Mycket att välja på

Personliga butiker finns det gott om på Gotland. En del av dem är bara öppna under sommarsäsongen. Men Hembutiken Tofta öppnar denna säsong i april.

Vi hade med oss egen fikakorg och var på väg till Gnisvärd strand. Nästa gång ska jag testa deras morotskaka. Regnar det kan vi sitta inne i ”Stallet”.

Shoppingen är förlagd till tidigare ”Höloftet” och våningen nedanför.
Cool groda. 🙂

Pedagogiskt råd som säkert många föräldrar skulle ha nytta av. Mobilparkering tror jag mycket på. Så trist är jag. 🙂

Detta djuret som jag just nu glömt namnet på dyker upp lite överallt på ön. Både svart och vitt som i gamla filmer på burken. Ibland håller jag nästan på att snubbla på djuret när jag tar mig in genom någon gammal port och då är djuret stenhårt. Jag har det på tungan. Nä. Jag FÅR ta och googla senare. 😉

Är det ”Cykel i tiden” eller kort uttryckt ”Cykeltider” som är bästa texten till detta fotot?
Det sistnämnda kunde vara en Per Gessle sommarhit. Den gamla västkustgubben som är exakt en månad äldre än denna bloggägare. 😀

Det fanns många prylar som jag gillade i butiken…

… några fick följa med bilen hem. Vad/vilka är topphemligt. 😉

Utanför fönstret ser du kyrkan som jag ska lägga in nästa gång på bloggen. Vad snälla det sjungande och spelandet paret i kyrkan var som släppte in oss denna lördag. 🙂 För det nalkades ett stort bröllop en stund senare och de höll på att öva för fullt.

Dö på olika sätt

Mitt mellan två medeltida kyrkor dök oväntat ett nytt ställe upp, längs med den smala vägen genom skogen. Från att njutit av höstblommor längs med dikeskanten förflyttades jag tillbaka till en grym tid på ön.
Min nyfikenhet styrde mina fötter mot denna speciella glänta. Med hjälp av informationstavlan och inläsning när jag kom hem, snickrade jag ihop denna dystra sammanfattning av en del av Sveriges kriminalhistoria:

Konrad Pettersson Lundqvist Tector må ha haft många efternamn och skulle kunnat ha flera titlar på sitt visitkort; mördare, mordbrännare, förfalskare, rånare m.m. men jag skulle inte bli det minsta imponerad av någon av dem.

Dödsstraffet avskaffades 1921 i Sverige. Den sista avrättningen var i giljotin på Långholmen i Stockholm 1910 (Johan Ander). Men denna på Stenkumla avrättningsplats, 18 maj 1876, var Sveriges sista OFFENTLIGA avrättning. För Kung Oscar II avslog nådeansökan från Tector och hans kumpan Hjert.

De båda kumpanerna hade gjort ett stort misstag när de skulle råna en postdiligens. De dödade kusken och sköt en man på vagnen som senare dog. Sedan visade det sig att det var fel vagn och de tvingades fly. De bestämde sig för att ta ångbåten från Kalmar till Visby. På Gotland startade duon en stöldturné. Måste varit stressigt att hinna med 18 inbrott på bondgårdar och i kyrkor på tretton dagar. De kan inte ha hunnit njuta av raukar och Medeltidsmuren. För deras plan var att få ihop pengar för att kunna emigrera till Amerika. Polisen var dem dock i hälarna och grep dem samma dag, på två olika järnvägsstationer. Tector på Södertälje station.

Hundratals bönder hade kommenderats för att bilda spetsgård vid avrättningsplatsen på Södra häradets avrättningsplats vid Stenkumla backe.

Hjert fördes till avrättning på fastlandet på samma tid, 07.00.
Tector begärde ögonbindel av fängelseprästen och var märkbart tagen till skillnad från Hjert. Tector hade blivit omvänd och djupt religiös under fängelsetiden och därmed blev han begravd inne på kyrkogården. Det finns en sten kvar med hans efternamn, ett kors och dödsåret, på norra sidan av Stenkumla kyrkogård.
Orsaken till att Tector är den sista avrättade var att skarprättaren Steineck behövde tre försök för att sära på huvud och kropp. Första hugget var snett, andra saknade kraft. Dessutom saknades det urfasning för hals och händer som var brukligt annars på stupstocken.
Steineck var också känd för att vara glad i starka drycker. Möjligen hade han startat före sin arbetsdag. Min personliga tanke går till att det borde vara svårt att sova på nätterna som skarprättare. Min sjuka humor vandrar vidare till att han knappast låg där och vred sig i skrynkliga svettiga lakan och räknade gotländska får. Däremot förstår jag att många i publiken svimmade denna majmorgon i dåtidens Netflix. Själv hade jag tackat nej till inbjudan till spetsgården. Hade säkert kommit på ett skäl. Inte VAB såklart.

Allt var inte bättre förr. Min hjärna förstår inte skillnaden mellan skarprättare Steineck från Vadstena och Tector när det gäller ondska. Okej! Jag är inte helt dum. Den ena får betalt inför stor publik och behöver tre försök och den andra tappar huvudet i tre hackiga faser.
En försvarsadvokat i slips, vit skjorta och tjusig figursydd kavaj kan gå på linjen frigivning och rejäl skadeståndsersättning. Åklagaren i samma fall kan gå på livstid och utanför mitt fönster snöar det lätt från en grå himmel. I min ”barnatrohjärna” tror jag på rättvisa – för var och ens själ – när den sista dagen/stunden kommer. Fel har jag ofta. Hoppas dock detta är ett undantag. Svaret får gärna dröja några år.

Ps. 1
Janne ”Loffe” Carlsson berättade i programmet ”Stjärnorna på Slottet” om filmen ”Drömmen om Amerika” som handlar om Hjert och Tector. Loffe fick speciella känslor vid filminspelningen. 

Ps. 2
Nästa inlägg måste handla om något mer trevligt. Vacker solnedgång, fikatime, butiksbesök, kåseri, fiskeläge, raukområde. Jag har inte bestämt mig ännu. Önskar dig läsare en trevlig februaritisdag. Var rädd om dig. ❤