Rannarveskeppen

Efter vi ätit frukost vid hamnen i Klintehamn och cyklat våra 88 minuter var det dags för nästa äventyrliga etapp med ”Den lilla blå”.
Redan vid cyklingen hade vi sett skylten mot Rannarve i Klinte socken. Efter vi kört en bit på asfalt i ett villakvarter tog den lite hoppiga smala grusvägen, en väg som är en rest av den gamla banvallen till järnvägen mellan Roma-Klintehamn, över. Vi gick ut från bilen och njöt av stillheten och fågelkvitter. Sedan fortsatte vi till fots ungefär 250 meter genom skogen.

Informationsskylten berättar om en liten ”flotta” på fyra stenskepp som seglar på rad mot norr. Skeppen är alla lika stora, ca 9 meter långa och 5 meter breda. Relingens mittstenar är högre än de övriga. I ett av skeppen fann man vid undersökningarna 1966-67 en husurna med brända ben och 2 miniatyrknivar i brons.

Fotot är taget från norra sidan och bakåt från där vi kom.

De fyra stenskeppen har gemensamma manshöga stävstenar. Ser du mansansiktet på ”översta” bilden? Jag tycker han ser eftertänksam ut.

På andra sidan stigen finns en mindre skeppssättning och ett röse med en kista av hällar. I kistan upptäcktes vid utgrävningarna ett lerkärl. Kärlet är format som en rund hydda s k husurna. Den finns numera att beskåda på Gotlands fornsals förhistoriska avdelning.
Vi är överraskade av att denna fina plats inte tycks få det utrymme i sociala sammanhang m.m. som det är värt. (Trots att det inte ligger nära en havsutsikt)

Ps. Stigen leder vidare till ett stort bronsåldersröse som ligger ca 300 meter bort.

15 tankar på “Rannarveskeppen

  1. Det finns så otroligt mycket att se här på ön! Tack vare att vi varit hundägare så har vi lyckats med konststycket att besöka massor med trevliga saker, se underbar natur och ovanpå det slippa dom värsta turiststråken när det varit turistsäsong. Dom besöker vi en helt annan årstid…En av fördelarna med att bo här!
    KRAM-Susie

    Gilla

    • Sitter här och tänker. I mina femårsböcker skriver jag upp lite av varje. Undra om vi varit på ”tusen” olika ställen om jag räknar ihop med Fårö och Stora Karlsö? Jag är rätt säker på att svaret är på två bokstäver. Men nyss satt vi en timme på en filt nedanför Krystmyntagården, med eget fika med. En härlig plats som vi har varit på ganska många gånger. Men vi är inga gymnaster längre. Vi satt och diskuterade det. Sedan kom jag att tänka på sketchen med Martin Ljung där han gjorde tvärt emot vad han sa. Förr kunde jag… 🙂
      Synd att vi inte var tacksamma då. Allt var så givet och möjligt.
      Nu var det trångt på vägen. En del onödiga trafikhändelser. Inte konstigt det händer olyckor. Tacka vet jag… nästa gång ska vi åka iväg 04:45. Då hinner vi med första färjan och har Lillön nästan för oss själva.
      Kram, Bosse

      Gilla

  2. Visst såg jag ansiktet 🙂 Klart och tydligt vakar han över platsen. Kan tänka mig att det finns en viss känsla att vistas där. Sådana där känslor man ”bara känner” men som är svåra att beskriva… 😉
    Fina bilder och intressant läsning. Ha en fortsatt fin lördag 🙂

    Gilla

  3. Så fint att det är bevarat och så intressant att besöka. Jag såg direkt också ansiktet vilket fick min fantasi att börja jobba… Härliga bilder och kul att få se.

    Önskar en god kväll nu!

    Kram

    Gilla

Lämna ett svar till eval8 Avbryt svar