De tre sista mästarna

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor),
Hegwald (11 st),
Majestatis (6 st),
Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st),
Barlingebomästaren (1 st) och
Calcarius (1 st).

Gotland är otroligt rikt på kalk- och sandsten. Det var på medeltiden som de började bryta sten som byggnadsmaterial. Under denna tid var dopfunten tillsammans med altaret det viktigaste kultföremålet i kyrkorna. Först stod dopfunten närmast ingången med tanke på att de odöpta var hedningar. Sedan tänkte de till och insåg att de nyfödda var något betydligt finare och definitivt inget negativt. Därmed flyttades dopfunten längre in mot koret.
Fyra dopfuntar tillskrivs Semi-Byzantios verkstad. Den i Alskog kyrka är en i kvartetten.

Här ser du Maria och Elisabets möte och bebådelsen för Maria.

Hamra kyrka.

I Linde kyrka är det endast cuppan som tillhör denna verkstad och den finns i Gotlands Museum.

Den fjärde står i Tofta kyrka. Tofta var den femte kyrkan som vi besökte fem månader innan gotlanduppochner föddes. Då stundade ett bröllop i kyrkan och vi hastade igenom den och missade att ta bild på dopfunten. Men i inlägget finns ända fina foton. Värdparet var så trevliga.

Så förvånad jag blev av att Barlingbomästarens enda bidrag bland dopfuntarna finns just i Barlingbo kyrka, av de nästan hundra medeltidskyrkorna. 😉

Jag försöker att dra ut på det så länge jag kan…

Barlingbo var kyrka nummer 12 som vi besökte, strax innan de skulle stänga dem för säsongen 2018. Fortfarande var jag inte helt säker på att det skulle tillkomma en helt ny blogg efter nyår. I så fall borde jag tänkt på två saker. A) Ta inte enbart EN bild på varje objekt. B) Eller lämna över kameraansvaret till Solveig. Den suddiga bilden fick vara med i inlägg nummer 12 och likaså här. En aning pinsamt tänker jag bakom ”skämskudden” när jag inser att just denna dopfunt är väldigt speciell. För hela dopfunten är formad ur ett stenblock och är dessutom Gotlands största dopfunt.

Då har vi kommit till den sista kända verkstaden, som fick namnet Calcarius av Johnny Roosval. Den runda dopfunten finns i Fole. I bildserien visas de tolv apostlarna samt flykten till Egypten. Intressant att det visas fyra människohuvuden på foten – inga odjurshuvuden.

6 tankar på “De tre sista mästarna

    • Den suddiga skäms jag för fortfarande. Då var vi nyinflyttade och trötta. Ville hinna med några kyrkor innan de stängdes. Var heller inte säker på att det skulle födas en blogg med namnet gotlanduppochner.
      Det var en ovanlig metod. Ett enda stenblock. Vad bra de hade med material på hemmaplan.
      Kram tillbaka från plats det är svårt att klä sig rätt på. Om jag skulle öppna dörren skulle jag just nu mötas av en varm sol och troligtvis vindstilla i ”vårt lilla U”. Sedan räcker det att komma runt hörnet så är det mössa, vantar, varm jacka m.m. som gäller.

      Gilla

  1. Glad att många kyrkor är så fint bevarade, och visst är de riktiga konstverk. Jag gillar ju färg, men allt är vackert på sitt sätt.

    Jodå det hände grejer på min blogg, nu äär allt fixat, hoppas jag , Men det ska det vara eligt suport och annat.

    Kul att blogga igen, började 2008, det kan ha varit två år tidigare, så det känns lite tomt utan.

    Det blev ingen bok, det blev en blogg med det namnet istället ,-))

    Nu kan znogge kommentera, har ändrat så då ska det fungera för dig också.

    Det blommar väl i Råå! Här har buskarna vissa slgit ut nu!

    Vita kyrkor tycker jag mest om!

    Önskar er en härlig vår!

    KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    • ”Gotland” ska vara megastolta över sina medeltidskyrkor. Hoppas det är många som hittar till vår kategori och sedan tänker på att besöka några kyrkor under sin kommande resa till den soliga ön. För jag trodde det skulle vara svårt att ta kort med tanke på alla turister på sommaren. Det var inte svårt att hitta en position för fotografen. Nästan vid varje besök var vi helt ensamma. Rätt sorgligt – men bra just då.
      Jag är också mycket förtjust i de vitkalkade kyrkorna, gärna med tuffa trappgavlar.
      Hoppas min kommentar för några dagar sedan hittade fram.
      Tack ska du ha.
      Kram, Bosse

      Gilla

Lämna ett svar till Znogge Avbryt svar