
På tal om förra blogginlägget. Från Louise har man en bra utsikt mot Nexö Museum.



Nexö Hamn har alltid varit stadens kärnpunkt. Fiskehamnen är störst på ön. Hamnen har byggts ut många gånger. Kanske hände mest förändringar efter en rejäl stormflod, för väldigt många år sedan.

Under nittiotalet var havet nästan totalt utfiskat av torsk. Då var det flera personer som flyttade från staden och husen stod väldigt lågt i kurs. Exempelvis gick det att köpa en bra fastighet för 150 000 Dkr. Den prisbilden tror jag inte är aktuell år 2025.

Den loppisen missade vi att besöka.


Undra om det finns möjlighet att hyra ”båthotellet”. Såg något liknande i kustorten Sandvig. Eller så är det privatägt 365 dagar om året och skottår är det inte så ofta. 😉

Det var trevligt att traska omkring en stund vid hamnen och vattnet. Samtidigt började vi efter en lång resdag (uppe vid fyratiden) längta efter att få packa upp och lära känna lägenheten.
Dags att flytta bilen lite längre uppåt. Fortfarande var vi lyckligt omedvetna om vad vi skulle få uppleva den närmaste ”timmen”. 😉
Visst var det ovant och pinsamt att behöva byta mitt insulin-set i bilen. Har jag aldrig gjort när flera människor befunnit sig så nära inpå. Vad att göra när det slutat att fungera och blodsockret passerat tjugo och mätaren har en läbbig pil rakt uppåt?
I bilen var det varmt som vid ett besök i en uppskruvad finsk bastu.
Vi gissade rätt på vilken balkong som var ”vår”. Inte så svårt med tanke på att vi såg personer på de andra balkongerna, på översta våningen. De andra två våningarna var privatbostäder. Vad skönt att veta att det fanns en hiss enligt broschyren… snart var även den danska tiden 16:00.
Fint boende! Det där med blodsockret lät oroväckande.
Kram-Susie
GillaGilla
I nästa inlägg visar vi upp hur där såg ut och avslöjar våra personliga betyg – som vi gjorde förra gången.
Det var tufft och pinsamt just då. En stund senare är det bara historia. Men efter trettiofem år finns det många episoder, som jag hade klarat mig utan att uppleva. Bara att gilla läget. Både du och jag är två tuffa fighters.
Kram
GillaGilla
Förstår att ni längtade till er lägenhet för det blev verkligen en tidig morgon.
Jobbigt där med blodsockret ett tag men det löste sig som väl var. Sedan kan jag förstå att du gärna hade varit utan en hel del av dina upplevelser kring detta. Samtidigt måste det kännas skönt att tekniken har gått så mycket framåt.
Kram
GillaGilla
Det är bra att hinna med en del direkt på morgonen. Samtidigt är det en del beslut med var ”Den lilla blå” kan stå. Så vi fortsätter nog även i framtiden med det konceptet. Däremot skönt att minska på antal mil innan färjan. Den här gången blev det lite för mycket ”svettigt” innan vi kommit in i hallen. Tur vi är bra på att börja på noll igen.
Hade jag fått frågan 1990 om gåtan skulle vara löst till sekelskiftet hade jag svarat ja. Jag följde med i allt som förekom i världen. Då tänkte jag inte så mycket på att det handlar om ”två sjukdomar” med två helt olika ekonomier och patientgrupper. Tekniska hjälpmedel har blivit betydligt bättre. Friheten större.
Kram från söt gammal gubbe. 😉
GillaGilla
Vilken fin liten hamn. Så jobbigt med blodsockret men skönt att allt gick bra. Jag som läser inläggen ”åt fel håll” vet ju hur det gick … det där med hissen. En hisnande upplevelse …
Kram från våren i Kringelstan!
GillaGilla
Jag har i efterhand insett att vi missat en godbit bara en liten bit därifrån.
Det finns många dråpliga episoder som jag skulle kunnat skriva om. Ofta kul i efterhand.
Där var du vitsig. 🙂 Nu minns jag gamla hissar som skulle väckas i liv på olika sätt. En brukade starta igen om man gjorde några rejäla hopp därinne.
Härligt att du fått vår i dina trakter. En fördel när det inte blir sommarvarmt i flera dagar i sträck är att våren varar längre. Igår när vi var i Helsingborg njöt vi av ett par japanska körsbärsträd, som var på väg att slå ut. En humla jobbade på flitigt. Själva skulle vi in i den stora byggnaden en liten bit därifrån och var och en besöka var sin våning. Livet kan vara mycket.
Kram från oss. Efter lunch ska vi åka till blomsterlandet och se om vi hittar något extra fint.
GillaGilla