Med blöta fötter

Publicerad den av

En söndag i juli lämnade vi Visby och åkte norrut. Första stoppet blev Harudden.
https://gotlanduppochner.com/2023/07/22/det-galler-att-vanda-blicken-at-ratt-hall/
Där klarade vi oss precis från att bli genomblöta, men när vi väl satt i bilen igen öste regnet ner över oss. Därför fick parkeringsplatsen utanför Halls kyrka bli vår fikaplats. Där satt vi i bilen en stund och njöt av kaffet samtidigt som vi väntade på uppehållsväder. Vi hade turen på vår sida. Ganska snart kunde vi packa ihop fikakorgen, plocka fram våra kameror och traska tvärs över vägen.

Hall kyrkänge – Jag läser på hembygd.se att det finns en karta från 1695, över Hall socken, där man kan se att det då var ängsmark både norr och söder om kyrkan. Idag är det bara kyrkänget kvar av den hävdade ängsmarken. Hall sockenförening ansvarar för skötseln av änget. Tack till alla er som ser till att änget sköts om.

Både Bosse och jag har njutit av många av de gotländska ängena. Vi har lämnat ”stan” med trafik och turister bakom oss, åtskilliga gånger, och åkt ut till lugnet och grönskan. Förvånande nog har vi ofta varit helt ensamma.

Nja, det var förstås en sanning med modifikation. Det beror förstås på vad man menar med ensamma. Vi har träffat på många djur, speciellt småkryp. En del har vi lyckats fånga på bild, andra har frestat tålamodet till max.

I det här änget kunde vi läsa på om olika växter och djur tack vare de fina och informativa skyltar som Länsstyrelsen Gotland ligger bakom.

Ganska snart insåg vi att det hade varit en klok idé om gummistövlarna fått följa med på resan. Det hade de förstås inte… och därför började det bli blött om fötterna.

Men vem har tid att tänka på blöta fötter när det finns både humlor och fjärilar som sitter helt stilla och väntar på att bli fotograferade?

Öppet och ljust med fin och örtrik markväxtlighet (hembygd.se). Jag kunde inte ha beskrivit det bättre själv.

Är det något jag kommer att sakna från Gotland, nu när vi blivit fastlänningar igen, så är det möjligheten att ta med fikakorgen och åka ut till ett Gotländskt änge. Därför blev jag lite extra glad igår när vi cyklade ut och upptäckte Tallskogsleden. Det verkar som om Helsingborgs kommun gjort en stor satsning på att skapa grönytor och möjlighet för alla att upptäcka naturen även i Skåne.

9 tankar på “Med blöta fötter”

  3. Ännu en väldigt fin, vacker och rofylld plats. Lite märkligt att inte fler utnyttjar möjligheten att vistas i så fin natur. Lika tilltalande och vackra bilder som vanligt.
    Nu när ni är fastlänningar så får ni hitta nya smultronställen för visst finns det sådana. Kanske mäter de sig inte med allt fint ni sett på Gotland men det kan vara bra ändå.

    Kram och god kväll till er båda!

    Gilla

    Svara ↓

  6. Tänk så mysigt ni haft det när ni varit på era fina utflykter. Ni kommer att sakna Gotland. Det är jag säker på. Jag hade inte uppfattat vart ni flyttat men Helsingborg är fint också fast det blivit mycket otäckt där också. Jag har min son boende i Helsingborg så jag har varit dit ibland och mina föräldrar bodde där innan dom kunde flytta tillbaka hem när dom blev pensionärer. På 60-talet var dom tvungna att flytta för pappa som var hovslagare fick inga hästar att sko när skogsmaskineran ersatt hästar i skogen. Omskolades och skickades till ASEA i helsingbor som svetsare. Dom trivdes aldrig riktigt. Jag som är det tjuriga i familjen bodde kvar här i skogen. Många gånger var jag till helsingborg när dom bodde där. Sofiero gillar jag och Pålsjö skog och hela kusten norröver finns det mycket att se. Hoppas att ni kommer att trivas.

    Gilla

    Svara ↓

Lämna ett svar till Susie på Stjärnarve... Avbryt svar