Livets Tråd

När vi nöjda kom ut från utställningen ”Baltic Sea Art Project” på Svanekegaarden hade det nästan slutat regna. Därför fortsatte vi in på den gamla köpmansgårdens innergård.
Till vänster kan du skymta vårt ”sittande mål”.

Vi uppskattar verkligen sådan här offentlig konst. Solveigs tankar gick till när hon gick in i sin mormors stuga och hjälpte till med samma syssla. Visst är det vackert med ett samarbete mellan olika generationer, som helt gratis öppnar upp för samtal om högt och lågt? Nytta och nöje samsas om utrymmet. Problem kan nystas upp. Hemligheter kan skapas. Skratt kan smittas. Födelseår är bara några dammiga siffror på bänken.

”Livets Tråd” är gjord av brons och kom till Svanekegaarden 2003. Arne Mathias Ranslet är mannen bakom verket.

Ranslet föddes 1931 i Danmark. Det var under sista året vid Kungliga Danske Kunstakademiet i Köpenhamn, som han började arbeta med keramik. Det var också under denna utbildning som han under femtiotalet träffade sin kommande fru, Tulla Blomberg från Norge. Paret gifte sig och flyttade till Bornholm. På den vackra ön bodde konstnärsparet ungefär 33 år.

I slutet av åttiotalet flyttade paret till Spanien där de etablerade ateljé och verkstad.
Arne Ranslet dog våren 2018. Men hans konst lever vidare på flera olika ställen i Europa. I kommande blogginlägg kommer han garanterat att dyka upp fler gånger.

12 tankar på “Livets Tråd

  1. Jättefina konstverk ♥.

    Jag gjorde ofta samma syssla tillsammans med mamma. Fina minnen. Livets tråd. Associerar till en bok jag nyss avslutade. Livstråden av Sarah Waters. En väldigt speciell bok. En av mina favoritförfattare, även om den här boken inte var den allra bästa. I mitt tycke.

    Kram från Ethel

    Gilla

    • Alltid extra trevligt när det finns någon slags personlig koppling till verket.
      Hennes namn känner jag igen från ”S bokhög vid sängen”. Ibland är det en nackdel att ha någon riktig favoritförfattare. Kraven blir ofta och lätt orimligt höga vid starten av nästa bok. Deras fördel för mig personligen är att jag nästan alltid läser klart deras böcker. Sedan finns det alltid undantag.
      Kram tillbaka från ett grått skåne.

      Gilla

  2. Jag tycker det är en väldigt fin skulptur som passar väldigt bra där den är placerad. Kvinnans ben och skor tycker jag att han har lyckats väldigt bra med.

    Kram

    Gilla

    • Instämmer. Han verkar ha varit riktigt duktig. Ska bli spännande att jämföra med andra av hans verk på ön. Undra om det var han som låg bakom ett annat utomhusverk med en kvinna/barn och ett stort paraply som jag plåtat under en semestertripp hit.
      Kram från Bosse Paus

      Gilla

  3. Vilket fint konstverk. Jag minns faktiskt att jag hjälpte mamma ibland med just den sysslan när jag var liten. Håller med Znogge om att han lyckats väldigt bra med kvinnans ben och skor.

    Kram från regnig och disig ostkust!

    Gilla

    • Vi var impade. Även jag har något vagt minne av att jag hjälpte min mormor med sysslan.
      Kanske tog han hjälp av sin hustru som också var konstnär.

      Jag blev så glad när solen äntligen var framme på efterlunchtid igår. Det levde jag på idag när det var sämre.
      Kram tillbaka från ”trött på packa Bosse”.

      Gilla

  4. Väldigt söt staty, tänker på mormor när vi höll på och lindade garn. En stillsam sysselsättning medan man funderar över livet

    Gilla

    • Kul att även du hade kopplade minnen till sysslan. Jag längtar efter en stillsam sysselsättning medan jag funderar & nystar ut nya idéer. Kanske snart dags att ta itu med pusslet med motivet Almedalsparken? Kartongen är oöppnad. Här skulle en tänkt plats för bitar i olika motiv vara klart större än ytan inomhus. Nu tog jag nog i lite för mycket. 😉

      Gilla

      • Du borde lära katten att att hjälpa till att lägga dem på rätt plats. Inte katten kan det vara så svårt. Tar säkert bara nio kattliv innan motivet är klart. 😉 En gång hade vi lagt nästan klart ett stort pussel. Endast en bit saknades. Visade sig att den fanns i dammsugaren.

        Gilla

Lämna en kommentar