Kategoriarkiv: Ringmuren

När samtalet kom…

Publicerad den av
15

.. för tio år och tre dagar sedan, förstår jag att kvällschefen på Gotlands Tidningar först blev skeptisk. Sent en fredagskväll kunde märkliga samtal dyka upp. Men kvinnan som först hade ringt polisen och räddningstjänst hade bara druckit vatten på krogen och skulle köra bil hem. Från kvällschefen hörde dånet i bakgrunden… var det säkert inte många sekunder tills pressarna stoppades. Undra vilken rubrik lördagstidningen egentligen skulle haft?

Kvinnan och hennes man kom från innerstan. De passerade Österport. Plötsligt hörde de hur massor av tunga stenar kraschade mot marken. Kan du läsare tänka dig in i deras märkliga situation i kvällsmörkret?

I efterhand kunde det konstateras att det rörde sig om många hundra kilo tunga stenar på en tio meter lång yta på 90 kvadratmeter av murens yttre skal, som gett vika ungefär 100 meter norr om Österport.

Det fanns flera bakomliggande orsaker till att raset hände. Men den utlösande faktorn var däremot frostsprängning.
Insidan på muren är 2,5 meter högre och skapar ett ständigt tryck på utsidan, fuktig murkärna på grund av täta cementfogar gjorde att murbruket på insidan lakades ur, dålig bindning mellan murskal och kärna är en tredje tänkbar orsak.

I maj 2014 påbörjades uppmurningen som blev klar på senhösten samma år.
Blixten slår sällan ner på exakt samma plats. Men om vi leker med tanken att just denna bit kommer att trilla ner om 700 år. Då skulle personerna som lever då kunna hitta personliga brev från en skolklass, en innebandyboll i en glasburk, nagellack, kreditkort, mobiltelefon och usb-minne.

Nyfikenhet och oro går ibland hand i hand. Den helgen muren föll var det många nyfikna som tog en promenad i trakten. Personer som bodde på insidan av muren, där det hände, hade mörkare tankar och gick kanske in på hemnet.se. 😉

Kuriosa: Samma dag som murfallet skedde tillkännagavs att nyfödda prinsessan fått namnet Estelle. ❤

Ta ner ringmuren sten för sten

Publicerad den av
28

I mitten av sextonhundratalet var Gotland svenskt. Ön var då som ett pantlän till Sverige. Hertig Karl Gustav reste till Gotland omkring 1650. Han var vid denna tid orolig för att fiender skulle attackera från öster. Troligtvis var det Ryssland han fruktade mest. För att göra sig beredd på ett krig hade han långt gångna planer på att plocka ner muren sten för sten och transportera den till Slite. Där skulle muren byggas upp igen. Om inte om hade skett skulle planen antagligen genomförts.

Det stora OM rörde sig om ett bud från Stockholm, som nådde Hertig Karl Gustav. Hans kusin, Drottning Kristina hade konverterat till katolicism, abdikerat från tronen och utsett honom till arvinge.
Nu gick det snabbt. I all hast fick han bege sig till Huvudstaden. I Stockholm kröntes han till kung Karl X Gustav. Murprojektet på Gotland avblåstes. Är jag ledsen för det? 😉

Vi cyklar på; del 4-4

Publicerad den av
16

Materialet är gotländsk kalksten. Det hämtades i närområdet, delvis i vallgravarna.

Du som bor här eller ni som besökt gotlanduppochner vet kanske namnet på porten. Det är tillåtet att ta sig en titt i kategorin Portar & torn i ringmuren. 😉

När Solveig, efter att ha fått jobbet som speciallärare, åkte hit en andra gång för att hälsa på i skolorna och titta på bostäder bodde hon i ”Vita huset”.

Tänk att det bara var i Visby, Kalmar och Stockholm, som det i Sverige fanns stadsmurar på medeltiden.

Vackra blommor. Namnet kan jag inte.

Skolporten och Kvarntornet cyklade vi förbi.

Den port som vi passerade flest gånger, som turister på Gotland, är helt utan konkurrens Österport.

Nya muren kom upp efter att en del av muren vid Östergravar rasade, i början av 2012.

Sparbössan utan snö – jag jämförde med blogginlägget som vi la in i vintras.

Jag måste ha hört fel? Men helt säker är jag inte. För efter jag hörde ett hest kraxande och frågan om jag hade betalt tull… är jag nästan helt säker på att hesheten avtog och jag hörde ”Det går bra att Svisha.” Detta nämnde jag inte med en stavelse för Solveig. 😉

När jag ser bilden tänker jag på en ny kategori som kommer att dyka upp förr eller senare på bloggen.

Vid Smörasken insåg vi att cykelturen började närma sig sitt slut.

Vid Mynthuset hade vi cyklat varvet runt och gått i mål med vårt personliga mål. Nu återstod bara att leda cyklarna nerför den branta guppiga stigen, för att nå Norderväg och därefter en sista tuff uppförsbacke.
Redan i början av backen kunde vi se Konditori Norrgatt. 😀
Jag satte mig på uteserveringen och inväntade godsakerna, som vi var väl värda denna cykel-lördags-morgon.

Fotnot:
Glöm inte att gissa på de sex färgerna i månadens fototävling. Eller skriv livlina så många gånger som du vill.
Nu har vi bara sådär femhundra-sexhundra nya foton att ta hand om. Då har jag ännu inte tömt 2 st kameror med morgonens bilder. Ännu en gång stämde väderappen. På hemvägen blev det molnigt och solglasögonen åkte av. Vilken tur att vi körde iväg klockan 06:04.

Vi cyklar runt; del 3-4

Publicerad den av
11

Vi njöt av sträckan längs med mur och Almedalen. Nu har vi kommit fram till där muren svänger söder ut. Porten där den glada baggen sitter heter Lilla Strandporten.

Här tar muren ”paus en bit”. Det finns med andra ord ingen ringmur runt hela Visby innerstad.
Efter vi cyklat på Tage Cervins gata bar det vänster upp till Donners Torg. Vidare in på södra delen av Strandgatan, där vi passerade landshövdingens bostad. Vi gottade oss av utsikten från Slottsterrassen och insåg efter en stund, att nu gällde det att ta fram sisun inom oss. Undra vad det heter på gutniska? Rauki flinta?

När bilderna skulle redigeras insåg vi att det fanns inte en enda bild från den tuffaste etappen längs Södra Slottsgränd, där vi stegade uppför med cyklarna bredvid oss. Kamerorna var i cykelkorgarna. Påläst som jag var, kände jag till öppningen där vi återigen skulle befinna oss utanför ringmuren. Cyklarna fick vi bära uppför en gammal liten trappa. Sedan var det som vi kom in i andra andningen. Efter en slurk dricka återkom energin. Men vi valde att leda cyklarna tills det blev lite planare igen. Några bänkar såg frestande ut. Antagligen var vi för trötta för att våga sätta oss en stund. Kanske hade vi ”växt fast”. 🙂

När Solveig såg fina blommor åkte en kamera fram igen.

Extra kul var det för mig som gjorde min premiärtur längs södra muren. Den enda gången jag sett en bit av muren där, var när vi förra året bodde en natt i närheten och körde bil genom Skansporten. Veckan innan C tog fart. Solveig däremot har vandrat runt muren med våra döttrar. En av våra tjejer älskar att gå runt muren och fota. Så jag har sett fina foton härifrån tidigare.

Det här var en vacker sträcka. Trots att vi inte såg något hav. 😉 I en sänka i Södergravar fanns en liten mysig fotbollsplan med två mål med nät. Där hade jag älskat att lira. Bredvid fanns en lekplats. Borde nästan varit helt skyddat från vinden.

Så nådde vi välbekanta Söderport och kom in på plant asfaltsstråk. Endast en land-etapp kvar tills målet hägrade i ”Muren runt”. Den etappen från förra lördagen kommer i morgondagens blogginlägg. Idag hade det nästan varit för varmt för att cykla rundan.

Vi cyklar runt; del 2-4

Publicerad den av
10

Nu var vi nere på mer plan mark, med utsikt över det öppna havet. Solen hade inte kommit tillräckligt högt upp. Framför allt inte på vägen precis utanför muren, där vi rullade fram.

Sjömuren byggdes först. Någon gång efter mitten av 1200-talet stod den färdig. Ursprungligen var den ungefär 5,5 meter hög och ca 1,5 km lång.

Murfallet. En av två möjligheter längs havet, att byta position till insidan av muren. Det gör vi ibland när det blåser för rått från havet. Då kan vi mötas av en avsaknad av vind. Som att komma in i en ny värld.

Men nu rullade vi ner en bit och styrde vänster i kurvan.

Här stannade Solveig och tog en bild, från där vi nyss kom.

Det finns spännande gluggar kvar här och där i muren.

En ny sväng och lite uppför. Längre fram ser du möjligheten att gå in i en port eller ta en kort paus på en bänk.

Inte vilken oromantisk port som helst. Kärleksporten har jag visat upp och berättat om tidigare.

Solveig noterade antagligen, att jag stod där och blickade ut över havet.

”Tre sekunder senare”. Efter över trettio år är hon van vid situationen. ”The Invisible man”. 😉

Vid Kruttornet vände vi oss om och tittade ut över havet. Än hade vi en bit kvar till det brantaste partiet. Om vi fixade att ta oss upp eller ringde Färdtjänst kommer i tredje delen.

Vi cyklar runt; del 1-4

Publicerad den av
16

Vi sa det redan förra året, att vi borde cykla runt hela muren vid samma tillfälle.
I lördags morse blev det av. Vårt mål var att kontinuerligt hålla oss utanför muren. En annan gång blir det kanske tvärtom. 😉

3 440 meter lång är norra Europas bäst bevarade ringmur, som stod klar 1288.
Vi startade utmed Nordermur, som är den bäst bevarade sträckan med längsgående vallgravar.

Jag tog täten och lät Solveig ta ansvar för fotograferandet.

Det finns tre möjligheter att ta sig in till innerstan på norrsidan. När det gäller bilister finns enbart vägen genom Norderport. Här ser du S:t Göransporten.

Vi lever just nu i syrenernas tid, som Per Gessle sjunger på soloskivan ”Hjärtats trakt”.

Här har Solveig vänt sig om och tagit fotot uppåt, mot S:t Göransporten och Långa Lisa.

På höger sida har vi passerat Nordergravar och är på väg mot Strandgärdet.
På vänster sida sida står det tyskklingande Lübeckerbräschen.

Det var lite kyligt just här. För fortfarande hade vi haft nerförsbacke hela vägen från vår bostad. När det är medvind tar det inte många minuter för oss, att hemifrån nå muren. Men jag var medveten om att tredje ”mursträckan” skulle bli en utmaning för oss.

På den här bron har vi knallat väldigt många gånger, när vi satt bilen vid havet. Bron leder till Snäckgärdsporten.

Vilken härlig bänkplats att sitta på. Nu gällde det för oss att försiktigt ta oss ner den sista biten. Jag valde att cykla. Solveig som hade mer värdefull last ledde cykeln.

Inte byggt på en kafferast

Publicerad den av
46

Den här mäktiga ringmuren som är 3 440 meter lång och elva meter hög är megakänd över hela världen. Fortfarande får jag nästan nypa mig i armen när jag ser den. Bor jag verkligen i Visby? Hoppas jag aldrig kommer att hinna bli hemmablind på ön.

Muren är byggd av brutna kalkstenshällar.

Ringmuren är tillverkad i olika etapper. Först byggdes i mitten av 1200-talet Sjömuren som var ett skydd mot fiender från havet.

Nästa etapp var Landmuren som uppkom av en konflikt mellan staden Visby och det gotländska alltinget och ledde till inbördeskrig på Gotland 1288.

Länge krävde stadens handelsmän tull och andra pålagor när någon på ön ville föra in sina varor innanför muren.

Från början fanns det 29 torn. Nu återstår 27 st.

Högsta marktorn är Långa Lisa som är sex våningar högt.
Äldsta är Kruttornet som byggdes före muren. Tiden var runt 1150 och hamnen låg då där Almedalen ligger nu. (Kruttornet på bilden nedanför)

Det sista stora anfallet mot Visby ägde rum 1525. Då anföll lybeckarna och stormade in över ringmuren. Visby stacks i brand. Kyrkor och kloster rensades på allt av värde. Endast Domkyrkan S:ta Maria klarade sig från att bli ruin.

Kungen Magnus Ladulås informerades om muren och tullavgifterna. Han krävde borgarna i Visby på skadestånd för det gigantiska svartbygget och utfallet mot landsbygden. Borgmästaren och rådet fick vackert skriva sina namnteckningar på underkastelsebrevet. Samtidigt stärkte kungen Visbys ställning som fri handelsstad med eget styre.

Både Visby och Gotland fick en självständig ställning. Invånarna betalade mindre skatt än de på fastlandet. Men de deltog inte i kungaval och tog inte emot någon kung på Eriksgata.

Jag tycker det är otroligt fängslande att betrakta denna ringmur och försvarstorn och jag njuter under mysiga promenader in och ut genom portar. Samtidigt går tankarna till krig, korruption, elände och misär. Därifrån vidare till den ljusare perioden då Visby var som störst och ön inte var svensk.

Från mitten av 1100-talet och en bit in på 1300-talet var Visbys storhetstid. Handeln blomstrade på hela ön och ryska, baltiska, danska och svenska köpmän flyttade till staden.
Visby hade fullvärdigt medlemskap i den medeltida handelsorganisationen Hansan.

Läsning för den extra intresserade bloggläsaren:
Stormar, isvintrar, boskapsdöd och pesten/digerdöden och den danske kungen Valdemar Atterdags invasion 1361 var motgångar som ledde till att de tyska köpmännen tog över den nordeuropeiska handeln.

Vid freden 1645 i Brömsebro blev Gotland åter svenskt. Då var Visby en stad i ett bedrövligt förfall. Tronföljaren Karl Gustav, som fått Gotland till underhållsland, var inne på att riva och bygga nytt i Visby. Han ville flytta ringmuren och stadens invånare till Slite. Jag är tacksam för att det inte blev något med de dystra planerna. För som med mycket annat så går livet i cirklar. Redan under 1700-talet återhämtade sig Visby och upplevde en andra högkonjunktur när det gällde handel och sjöfart. Många år senare kom belöningen med stort B. ❤
Det var megastort när Visby hamnade på UNESCO:s Världsarvlista. Allt med syftet att skydda och bevara världens kultur- och naturarv till kommande generationer. De utvalda objekten representerar platser av stort värde för hela mänskligheten. Hatten av för denna utmärkelse. Hoppas kommande generationer kommer att njuta och läsa på om historien. Därefter berätta vidare för sina barn och barnbarn. Muntlig tradition som aldrig tenderar att bli mossig enligt mig. Den ”moderna” människan tänker kanske tvärtom. Vad vet lilla jag.