Känseldjuret & Fantasidjuret Alban

Utanför Forellen förskola ligger Alban och spanar efter barnen. Han längtar efter att de ska klappa om honom. Berätta hemlisar direkt från hjärtat. Bjuda på smaskig fantasimat. Eller bara sitta på honom under en högtidsstund. På vintern älskar han att de packar in honom i snö. Samtidigt är det skönt att ibland på nätterna, när ingen ser, vända huvudet uppåt och räkna stjärnorna på himlavalvet. Då förvandlas hans kalkstenshjärta till en varm hoppfullhetsmassa. ❤

Alban är tillverkad av gotländsk kalksten från Norrvange. Känseldjuret kom på plats 1995. Kvinnan bakom verket heter Hanna Wärff Radhe.

När jag sitter här inomhus och ser hur det ösregnar utanför fönstret, ett stenkast från ”på Råå”, går mina tankar till Alban. Därifrån är det inte långt till naturreservatet Galgberget. Sedan landar tankarna just nu mycket hellre på en inomhusfika på Norrgatt. Från Alban är det bara fem minuters promenad till det klassiska fiket med sin femtiotalsinredning. Drömmar är än så länge gratis, om framtiden vet vi intet…

19 tankar på “Känseldjuret & Fantasidjuret Alban

  1. Vilket fint djur som förhoppningsvis blir väl omhändertagit av många.
    I dag är det definitivt bättre med en inomhusfika. För många år sedan hade jag ett kortare extrajobb i ett konditori som hade just den inredningen också. Då tyckte jag det var gammalmodigt och otidsenligt men i dag tycker jag bara det är charmigt och uppskattar när man bevarar det gamla.

    Kram och god måndag från en blåsig söder

    Gilla

    • Det blir det garanterat.
      Det svänger snabbt. Idag kom den gula lampan på besök igen och det hade torkat upp riktigt bra på ”min led”.
      Känner igen det där med att jag kommer på mig själv att jag tycker på annat sätt nu jämfört med tidigare/förr.
      Tisdagskram tillbaka
      Ps. Såg fint foto på FB. En söt fyrbent som verkade må gott.

      Gilla

  2. Alban är väldigt lik ett får, eller lamm som vi gotlänningar säger.
    Norrgatt är trevligt och i dag skulle det passa bra med en fika där. Regn och ruskigt som bara den!
    Kram, Ingrid

    Gilla

  3. Hej!

    Jag heter Annie och jag skriver på min masteruppsats inom ABM programmet vid Uppsala universitet. Som jag förstått det har du en kaffekoppssamling som du gjort till ett museum. Det låter väldigt intressant och jag är intresserad över att veta hur det gick till när du fick in din första kaffekopp och hur tankarna gick till att samla på fler som skulle leda till ett museum!

    Hör gärna av dig på min mail anno6209@student.uu.se om jag får besöka ditt museum och göra en intervju med dig! (:

    Gilla

  4. Tycker Alban är söt. Skulle gärna klappa honom och jag hoppas han blir väl omhändertagen.
    Ösregn var det imorse här. Nu har det slutat regna men är halt och otäckt på alla gångvägar. Gillar verkligen femtiotalsinredningen …

    Kram från ostkusten!

    Gilla

    • Solveig brukar försöka hålla reda på mig när vi är ute på äventyr. Så jag vågade inte klättra över och ge Alban en Bamsekram. 😉
      Igår var det otroligt lurigt väder. Idag bjöds vi på solsken och betydligt mindre blåst än vad som utlovats på väderappen. Det bästa var att det torkat upp riktigt bra på Tallskogsleden Nu behövde jag varken vända om eller ta slingrande omvägar.
      Kram från andra kusten.

      Gilla

  5. Söt är han Alban, jag tror du har prickat helt rätt i Albans tankar och känslor! ,-)
    Ett gammal 50 tals fik! Mysigt!
    Du kommenterade hos mig och använde ordet ”läbbigt” ,-) jag blev så glad, det var ju ett ord man använde ofta förr, som faktiskt helt hade ramlat ur mitt minne ,-) Så härligt att få det ordet tillbaka. konstigt att det bara hade försvunnit. Men nu har jag det i minnet ,-))
    Ha det jättefint! KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    • Han liknar rätt mycket våra lamm här. Säkert har jag han varit populär hos barnen genom åren på plats.
      Det är kul med de där gamla orden som jag svängde mig med förr. Plötsligt dyker de upp igen. De är värda en ny chans för nya generationer. Fast det händer att jag måste förklara mig när jag orerar. Då känns det som det växer lite mossa på mig. 😉 Sedan är det andra hållet. Jag känner mig mossig som inte hänger med i allt modernt tugg.
      Bossekram tillbaka

      Gilla

  6. Har varit en gång på Norrgatt (jag dricker ju varken kaffe eller te) med ett par väninnor – men vi blev faktiskt besvikna. Det händer ju ibland att väninnorna är sugna på kaffe som dom aldrig får hos oss och då får man gå med på nåt fik och dricka läsk och ta en kaka, men inte är det ofta…
    KRAM-Susie

    Gilla

    • Där finns mer än kaffe och te att välja på. På sommaren vill jag ganska ofta hellre ha någon kyld dryck. Min mage vill heller inte att jag kör på för länge med kaffe. Då surar den och jag tvingas till paus. Någon plåtmage tycks jag inte vara född med.
      Ett mysigt utomhusfik i ”rätt väder” och med havsutsikt säger jag aldrig nej till. En packad medtagen fikakorg kan slå allt ovan på fingrarna. Jag minns många sådana fina stunder under olika timmar på dygnet. Frukostarna vid Närsholmen var guldkorn. När inte kossorna var där. 😉
      Kram, Bosse

      Gilla

Lämna en kommentar