Att vara två

Publicerad den av

Den här mysiga skulpturen i stengods finns sedan 1989 på servicehuset Kilåkerns gård i Slite på norra Gotland.

”Att vara två” föreställer två människor under ett badlakan. Paret är både ungt och gammalt. Kvinnan bakom konstverket heter Helena Andreeff (1943-) En skicklig konstnär vars konst finns synlig lite överallt. Hon kombinerar gärna en stor portion ömhet med en politisk skärpa. De två egenskaperna lyser tydligt igenom här.

Paret siter lite utsatta i stilla närhet av varandra. Badlakanet signalerar trygghet och samvaro. Många privata tankar dök upp när jag betraktade konstverket som Helena Andreeff gjorde i en tid då det inte alls var självklart att ett gift äldre par skulle få dela sina sista år i ett gemensamt boende på servicehuset. Jag är inte helt säkert på att allt sådant har rättats till i nutid. Sorligt nog.

Helenas skulptur – En slags stele, som hon själv säger, står som en påminnelse om de två viktiga begreppen; gemenskap och utsatthet.

Fotnot:
Stele, en rest sten, ofta dekorerad med bilder, reliefer eller ornamentik. Stelar är vanliga i stora delar av Europa och övriga världen. Stelar restes i syfte att ära gudar eller för att markera gravar och gränser. Gränser passar utmärkt in här.

12 tankar på “Att vara två”

  1. Vilken underbar skulptur! Maken vill ha en staty i vår trädgård, jag vägrar, det passar mig inte alls. Men kunde jag få ha denna, då hade jag gladeligen ändrat åsikt!

    Det är förskräckligt att gamla människor ska behöva delas på på äldreboende. Fruktansvärt!
    Ha en fin dag!

    Gilla

    Svara ↓

    • En liten nätt fin staty skulle jag kunnat tänka mig om utrymmet fanns. En dag hittar ni kanske något som båda går igång på. Den här såg jag på bild för några år sedan. Sedan har jag tänkt lite grann på den när vi varit i Slite. Den här gången spetsade jag in mig på att hitta den. Fick ta hjälp på slutet av en trevlig kvinna.
      Både kul och motsatsen att leta efter saker som vi inte vet måttet på. Vi frågade fastboende som bott på platsen ”hela livet”. De hade ingen aning om en annan staty – som ser väldigt stor ut på den svartvita bilden som jag visade dem. Men det blev många glada skratt ihop med dem. Egentligen är det inte så konstigt om man blir hemmablind. Rör det sig om en liten staty som står på en plats där man sällan passerar. Den kan ha blivit dold av växtlighet. Är man noll intresserad av konst är det inte så KONSTigt. 😉
      Hoppas du också har sol.

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  2. Vilken fin skulptur Helena Andreeff gjort. Den har jag aldrig sett. Hon bodde ju här i Klintehamn, alldeles nedanför Bönders backe ett antal år. Åke var bekant med hennes man, så vi var faktiskt ditbjudna en gång.
    Kram, Ingrid

    Gilla

    Svara ↓

    • Jättefin. Glad att vi fick se den i verkligheten. Vad kul att få en personlig bakgrundsfakta om den duktiga skulptören. Hon verkar ha haft en härlig mix av arbetsuppgifter m.m. genom hennes långa karriär.
      Världen är liten. Åke verkar ha känt många kändisar. Kanske ser du två ”ökända” kändisar om du är ute på ”stan” om några timmar. Men först ska bilen och föraren komma hem med mat. Sedan är tanken att vi ska göra års premiär för 88 minuter. Om vi kommer ihåg hur vi ska få på cyklarna på plats bakom ”Den lilla blå”. Vet att Solveigs cykelkorg måste skruvas loss först. Jag har tagit ett foto för att inte glömma placeringen av cyklar, trampor, styre m.m.
      Tack. Önskar dig en fin junihelg.
      Kram

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  3. Vilken fin men också tänkvärd skulptur. Tyvärr är jag inte helt säker på att äldre människor alltid får möjlighet att bo tillsammans vilket jag tycker känns väldigt väldigt sorgligt.

    Kram och god kväll!

    Gilla

    Svara ↓

Lämna ett svar till Ingrid Avbryt svar