Sista kvällen

Publicerad den av

Söndagen den 13 augusti 2023. En av våra mest intensiva dagar i vårt gemensamma liv. Fler sådana dygn borde förkorta människoliv. Vi låste dörren till vår lägenhet och hoppade in i en väntande taxi. Solveig bad taxiföraren att stanna till vid vår mäklarfirma, där hon hoppade ur och la vår nyckelknippa i en förutbestämd låda. Sedan rullade taxin in genom en port i medeltidsmuren och navigerade fram till Hotel Helgeand.

Vi tog våra sista krafter och gick en kvällspromenad runt de närmaste kvarteren. Allt kändes så overkligt. Nästan som vi förflyttats till en annan tidsålder. Överallt såg vi tvåfotade som var klädda i medeltidskläder. Vi visste att det var sista kvällen för årets Medeltidsvecka. Tänk att den har utvecklats till Sveriges största historiska festival. Nästa år arrangeras den för 40:e gången. Imponerande.

En återkommande dagdröm som jag haft under de underbara fem åren är min önskan att jag för första gången, hade fått öppna mina ögon, på Visby sjukhus. Tänk att växa upp på denna ljuvliga ö. Vilka starka vader jag hade fått av att leka dunkgömme bland gränderna. Alla dessa spännande möjligheter, både i Visby och runtom på den magiska ön. Kanske hade det varit jag och några kompisar som upptäckt någon ny hemlig grotta full med skatter. I mina dagdrömmar är inget omöjligt. Givetvis hade min morfar haft en gammal fiskebod i ett läckert fiskeläge, en spänstig faster hade bott i en polkagrisfyr och min gudmor och gudfar hade haft en stuga i Holmhällar… men då hade jag missat klasskompisen med gröna ögon. Den sanndrömmen slår undan allt annat. ❤

Det blev ingen långpromenad. Vi var så trötta att vi hade fullt upp med att hålla oss vakna. Tidigare hade vi flera gånger pratat om att njuta under en längre kvällsstund. Sitta någonstans utomhus och samtala om allt trevligt som vi fått uppleva på Sveriges största ö. Det enda vi istället längtade efter var rum två, rummet med en stor Carpe Diem. Hela livet kändes så overkligt.

Detta fina hotell och avslutning på vårt ”galna” projekt blev en ljuvlig och harmonisk inramning av allt positivt. Detta höll i sig från ankomst till nästa taxi hämtade oss halvelva nästa dag. Då hade vi som tur var ingen aning om allt oväntat kaos som väntade oss på fastlandet…

18 tankar på “Sista kvällen”

    • Undra hur det kommer att kännas – om vi gör det.

      Jag skulle gärna velat se allt som hände från vi äntligen lyfte från marken och tre dagar framåt, ”på film”. Det var som vi var med i en strulig film där allt oväntat kunde gå och gick fel.
      Kanske skriver jag om det i etapper på andra bloggen.

      Halvdimmig tisdag tillbaka.

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  3. Ett positivt avslut precis som det skulle vara. Du hade säkert stortrivts på Gotland men att missa din grönögda klasskamrat fanns liksom inte på kartan. Ni har haft fina år på Gotland förstår jag och ni är många erfarenheter rikare. Jag anar ett litet vemod över flytten men där kan jag ha fel…

    Kram och god fredagskväll till er!

    Gilla

    Svara ↓

    • Du har helt rätt i det du skriver. Vemodet är en sann aning, men det handlar inte alls om Sveriges största ö. Det hade varit lättare om det hade gjort det. Med facit i hand visade det sig att det var riktigt viktigt att vi kom därifrån. Annars hade väldigt många månader runnit iväg innan S fått en ny kallelse.
      Kram tillbaka från en dimmig del av Skåne.

      Gilla

      Svara ↓

  4. Trots en hektisk dag fick ni en fin sista kväll på Gotland. Och dagdrömmarna till trots … sanndrömmen om din klasskamrat med de gröna ögon var allt den bästa. Ni har haft fina fem år på Gotland och så har även vi läsare. Kan återigen konstatera att Gotland nu är det av Sveriges landskap jag vet mest om. Har ju till och med lärt mig lite Gutamål 🙂

    Idag har jag vaknat till en morgon med blå himmel. Månen lyste mot mig på morgonpromenaden och fåglarna kvittrade. ”Snart skeinar soli igen pa ladingen”.

    Kram och en fin helg till er!

    Gilla

    Svara ↓

    • Tänk som det kan bli när man skickar iväg ett ”neutralt” förhoppningsvis trevligt brev. Det året fick jag exakt 150 brev (nästan lika många vykort) från över hundra olika personer. (Det sistnämnda har jag ingen statistik över).
      Vilket annat liv i en annan ljuvlig stad – ”Björkarnas stad”. En termin utan mobil och telefon. Bara en t-kiosk som slukade mina enkronor. Vilka härliga minnen jag har från den tiden. Tänk att jag exempelvis var ”svenskalärare” mitt ibland all teater, drama och film. En klasskompis bad mig att lära hennes man svenska. Från en kort trevande stund där vi möttes på en neutral plats, med mest svengelska, hade vi jättekul ihop. Redan efter några veckor pratade han en riktigt bra svenska. Minns en supergullig dotter. Alla dessa minnen…

      Jättekul att du lärt dig massor om Visby och Gotland. Det gjorde definitivt vi också. Jag som inte ens flyttade dit för att starta en blogg till. Ditt gutamål verkar till och med bättre än mitt.
      Vädret pendlar. Härligt när det är sol och blå himmel. Vi är på väg mot rätt håll – när det gäller väder och ljus i skyn åtminstone
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  6. Visst är det vemodigt och så sorgligt att säga farväl till den fina tiden ni bodde på ön. Som ni delat med er av ,-)

    Det känns i hjärtat! Även på mig som läser det här.

    Nu hoppas jag ni ska trivas där ni bor nu, upptäcka, för det är ni båda två så bra på, fina, härliga intressanta platser ,-) Minns Ystad ,-) Och nu något annat!

    Vilken dröm, gillar ju din fantasi, för jag är likadan ,-)

    Du skulle haft riktigt skoj på ön, och med allt i din fantasi. Men precis som du skriver…..så skulle man missat något annat värdefullt!

    Hoppas ni kommer att trivas SÅ bra där ni bor nu! KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    Svara ↓

  7. Förstår att ni saknar Gotland lite grann även om ni är på en fin plats i Skåne. Det är liksom att vara i utlandet och Visby är ju så vackert och där är det lång sommar och knappt någon vinter I Skåne har ni väl haft det riktigt grinigt i vinter med blåst och regn och halka. Kinabror har varit där nere sedan före jul och skulle vara en månad till men har ångrat sig och kommer hem nästa vecka. Hunden längtar nog hem där han får rulla sig i snön och springa lös så mycket han vill. Jag saknar dom båda så det blir skönt. Vintern är en av dom värsta jag upplevt med kylan och snön. På min förstukvisttak är det massor med blötsnö som inte ramlar ner så idag måste jag försöka krypa ut genom fönstret på övervåningen och försöka skotta bort blötsnön. Gruvar mig.

    Gilla

    Svara ↓

    • Gotland kommer alltid ha en hedersplats i mitt hjärta. Så länge mitt minne är skapligt intakt.
      Här har inte varit så mycket snö eller jättekallt. Vädret skiftar mellan fina soldagar och trista regn/snöblaskdagar. Men det är ljuvligt att uppleva att ljuset är på väg tillbaka.
      Uppe hos dig går såklart allt i mer snigelfart. Då har du något att se fram emot när Kinabror och hunden återkommer.
      Usch! Hoppas du fixade det där utan det hände något dumt.

      Gilla

      Svara ↓

    • Tack. Uppbrott kan vara mycket. Först gick det stegvis. (Då fanns både tid och ork för att fortsätta njuta av ön). I slutet allt för fort. Samtidigt kändes livet så overkligt. Visst är uppbrott jobbiga och inte blev livet lugnare efteråt precis. Jag skulle nu i efterhand velat se allt på en film. Jag hade skrattat och blivit arg om vartannat. Fast nu är jag mest trött efter att en granne och hans kompisar roat oss till efter tre i natt. 😦
      Kram

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

Lämna en kommentar