
Det är sådana här spännande rutter som jag är svag för och som gör Solveig lätt schack matt. Jag hade i hemlighet läst om får som behövde hjälpas av vägen och såg att den smala vägen inte passade för ett möte med ett brett fordon.
Men vi tog oss tryggt upp till parkeringsplatsen. Hit ska vi återvända när det är vackert och klart väder. Dumt nog tog vi inte på oss extra klädesplagg. Därför bara en kort uppfriskande promenad för att kolla in läget runt vårt huvudmål.

Hammarens fyr på Stejlebjerg har varit bemannad från 1802-1990. Lyshöjden var 85 meter. Tyvärr var det ofta rejäl dimma i just denna trakt, som gjorde att fyrljuset inte alltid syntes utifrån havet. Därför byggdes som säkerhet en fyrplats till. Numera är denna fyr i rätt väder ett utmärkt utsiktstorn. Det ska gå att se till Sandhammaren på Österlen. (37 km dit)

Denna fyr lags i beslag av tyskarna när de ockuperade Bornholm under andra världskriget. Vid fyrtornet hade de bra koll på havet, tjugofyra timmar om dygnet. De byggde upp en varnings- och radaranläggning och baracker för sitt manskap. Det var säkert ingen bornholmare som vågade sig hit för att spana på aktiviteterna. Eller så fanns det några få som vågade.
Jag har tidigare skrivit om det sorgliga, när resten av Danmark firade stort freden överallt var det fortfarande krig på Bornholm. Ryssarna bombade därför rejält i både Rönne och Nexö. Till slut fick tyskarna som var här vid fyren ge sig när den ryske 27:årige officeren Erastov Nicolai Eastovich ankom till Hammeren Fyr med sina 150 soldater.
Jag avslutar det krigiska med att berätta att Eastovichs dödsorsak var mycket mystisk. Tre olika orsaker nämns. A: Han dog i en skjutolycka. B: Han kallades hem. C: Han fick ett hjärtstopp.

Två fjärdedelar av fredliga familjen Lidén utmanade istället de svängda trapporna.

Vi tog paus för att glutta ut från insidan av fönstret.

Undra om tiden upplevdes gå extremt långsamt under nattpassen? Det måste varit ett lysande och blinkande nattarbetsjobb.


Det var ruggigt kallt därute. Självklart gör vi ett återbesök i ”rätt väder”. Kanske i samband med att vi besöker den andra fyren på Hammerknuden.
Det går på bilden skymta havet på andra sidan ön.

Eftersom jag inte upptäckte någon hiss fick det bli samma väg tillbaka.


Undra om det funnits några sällskapssjuka fyrvaktare genom historien? Numera är huset privatägt, men det ingick i köpet att allmänningen skulle ha fortsatt möjlighet att gå in i tornet. Det var vi tacksamma för.
Spännande att fyren sitter ihop med boningshuset.
Då får ni hoppas på en klar solig dag nästa gång ni gör ett besök där!
Trevlig onsdag!
GillaGilla
Visst är det. Det var nära och bra en gång i tiden. Gick inte att dra av på deklarationen. 😉
När det är kalasväder kommer vi att ha i åtanke att besöka ställen som är värda en ny chans. De blir fler och fler… Allt hade varit lättare om vi bodde där i fem hela år på raken. Då hade ändå Gotland vunnit. Eftersom det blev två handfulla dagar till. 🙂
Tack ska du ha.
GillaGillad av 1 person
Det är verkligen något speciellt med fyrar och det är intressant att besöka dem. Så fint att tornet fortfarande är öppet för allmänheten. Även lilla grannhålans fyr går att besöka sommartid. Nyligen renoverades delar av trappan som ansågs vara osäker. Det kan jag bara instämma i för den var inte att leka med…
Kram
GillaGilla
Jag är med i samma ”fan-klubb”. Det är trevligt när de är öppna för allmänheten, men de måste vara möjliga att känna sig säker i.
Kram
GillaGilla
Vilken fantastisk fyr. Så vacker. Dessutom nämns Sandhammaren där vi bodde 1 vecka i somras, vilket gav mig en skön återblick på sommar minnen.
Det är något visst med fyrar. Det tyckte jag även innan jag blev Sjöfartsverkare 😊
Är de dessutom både gamla och vackra blir det något extra.
GillaGilla
Den var tjusig och ligger på en vacker plats.
En av mina gamla drömmar som du verkar kunna förverkliga lite överallt. Det låter mysigt.
Det verkar för mig som du har/haft ett häftigt och intressant arbete. 🙂
Instämmer. Den kombinationen brukar höja ribban.
GillaGillad av 1 person
Det var roligt att läsa att fyren fortfarande är öppen för allmänheten trots att nu huset är privatägt. En väldigt vacker fyr dessutom. Det är faktiskt väldigt fascinerande med fyrar. Jag skulle gärna bo i en. Åtminstone ett tag.
Att ockupationen fortsatte berättade vår guide när vi var på Bornholm och även du har ju berättat det i tidigare inlägg. Det är egentligen helt ofattbart att de var ockuperade i nästan ett helt år efter krigsslutet.
Kram från Kringelstan!
GillaGilla
Det är något visst med fyrar och kvarnar av olika slag. Jag hade också gärna bott några fina dagar i en fyr. En gammal barndomsdröm. En riktig sorglig historia i öns backspegel.
Kram tillbaka från Wallanderstaden
GillaGilla
Fyrar är alltid värt ett besök 🙂.
GillaGilla
Det tycker vi med. Hur många finns det i Australien tro.
GillaGilla
Det finns en del fyrar i Australien men inte så många som man kanske tror. Det finns inga fyrar alls längs Great Australian Bight. Jag har aldrig bott i en fyr heller men skulle gärna göra det någon gång.
GillaGilla
Jag hade säkert gissat på många om jag fått den frågan.
Anses det vara en ”säker” plats eller finns det andra ”lyskällor” tro.
Jag har haft den drömmen i många år. Men nu är jag inte lika sugen längre som förr. En natt kunde såklart vara häftigt.
GillaGilla
Det finns inga byar eller hamnar längs Great Australian Bight kusten så skeppstraffik är obefintlig.
GillaGilla