Trullhalsar – inte bara sten

Vilket fint foto Solveig tog på en Skogsstjärna. ❤ Det behövdes något vackert att vila ögonen på efter det att jag, under den sista kilometern, kört slalom mellan groparna på den lilla smala vägen.
Vi befann oss en bra bit från bebyggelse, på en plats som jag inte hade längtat efter att besöka en mörk stormig höstkväll. Möjligtvis under tidig tonårstid för att leka gömme.

Ingen vet helt säkert varför platsen kallas för Trullhalsar. Två skilda gissningar hittade jag i min research. Min personliga gissning är variant två:
A. Stenarna som står upp ur jorden påminner om troll med sträckta halsar.
B. Det finns en våtmark i närheten som kallas Bysträsket. Bysen är ett gotländskt sagoväsen som även kallas för Trullet.
Låt oss traska vidare på stigen så du kan bilda dig en egen uppfattning.

Det är fantasieggande att tänka sig att havsytan var 3-4 meter högre när gravfältet användes. Nu ligger gravfältet i tallskogen en bra bit från havet. Då fanns troligen en större hamn i anslutning till gravarna och fältet låg förmodligen på en udde eller halvö, nära strandlinjen.

Smålands landskapsblomma – Linnéa. Som en liten sagoälva i rosa klänning.
Vi uppskattade denna plats som på 1920-talet inköptes av Gotlands Fornvänner. 1933 återställdes ett flertal gravar till sitt forna utseende.

Omkring 320 synliga gravar bestående av rösen, stensättningar och domarringar finns i Trullhalsars gravfält.

Lingon som blommar ❤
Det var en rofylld plats. Vi rekommenderar ett besök här om du för en stund vill känna historiens vingslag men det gäller att köra långsamt… Här finns möjlighet att göra en tidsresa bakåt, samtidigt som du njuter av blommor och fågelsång.

Wikipedia nämner att gravfältet beskrevs första gången 1801. Mannen bakom orden hette Carl Gustav Gottfried Hilfeling.

Under början av 1900-talet undersöktes ett flertal gravar som sedan återställdes. Exempelvis gjordes en arkeologisk undersökning 1915-16 av Birger Nerman. Mellan 2004-2006 gjordes nya undersökningar. Fynden som påträffades var från 600- och 700-talen efter Kristus födelse. Denna tidsålder kallas för Vendeltiden och var förstadiet till vikingatiden.

Lite modernt vackert ögongodis, liljekonvalj.

I gravfältet har både män och kvinnor påträffats. Särskilt i kvinnogravarna har det hittats prylar som tyder på att människorna varit ganska förmögna. En del fick med sig smycken, vapen och något att äta. Själv vet jag med säkerhet att jag kan klara mig utan dessa saker när den dagen kommer. ”Vi kan inget ta med oss när…”

12 tankar på “Trullhalsar – inte bara sten

  1. Vilken trevlig tur och med väldigt vackra bilder. Solveigs bild på skogsstjärnan liksom den fina bilden på linnéan fastnade jag extra för. Och skogsbilderna tog mig till John Bauer i tankarna.
    Önskar er en fin vecka.
    Kram

    Gilla

    • Där fanns en John Bauer känsla över platsen. Jag blev glatt överraskad av besöket. Fint gjort. Bara den sista etappen av ”vägen” som störde fullpoängen.
      Tack. Det blev en av våra tuffaste veckor som vi genomlevt tillsammans. Då har vi ändå upplevt både stora stunder och dess motsats. Jag behöver en rejäl distans och många funderingar om, vad och hur jag ska förmedla det. Inget för denna ”snällblogg”.
      Kram

      Gilla

  2. Ännu en vacker och rofylld plats att besöka. Så fin natur och vackra blommor.
    Själv tycker jag att B låter som den mest troliga förklaringen men vem vet…

    Kram

    Gilla

  3. Trullhalsar har vi varit vid ett par gånger. Första gången försökte vi ta oss dit helt fel väg och hamnade till slut vid en liten spång och fick vända. Den vägen var inte mer än 2 svaga hjulspår och inte ”så kul” att köra eller vända på. Det var jag som läste kartan…
    KRAM-Susie

    Gilla

  4. Jag gissar också på alternativ B. En väldigt spännande plats. Bilden på skogsstjärnan är så vacker med sin sällskapande skugga. Och att jag aldrig tänkt på att Linnéa är en sagoälva i rosa klänning. Men bilden talar sitt tydliga språk …

    Kram och fin torsdag!

    Gilla

Lämna en kommentar