Vädret var nyckfullt denna tisdag. Här ser du ändå en glimt av en blå himmel. Det du inte har ont av var den extremt starka blåsten jag möttes av när jag öppnade bildörren på parkeringen. Hade jag inte hållit hårt i något viktigt och lätt till vikten hade jag inte sett det mer, tänkte jag tacksamt.
Vi har varit i och kört förbi vackra Melsted flera gånger förr. Av olika anledningar har vi alltid skjutit upp besöket på Lantbruksmuseet Melstedgård. En av dem var att det inte är ett ställe som jäktas genom. Kanske var en annan att det råkade vara en måndag – dagen då många museum har stängt. Nu var vi mer förberedda. Veckodagen var en tisdag. 🙂
Jag läser på Wikipedia att de första ägarna hette Svend Thorsen och Kristine Pedersdatter. Parets initialer ska finnas kvar på bondgården. En Hans Svendsen köpte därefter gården 1857. Sedan gjordes många förbättringar under de kommande åren. Exempelvis tillkom mjölkningsanläggningar, 1873, som bidrog till rejält ökad produktion.
Vad kul det ska bli att se hur de bodde under den tiden. Jag har alltid gillat att resa tillbaka i tiden och få lära mig något nytt. Sedan alltid veta att jag har en gratis returresa till nutiden nära till hands.
Ska också bli spännande att hälsa på djuren som ska finnas här. Vet dock inte om jag vågar klia en gris bakom öronen. Men en söt kattunge… vänta lite. Har vi gjort en ny Lidénare?
Ordet LUKKET behövde vi inte googla på. Måndagar och Tisdagar!
Så lätt ger vi inte oss. Två dagar senare var vi på plats igen. Då får Solveig ta över och berätta om hur den här platsen väckte minnen…
bornholmuppochner & gotlanduppochner 
Jaha. Så tyckte ni att ni var så pålästa om öppettider. Ni fick se en liten del iallafall 😉 tur ni fick fler chanser.
Glad måndag!
GillaGilla
Det blev mycket ändringar på ”schemat” den veckan beroende på den ombytliga väderleken. Ibland gällde det att rädda det som räddas kan. Tur vi fick in på schemat att göra ett återbesök två dagar senare. Där gick att gå länge och studera allt möjligt. Dessutom känner Solveig till mycket från sin barndom som hon delgav mig. Själv kände jag igen släktmöbler, klockor och mycket annat. Djuren var också ett trevligt inslag i miljön.
Ps. Stranden nedanför ska hålla hög klass. Bara lite svårt att placera en fyrhjuling. Om vi tar med våra egna cyklar skulle det lätt gå att lösa.
GillaGillad av 1 person
Jag har också varit på museum och det tänder ju gamla minnen från barndomen som man glömt men som nu dyker upp och det känns ju alltid roligt och lite nostalgiskt. Jag är född på en bonngård där jag fortfarande bor men som numera inte har mer än en katt. Det var en fin barndom med snälla fjällkor och allehanda djur. Fint att minnas minsann. Det enda trista var att det var så kallt för vi hade ett kallt hus och vintrarna var hemska med massor av snö och väldigt kallt.
GillaGilla
Jag känner igen det där med roligt och nostalgiskt. Ibland kan det även ingå en dos av vemodigt. Häftigt att du ”blev kvar” på bonngården. En gårdskatt är inte att förakta. Mysigt att läsa att du minns det som en fin barndom. Din vintriga kyla skulle jag inte vilja byta med. Jag tycker det är tillräckligt rått här vid kusten.
GillaGilla
Lukket vet vi vad det betyder 😉 Vi har varit där men det var när barnen bodde hemma så kanske ett återbesök vore på sin plats.
Själv tycker jag den sortens museum är mycket intressanta och besöker dem gärna. Sedan kan det vara smidigt att återvända till bekvämligheterna vi är vana vid 😉
Kram
GillaGilla
Gulligt ord, men ibland känns det en aning snopet. Måste säga att det var jättekul att gå omkring och snacka om en del gamla minnen när det gäller möbler m.m. som vi minns från två generationer tillbaka.
Tacksam, än så länge, när det finns möjlighet att snabbt ta sig tillbaka till nutid.
Kram
GillaGilla