I väntan på…

Det känns som att en del av livet levs i väntan på något. Jag tror inte att jag är ensam om att vänta på våren så här års, men givetvis är det fortfarande alldeles för tidigt att hoppas på att vintern redan är förbi. Vi är, trots allt, bara precis i början av vintermånaden februari.

Än en gång har vi grävt i vårt bildarkiv och de flesta av bilderna som ramar in dagens inlägg är hämtade från Botan i Visby.

För 28 år sedan låg jag i väntan på, att för första gången, få syn på vem som skulle bli vår nya familjemedlem. En helt komplikationsfri graviditet hade plötsligt förvandlats till ett planerat kejsarsnitt. Nu blev det inte på den planerade dagen heller eftersom den lilla bebisen tyckte att det var dags att se dagens ljus tidigare än vad som bestämts. Jag var mycket tacksam för att det blivit ett planerat snitt eftersom man med hjälp av ultraljud upptäckt ett myom, stort som en tennisboll. Om vi levt innan kejsarsnittens tid hade förmodligen både jag och lilla Jennifer dött eftersom myomet helt enkelt omöjliggjort en naturlig förlossning.

Det är stort att bli föräldrar. Väntans tid var över. I denna stund, som fångats på bild, fanns inga ord. Bara stor ödmjukhet och tacksamhet till den Gud jag tror på för att allt gått bra.
Idag, 28 år senare, säger vi Grattis till vår fina dotter och önskar henne allt gott framöver.

I väntan på… I veckan som gått har jag gjort två vändor till Lund. Första gången fick jag träffa en mycket trevlig och professionell läkare som informerade mig om den kommande behandlingen med strålning. Dessvärre hör jag till dem där den bortopererade portvaktskörteln innehöll cancerceller. Något som gjorde att jag skulle behöva strålning även mot lymfkörtlarna.
Läkaren informerade mig om ett forskningsprojekt, T-REX studien, som jag fick erbjudande om att delta i. Projektet ska undersöka om man kan minska de volymer som ska strålbehandlas efter bröstcancerkirurgi. Detta erbjudande ges till patienter som har en begränsad spridning till lymfkörtlarna och där tumören hade ”snällare” egenskaper.
Jag tackade ja! Sedan blev det en kort väntan innan jag fick reda på vilken av kontrollgrupperna jag ska ingå i. Den med strålning 15 gånger mot armhåla, nyckelben och ev. bröstbenet – eller den med 5 strålningar på en mindre yta. Eftersom medicineringen mot bröstcancer blivit mer effektiv har man börjat undersöka om det går att minska ner antalet strålningstillfällen. Jag som läst på om eventuella biverkningar av strålning blev mycket glad och tacksam för att jag kom med i den grupp som bara ska åka till Lund fem gånger.

Jag har nog inte riktigt insett hur intensivt min hjärna arbetar med alla tankar och hur tröttande det blir för min kropp. Jag lever ju ungefär som vanligt (bortsett från att jag numera äter medicin). Jobbar, handlar, lagar mat och tvättar. Livet rullar på… och så plötsligt är det som om någon tömt ut all min energi på en gång… Jag tar bara slut… Så blev det när jag kom tillbaka till Helsingborg efter den första Lund-resan, och likadant dagen därpå när jag skulle iväg igen. Jag som trott att jag skulle iväg och jobba några timmar. Det gick bara inte!
Istället fick jag inse att det egentligen inte finns några måsten som är viktigare än att dra ner på farten och vila när kroppen säger ifrån. Helt enkelt vänta tills energin återvänder och det går att köra på igen.

Den andra resan till Lund kändes något mer skrämmande. Läget för hur jag ska ligga när jag ska strålas skulle ställas in. Därför skulle det göras en skiktröntgen. Jag har aldrig tidigare besökt den del av sjukhuset där strålningen kommer att göras, men nu kan jag lägga det till mina nya erfarenheter. Tror att det går att beskriva med ett enda ord: Läbbigt! Detta trots att personalen var jättetrevlig… Ovanstående bild får försöka väga upp mot den dysterhet som jag kände under den tid jag tillbringade i detta ”hus”.

I väntan på… att det ska bli den 12 februari (strålnings-start) fortsätter jag att ta en dag i sänder. Livet är stort, fantastiskt och underbart – men också skört, bräckligt och tufft.

30 tankar på “I väntan på…

  1. Tack för att du uppdaterar oss, jag brukar fundera på hur du har det. Jag fick besked att en god vän går igenom samma sak som du just nu. Jag tror du ligger lite ”före” henne i behandling. Hon har precis opererats. Det var också rutinbesök på mammografin, så otroligt viktigt att göra! Hade inte heller märkt nåt innan.

    De flesta av de jag känner som gått igenom dessa behandlingar har alltid pratat om att just tröttheten är det jobbigaste. Totalt dränerande trötthet. Orken och energin har kommit tillbaka men det har dröjt hos några.

    Grattis på födelsedagen till dottern och stor kram till er alla!

    Gillad av 1 person

    • Tack för att du tänker på mig. Hoppas att det gått bra för din goda vän. Ja, mammografin är verkligen viktig. Jag hade inte förstått att man kunde gå omkring och ha bröstcancer helt utan symptom. Men det kunde man… Har nog fortfarande inte fattat fullt ut att det faktiskt drabbat mig.

      Skickar en stor kram tillbaka!

      Gilla

  2. Jag har också tänkt mycket på dig. Det är skönt att höra hur du mår.
    Vår kompis C fick diagnosen i slutet av november. Skulle opereras lucia, men det ändrades till maj. Hon behövde cellgifter först, så det har hon fått två gånger nu. En gång till med stark dos sen svagare dos med tätare intervall. Sen då operation och så strålning på det.
    Grattis till Jennifer idag! Och till er alla att det gick bra. Bilden säger verkligen allt!
    Stor kram 🤗

    Gillad av 1 person

    • Tack för att du tänkt på mig. Hoppas att allt går bra för din kompis C. Så många som drabbas och så olika det ändå är. Det känns som att alla känner minst en som gått igenom ungefär samma sak som jag.
      Jag är glad för att jag slipper cellgifter. Det räcker med att jag ska äta 2922 stycken små tabletter (en om dagen i åtta år).
      Stor kram tillbaka!

      Gillad av 1 person

    • Tack för omtanken! Ja livets krångligheter är väl inte vad vi önskar oss, men ibland får man vara glad över att det går som det går. Att vi flyttade hit till Helsingborg gjorde att jag snabbt fick en kallelse till mammografi (trots att jag varit för ett år sedan) och att det fanns ett bra sjukhus där jag kunde bli opererad. Närheten till Lund är också bra nu inför strålningen. Skickar varma tankar och kramar tillbaka till dig!

      Gilla

  3. Tack för att du uppdaterar oss om hur det går. Jag har hört många som säger att just den förlamande tröttheten är otroligt påfrestande. Då är det enda rätta att lyssna på kroppen. Hoppas att strålningen ska gå bra och jag förstår att det känns bra att det bara blir fem gånger. Tack och lov så går behandlingsmetoderna framåt. Vår granne fick för knappt ett år sedan diagnosen cancer i bukspottkörteln och det gick inte att operera. Strax innan jul när cellgifterna var avklarade gjorde de ett försök och då gick det. Han berättade att en av hundra kan opereras så deras tacksamhet var så klart innerligt stor. Än är det inte över men en försiktig optimism vågar de känna.

    Grattis till dottern på hennes födelsedag! Vilken tur att vi har så bra förlossningsvård som vi ändå har. I många länder världen över föder kvinnor under urusla former och det går inte alltid bra. Om en vecka är det dags för vårt tredje barnbarn att anlända men vi vet ju att bebisar inte är bäst på att hålla tiden.

    Bilden från förlossningen är så fin ❤

    Kram till er båda

    Gillad av 1 person

    • Tack för omtanken! Hoppas att allt går bra för din granne.
      Så spännande med väntan på ett nytt litet barnbarn. Då får vi se om den lilla bebisen vill komma ut på ”rätt” dag eller inte. När jag väntade Lizette drog det över nästan två veckor. De dagarna kändes segare än alla de andra månaderna tillsammans… Men när det väl blev dags så gick det fort. Trodde nästan att vi inte skulle hinna fram till förlossningen. Enda gången i vårt gemensamma liv som jag uppmanat Bosse att köra fortare…
      Kramar tillbaka!

      Gilla

  4. Jag instämmer med övriga .. tack för att du berättar. Vi är nog många som tänker på dig nu. Vilken dramatik vid dotterns födelse. Men det gick bra och jag skickar gratulationer på hennes födelsedag. En så otroligt vacker bild också. En bild som värmer i hjärtat ❤

    Och grattis till dig som nu får fem strålbehandlingar. En vän till mig fick också reda på att lymfkörtlarna innehöll cancerceller. Det här är många år sedan. Hon fick en cellgiftsbehandling som hon blev väldigt sjuk av så sjuk att hon hamnade akut på sjukhus. Då avbröts den behandlingen och hon fick endast strålbehandling och medicinering. Det här är säkert tolv år sedan och hon är idag helt friskförklarad. Det är så glädjande att behandlingen går framåt.

    Det där med tröttheten som tar över är också något jag hört. Det gäller nog bara att lyssna på kroppen, inse att tröttheten är normal och se fram mot tiden då strålningen är över och tröttheten far sin kos igen. Då kan du gå ut i naturen igen och fortsätta att fotografera blommor.

    Varma kramar till dig och dina kära ❤

    Gillad av 1 person

    • Tack för att du tänker på mig. Låter skönt att höra att din vän klarade sig med medicinering och strålning. Tack och lov att det finns forskning som gör att behandlingsmetoderna utvecklas och blir allt bättre.
      Jag längtar verkligen efter att få ge mig ut med kameran. Det har knappt blivit en enda bild sedan vi flyttade hit så nu känns det som att det börjar bli dags. Tycker inte att det behöver bli mer snö denna vinter… Vi kan ta en tidig vår istället.
      Varma kramar tillbaka till dig!

      Gilla

    • Tack för att du tänkt på mig. Det känns bra med all omtanke, vänliga ord och hälsningar. Det är också skönt att vara tillbaka på jobbet där allt är som vanligt. Det känns bra när jag kommer på mig själv med att jag helt glömt bort min sjukdom, och det gör jag mer och mer.
      Kramar tillbaka!

      Gilla

  5. Så fint att du berättar … har tänkt mycket på dig.

    Grattis till dottern och även grattis till dig och Bosse för den fina lilla tjejen … en härlig bild.

    Lyssna på kroppen och vila när den vill det!

    Varm kram

    Gillad av 1 person

    • Tack för att du tänkt på mig. Jag är mycket tacksam för all den omtanke jag mött under de senaste månaderna.
      Lite skrämmande är det att nästan alla känner minst en som råkat ut för samma sak. Man kan ju undra vad det är i vår omgivning eller i vår livsstil som förorsakar all denna cancer.
      Vi får hoppas att de som forskar kan lösa den gåtan.
      En varm kram tillbaka!

      Gillad av 1 person

    • Tack för omtanken och dina böner. Känner mig tacksam och glad över att det är så många som tänker på mig och ber för mig. Det betyder mycket!
      Varma kramar tillbaka!

      Gilla

  6. Grattis till Jennifer i efterskott ,-) Vi har också en Jennifer ,-)

    Underbar bild, och jag ser det som en hjälp från högre makter att det blev ett kejsarsnitt! Tror själv på Gud.

    Har tänkt så mycket på dig..

    Blir glad för din skull att du fick komma med i en studie T-REX. Låter jättebra, och så skönt att det blir strålning 5 gånger! Att du fick en bra läkare att prata med, så viktigt. Det hade inte jag tyvärr, 5 minuter när jag fick reda på att jag hade bröstcancer. Vid ett senare tillfälle var läkaren på en operation och när hon kom över en timme försent vilket är ok och kan hända, men då kom jag in och pratade med henne bara några minuter , hon var så jäktad, så jag var lika frågande efter som innan.

    Men jag var också med i en studie, där man plockade bort tumören innan operation, för att se om det gick, för att i framtiden inte alla fall av bröstcancer skulle behöva opereras.

    Sen efter var det vanlig operation några veckor efter, men då måste man ha magnetröntgen om man tackade ja till den studien. Den var jag så nervös för, men den gick ju bra.

    Är så glad att dom verkar ta hand om dig och att få prata, hur viktigt som helst! Håller med, sjukhus är otäcka, speciellt sånna avdelningar.

    Bra att du stannade hemma och tar hand om dig, viktigt att själ och kropp får hämta sig. Nu är det 1 år sen jag slutade med strålningen. Nu har tröttheten kommit, Jag höll mycket inom mig. Nu när jag slappnar av, blir jag helt slut. Ska in och kolla T-REX. Visst känns det bra att vara med i en studie. Nu önskar jag dig all lycka till!

    Styrkekram från mig Primrose ,-)

    Gillad av 1 person

    • Tack för att du tänkt på mig. Eftersom du så pass nyss gått igenom ungefär samma sak så vet du ju hur det känns.
      Jag hade nytta av att läsa det du skrev om din ”resa” på din blogg. Bosse skrev till och med ut det åt mig. Kanske kan det jag skriver nu vara till nytta för någon annan.
      Så tänker jag också när jag tackar ja till att delta i olika studier. Kan det föra forskningen framåt och utveckla metoder och behandlingar så är det klart att jag ställer upp.
      Tråkigt att du fick en så stressad läkare. Det betyder mycket att få ställa sina frågor och få ett bra bemötande.
      Kramar tillbaka!

      Gilla

  7. Jag är ju också opererad för bröstcancer, men jag har varken fått nån medicin eller strålats efteråt. Har bara varit på en mammografi efteråt – där det inte syntes nåt alls. När jag sen pratade med läkaren så fick jag beskedet att min cancer var en speciell ”ovanlig sort” vilket gjorde att jag inte behövde nån medicineringen eller strålning. Nu ska jag på mammografi den 21 så det är bara att hålla tummarna…

    KRAM och LYCKA TILL-Susie

    Gillad av 1 person

    • En speciell ovanlig sort – låter som en bra sort – om man nu kan säga att det finns en sådan då det gäller cancer.
      Håller tummarna för dig att allt ska gå bra den 21. Att du får det där brevet efter ett par veckor där det står att allt ser bra ut.
      Lycka till med mammografin och Kram tillbaka till dig!

      Gilla

  8. Vilken tur att vi har så bra sjukvård i Sverige. Kan bara hålla med dig om att det är ”läbbigt” när man kommer till avdelningen för strålning. Min äldsta dotter strålades där när hon var 6 år. Allt har gått framåt nu och biverkningarna är tack och lov mindre. Tänker på dig. Kram, Gunnel

    Gillad av 1 person

    • Tack för att du tänker på mig. Jag är mycket glad över att jag bor i Sverige. Tycker att det gnälls alldeles för mycket på sjukvården. Den vård jag fått och den personal jag mött har verkligen varit fantastisk.
      Måste ha varit tufft att vara med som mamma…
      Kram tillbaka!

      Gilla

    • Tack för omtanken! Idag när jag går igenom min tidigare inlägg kan jag återigen notera att jag missat att svara på en kommentar från dig. Bosse brukar påminna mig om att jag ska svara på mina kommentarer men ibland ”glömmer” jag att göra som han säger… Bättre sent än aldrig! Ha en fin söndag!

      Gillad av 1 person

Lämna ett svar till sollid55 Avbryt svar