De hann halvvägs…

Publicerad den av

En kyrka byggdes i Östermarie omkring 1200. Kyrkan var helgad till Jungfru Maria.

På artonhundratalet steg befolkningsmängden rejält på Bornholm. Därför var det många platser på ön där de önskade sig nya och större kyrkor.

I Östermarie var det extra bråttom för det hade upptäckts att tornet var rejält förfallet. Därför började rivningen 1885 av den romanska kyrkan från 1200-talet.

När de hunnit ungefär halvvägs insåg de att det här var inte vilken kyrka som helst på Bornholm. Mängder av bevis och detaljer avslöjade att det rörde sig om irländska särdrag av hög byggnadsklass.

Ovanför korets tunnvalv fanns ett massivt sadeltak av sten av en typ som endast var känd från Knuds kirke, tre skånska kyrkor, en sydfransk och ett femton tal på Irland.

I litteraturen nämns rivningen av de gamla kyrkorna med starka ord som 1800-talets vandalism och tragik av högsta rang. För att se lite ljusare på tillvaron kan vi ändå konstatera att kyrkogården i Östermarie har ”nästan” två kyrkor.

Pigan Karen blev alltså ”nästan” 105 år. Det borde skrivits en hel bok om henne. Flera spännande och nyfikna frågor börjar direkt födas i min måndagshjärna. Gör det inte det i din också? Jag hade gärna tagit en fika med Karen.

14 tankar på “De hann halvvägs…”

  1. Där var vi också. Vilken tur att de inte rev hela i alla fall för nu får vi ändå en bra bild av hur den såg ut. Det var nog inte så vanligt att en piga blev 105 år på den tiden. Tyvärr var inte den nya kyrkan öppen när vi var där.

    Kram och god måndag!

    Gilla

    Svara ↓

    • Sådana felbeslut har gjorts i alla tider. För oss ser den tuff ut såhär. Det hade varit intressant och spännande att få se/höra hur hon levde sina dagar.
      En sak verkar vara gemensam. Måndagar är de stängda. Fast vi hade tur en gång. En vaktmästare höll på med ett projekt så vi fick tillstånd att gå in, fast det var måndag.
      Regnkramar från norr

      Gilla

      Svara ↓

  2. Vilken tur ändå att de insåg misstaget och stoppade rivningen. På något sätt är ändå ruinerna eller den halva kyrkan vacker där den står i grönskan.

    Det var inte dåligt att hon blev nästan 105 år gammal. Och på den tiden också då jag anar att medellivslängden inte var så lång. Visst skulle jag gärna tagit en fika med Karen.

    Kram från en mulen men regnfri ostkust!

    Gilla

    Svara ↓

  5. Att rivningen stoppades var ju tur!

    Kyrkorna får jag kolla härinne, för vi hann inte med någon. Såg ju den vackra rödkalkade i Svaneke förstås ,-)

    Sån tur att det är bevarat så här alla fall, vackra bilder.

    Ja intressant att höra äldre berätta, min mamma var ju klar in i det sista, och hon blev nästan 103, 5 veckor ifrån.

    Ha det jättefint ni båda! KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    Svara ↓

Lämna en kommentar