Att vandra nära marken

Det är spännande med en liten smal skogsväg som försvinner nedanför sluttningen. Vart leder den? (Nu ska genast tilläggas att jag inte tycker att det är ett dugg spännande om vi ska ta bilen och utforska vart vägen leder.) På vägar som den här ska man ta sig fram på två ben eller möjligtvis med en cykel.

Cyklarna hade vi lämnat hemma så den här gången blev det en upptäcktsfärd på två ben. Första gången vi var ute i vår närmiljö runt Bornholm Panorama Apartments tog vi vanliga bilder. En liten stund senare gick jag hem och hämtade mitt macro.

Jag kanske har glömt bort en del från mitt liv som ”bonddotter”, men om jag inte har alldeles fel så är detta ett vetefält. Här växer det som ska malas och bli till bullar och kakor. Visst är det fantastiskt!

På varje ax sitter de små kornen prydligt förpackade i ett mönster. Var och en på sin plats.

Om man bara ”vandrar nära marken” ser man att det finns fullt av små skönheter som gömmer sig i det höga gräset.

Jag har inte fuskat med färgen. Blåklinten lyste verkligen blått mitt i allt det gröna.

Några har ”gjort sitt” men har ändå ett värde och en annan är på väg att slå ut. Precis som i verkliga livet. Vi har mycket att lära av naturen!

18 tankar på “Att vandra nära marken

    • Tack! Jag har också haft ganska bra koll på de fyra sädesslagen tidigare. Däremot är jag inte helt säker på hur rågvete ser ut i verkligheten. Det krånglar till det lite…

      Önskar dig en fin måndagskväll!

      Gillad av 1 person

    • Precis! Bosse brukar gilla att köra på små skogsvägar (fanns en del sådana på Gotland) och jag är lika rädd varenda gång att vi ska möta någon som kör åt andra hållet. För det går inte… Tack! Visst är den!

      Önskar dig en fin måndagskväll!

      Gillad av 1 person

  1. Sådana vägar ska absolut utforskas till fots. Visst är naturen fantastisk och tänk så smart mycket är ordnat dessutom.

    Förr fanns det mycket blåklint här och de växte oftast i rågåkrar. Numera är de tyvärr väldigt sällsynta.

    Kram

    Gillad av 1 person

    • Just den här vägen ledde så småningom in på privat mark och då var det lätt att vända och gå tillbaka igen!
      Allra finast är det om det växer både blåklint och vallmo i samma rågfält. Det blir en skön färgmix.

      Önskar dig en skön måndagskväll!

      Gilla

  2. Visst ska en sådan väg utforskas till fot. Annars hittar man ju inte de små skatter som gömmer sig bland det högväxta. Blåklinten är verkligen vackert blå. Och visst är även åldrande växter vackra att titta på. En njutbar promenad du tog med oss på …

    Kram och fin helg!

    Gillad av 1 person

    • Det var en väldigt fin skogsväg med omnejd. Men det var inte förrän jag böjde mig ner som jag upptäckte att det faktiskt fanns en hel del som blommade också. Förutom blåklinten förstås! Den såg jag på långt håll.

      Önskar dig en fin måndagskväll!

      Gilla

    • Det är en speciell känsla att se ut över ett sädesfält. Ännu finare är det när det börjar mogna. Och då blir det ett speciellt ljud också när det blåser. Jag är ganska säker på att det är vete.

      Önskar dig en fin måndagskväll!

      Gilla

  3. Blåklinten lyser verkligen upp, men tydligen räknas blomman in under kategorin ogräs.

    Sädesfält kan utgöra utmärkta underlag för fina solbilder, men är annars som finast när man tar närbilder, som bilden på axet ovan.

    Gillad av 1 person

    • Ja vilken färg blåklinten har! Tycker att det är lite orättvist mot den att den ska kallas ogräs.

      Kan tänka mig att det kan bli ännu finare när det är moget. Då är det en så läcker färg.

      Önskar dig en fin måndagskväll!

      Gilla

  4. Som hundägare har vi alltid tagit stigar för att uforska naturen. Så här på ön har vi sett mer än infödda gotlänningar av småvägar och ren natur. Tyvärr går det inte längre så nu är vi tacksamma för traktorvägarna! Kram-Susie

    Gillad av 1 person

    • Det är tur att det finns alternativ när det behövs. Vi har kört på många, små. smala vägar på Gotland. En del med gräs i mitten, andra med djupa hålor. Jag är alltid lika glad när vi kommer ”tillbaka” till en asfalterad väg igen.

      Önskar dig en fin måndagskväll!

      Gilla

Lämna ett svar till Stefan Avbryt svar