Gunnfjauns kapell

Vid andra tillfället som vi åkte på den aktuella vägsträckan i Ardre socken, kom vi på ”rätt sida vägen” och kunde stanna till vid parkeringsplatsen.

Enligt sägnen var det Tjelvars sonson, Gunnfjaun, som lät uppföra kyrkan som en gudstjänstlokal.

Kyrkoruinen är ca 21×11 meter och koret är näst intill kvadratiskt. I öster är det bevarade murverket upp till 4,5 meter. I väster är det 2,5 meter högt.

Portaldetaljer och det bevarade fönstret är ledtrådar till att kapellet uppfördes under mitten av 1300-talet.

Ett mysigt ställe att stanna till vid en stund. Jag kan förstå att platsen är populär som vigselplats, i rätt väder. ❤

Det finns en svensk folkmusikgrupp från Gotland som bildade en grupp 1982 med namnet Gunnfjauns kapell. Jag vet inte riktigt säkert om gruppen fortfarande existerar. De skapade visst ett eget sound som var byggt på stränginstrument, flöjter och sång. Jag läser i deras diskografi titlar som ”Gåttar ei vällingi” och ”Dimman lättar”.

Själv har jag idag ”skapat” aktuell statistik för ”Kryssa på gotlanduppochner” och Korsordsmästerskapen 2013-2020. Det kan du granska på sidan under vår header. 🙂

Avslutar med växtlighet på den heliga platsen

Två kilo tung silverskatt

En bit söder ner från Visby når man Vibble. Här finns en park med en historia som går ända tillbaka till bronsåldern, då det bodde människor här.

Vibble gårds ägare på 1730-talet hette Lundmark. Vid juletid kastade han ut ben efter julslakten. Gårdens hund skulle sköta sin syssla, gräva ner benen. Istället grävde hunden upp två kilo silverskatt. Skatten skickades till antikvitetsarkivet i Stockholm. Det kom fram att det funnits en silversmed på Vibble gård omkring 1050. De behöll det mesta i Storstaden och skickade tillbaka resten till Lundmark. Gårdsägaren smidde tre stora silverbägare och gav dem inskriptionen: På Gotlands kämpagrunder mitt ämne låg i jord. Nu prunkar jag på bord. Sök den mig fann därunder.
Om man vände på bägaren såg man en hund ingraverad. Trist nog vet man inte var de tre silverbägarna tog vägen. Sista spårningen slutade i Eksta 1818.

Huvudbyggnaden på Vibble gård totalförstördes i en våldsam brand 1942. Men Stensalen, till höger finns kvar. Det är Kapellet. Gissa vad som finns kvar under det?

Gamla fängelsehålor är det spännande svaret.

Flera av gatorna i Vibble bär namn efter personer som bott på Vibble gård. Carl von Linné övernattade här under sin omtalade Gotlandsresa 1741. Ett långt tag var ägarna militärer. Överste von Vegesack har jag hört talas om i något sammanhang.

Sten Sture den yngre ska ha anlagt parken. I modern tid har Vibble gård en brokig historia med höjder och dalar. Tanken var god på sextiotalet med att skapa ett centrum för konstverk av gotländska konsthantverkare. När det blomstrade fanns det två keramiker, en silversmed, en träslöjdare och en textilkonstnär. Samtidigt var det en utmärkt plats för bygdens folk. Tyvärr avtog glöden. Hantverkarna hoppade av. Numera är det Västerhejde församling som har hand om gården, med olika varierande aktiviteter, som detta speciella år fått stå tillbaka för något som drabbat nästan hela världen. 😦

Gnisvärd kapell – Strandkyrkan


Det här fina fiskeläget några mil nedanför Visby har gotlanduppochner besökt tidigare. En gång i tiden var det ett av Gotlands mest lönsamma fiskeställe.

Vi parkerade bilen vid hamnen i Gnisvärd och gick mellan fiskebodarna längs den smala asfalterade vägen. Målet var ett speciellt hus, bakom sista huset, på höger sida. Vi hoppades att dörren var upplåst denna påskdag.

Från början låg här ett träkapell från 1600-talet, som tvåhundra år senare hade förfallit.

På vindflöjeln kan du läsa årtalet 1832. Men enligt en historieberättare med namnet Hilding Nilsson påbörjades bygget av den nya kyrkan först 1838.
Historien bakom flöjeln är följande:
Det är en gåva från en skeppare som fick stora problem med sin skuta. Han och hans besättning råkade ut för hård storm utanför Visby. Fiskare utanför Gnisvärd gjorde en heroisk insats när de lyckades borda skutan och rädda besättningen i land.

Vilken flax. Det var öppet. 😊

Det ska vara populärt att döpa sina barn här. Vigslar förekommer också flitigt.

Inte oväntat förekommer skepp i olika sammanhang i lokalen.

Om du gör en piruett eller har ögon i nacken ser du följande. 😉

Döden lurade i vardagen. Havets humör har alltid varit skiftande. Det fanns inget OB-tillägg för stark blåst och oväder. Strömmingen skulle fångas i alla väder. Arbetsvägran var säkert inte aktuellt.
Äldre män, kvinnor och barn tvingades se och uppleva skräckscener från land och stugfönster. Netflix fanns på riktigt.

Vi avslutade med en promenad vid havet – som var på ett lugnt påskhumör denna soliga eftermiddag.