGillad av 1 person