Kategoriarkiv: Innanför ringmuren

Vårdklockans kyrka

Publicerad den av
12

Den här fina gamla kyrkan av gotländsk kalksten invigdes som metodistkyrka 15 augusti 1875. Den var då en av de första metodistkyrkorna i Sverige. 1996 blev kyrkan byggnadsminnesförklarad. Sedan 2012 heter kyrkan Vårdklockans kyrka.

Den kyrktuppen måste känna sig som en mallig groda – med den underbara utsikten.
Kvarteret här uppe på klippan kallas i äldre handlingar för ”hos Wåårklockan”. Här fanns stadens vårdklocka placerad mellan 1598-1847. Vet du vad en vårdklocka är? Klockan 21:00 ringde den varje kväll staden i vård. Det innebar att stadsportarna stängdes och det var inte tillåtet längre med öppen eld. På sommaren ringdes Wisby ur vård klockan 04:00. På vintern två timmar senare. Dessutom användes vårdklockan för att sammankalla släckningsmanskapet vid eldsvåda. 1847 togs klockan ur bruk på grund av att den spruckit.

En ny vårdklocka sattes upp i S:t Karins ruin (S:ta Katarina) vid Stora torget. När det ringde i den var det varningar och skydd till folket i Visby. 1886 hängdes den nya vårdklockan upp i detta torn. Fortfarande ringer det i klockan. Nu för att inbjuda till samlingar i kyrkan.

Den här vintereftermiddagen kom jag just ut från ett tandläkarbesök i en mottagning som ligger bakom fotografens rygg. Du må tro att det här en populär utsiktsplats under högsäsong. De brukar på sommaren sälja glass och ha bord och stolar till förfogande.

Den fina gudstjänstlokalen används även som konsertlokal vid olika musikevenemang. Den kände kördirigenten Eric Eriksson (1918-2013) tillhörde församlingen under sin uppväxt i Visby. Det var här hans stora intresse för musik föddes. Jag läste att hans pappa var pastor i kyrkan.

Rackarbacken och Norderport

Publicerad den av
15

Kategorin där vi besöker samma plats vid fyra olika tillfällen och tar en bild varje gång.

Vår

Sommar

Höst

Vinter

Små tankar om de fyra årstiderna:
Mina tankar gled iväg åt det personliga hållet. Minns första gången som jag stötte på Rackarbacken. Det var en riktig varm semesterdag på Gotland med massor av turister. Givetvis hade vi uppförsbacke. 😉 Jag tog små klunkar av min ramlösa för att drycken skulle räcka hela vägen upp.
När jag tänker på vinterbilden inser jag att det är enda gången som jag gått nerför hela backen. Tur jag hade Solveigs hand att hålla i. Lurigt halt.
Minns när jag stod här ensam och väntade på att det skulle dyka upp en bil vid Norderport. Tror jag missade minst fem fordon eftersom jag tittade åt andra håll när det inte hände något i trafiken. Sikten var nästan noll åt båda hållen. Det handlade om att trycka i exakt rätt läge och helst få med en skaplig skärpa.
Vanligaste transportsättet för oss i denna zon är definitivt cykel. Då syftar jag på platsen för fotograferandet. Vilken lyx vi har som når muren inom fem minuter. Det tar lite längre tid hemåt.

Sankta Gertrud

Publicerad den av
23

På 1400-talet uppfördes Visbys minsta kapell, Sankta Gertrud, som också var yngsta kyrkan som fanns under medeltiden i Visby.

Kyrkan helgades åt Sankta Gertrud av Nivelles, en abbedissa från Belgien, som levde på 600-talet. Kvinnan var en stor beskyddare för trädgårdsmästare och resenärer. Jag läste att hon även var beskyddarinna mot råttor. Med tanke på stora sädesmagasin behövdes hon säkert.

Det fanns tre ingångar till kapellet. Denna ingång var troligen huvudingången till kapellet som blev en klosterkyrka för Solberganunnorna.

I mitten ser du helgonet med en kyrka i famnen. Vapensköldarna vid sidan om henne syftar på länsherren på Wisborgs slott, Ivar Axelsson Tott, som bekostade uppförandet av kapellet. Ivar var gift med den svenska kungadottern Margareta Karlsdotter Bonde.

All verksamhet upphörde och klosteranläggningen förstördes den 12 maj 1525 när lübeckarna stormade Visby. Ruinen är inte öppen för besök.

En extra effekt

Publicerad den av
38

Som det kan bli. Vi var ute och gick en tidig morgon på gränderna innanför ringmuren. När vi nådde Strandgatan bestämde sig Solveig för att se hur en bild blev om hon valde inställningen SCENE och vred vidare till kategorin STRAND/SNÖ. I morgonskenet noterade hon inte att det av misstag blev EFFECTS och FOTOILLUSTRATIONER.
Vi tyckte båda att bilden blev cool och bestämde oss för att välja det några gånger till och kanske lägga in ett eget inlägg. Så håll till godo.

Visbys största packhus är 28 meter högt och heter Liljehornska huset. Numera är det ett bostadshus med lägenheter.

Fina Kalk hotell ser du till höger. Där hade vi i början av januari en mysig hotellvistelse, som vi mer än gärna gör om någon gång.

Burmeisterska huset med sina omtalade målningar.

Här har vi precis tagit oss uppför Rackarbacken. Eftersom det inte dök upp några bilar kunde vi gå i gruset, mitt i gatan.

Vi vill önska dig besökare en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Vi passar även på att tacka för trevliga kommentarer längs fjärde bloggåret med gotlanduppochner. Detta är inlägg elvahundranittiotvå.
Kram Bosse & Solveig

Dåtidens nyttobeslut – Dagens charm

Publicerad den av
18

Staden Visby var under en lång tid väldigt trångbodd. Till slut var de tvungna att komma på något smart. Tanken att utnyttja platsen över gatorna och gränderna var genial. Valvhusen skapade bostäder för flera personer. Nu går valvhusen att räkna på en hand, de som fortfarande finns kvar.

Ingen vet såklart säkert, men det uppskattas att det bodde någonstans mellan 8000-10 000 människor innanför muren. Lägg till ett otal med olika sorters djur. Tidsperioden jag skriver om är under 1200- och 1300-talen. Men även i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet låg siffrorna på något liknande. I modern tid ligger siffran på knappt 3000 boende.

Vi har passat på

Publicerad den av
15

Självklart har vi passat på att njuta av det vackra när Visby blivit vinterklätt. Samtidigt gällde det hela tiden att se var fötterna befann sig. Mysigaste promenaderna tyckte jag de två som vi gjorde direkt efter frukosten var, två mornar på raken. En perfekt start på dagen.

Minns mest morgonen när solen var väg upp och samtidigt en fullmåne fanns synlig åt andra hållet.

De fyra sista bilderna är från söndagspromenaden efter lunch. Vi startade med att gå innanför muren. Där var det lurigt. Helst när det kom bilar och störde och vi tvingades bestiga isberg längs husknutarna. 😉 Jag älskar möjligheten och variationen med att när som helst bryta mönstret och vandra ut genom en port. Under den långa vägen tillbaka utanför muren valde jag oftast att pulsa i snön istället för åka skridskor på cykel/gångvägen. Dessutom var det rätt mycket hostande och snytande på ”rakvägen” som jag därmed slapp ifrån en bit.
Tänk idag är det Vintersolståndet. Det mesta av snön har regnat bort.

Helge And

Publicerad den av
14

Kyrkoruinen från ca år 1200 gränsar till tre stycken gränder innanför ringmuren, Norra Kyrkogatan, S:ta Gertruds gränd och Hospitalsgränd.

Tyvärr är kyrkan inte längre öppen på sommaren för gratis besök. Väldigt tråkigt. Jag läser på flera ställen att den är mycket välbevarad och det saknas motsvarighet i Sverige.

År 1611 skadades kyrkan svårt vid en brand och den övre delen brann ner. Det som blev kvar användes som lada och fähus.

Flera forskare menar numera att Helge And egentligen hette S:t Jacob från början. I så fall uppfördes den som en privat beställning till den tyska biskopen Albert i Riga.

Unik är rätta ordet. Långhuset i två våningar är åttasidigt. (Oktogon) Från den praktfulla övervåningen kunde man tydligen genom en öppning i golvet se rakt ner till koret och följa gudstjänsten. Alla åtta sidorna hade också separata gavlar och ett mittorn. Undra vad det kostar att låna nyckeln en solig timme på våren eller sommaren? Gotlanduppochner undrar högt. 😉 Utsikten mot staden och havet ska vara magisk från denna plats. ❤

Katolska kyrkan

Publicerad den av
14

Kristi Lekamens katolska kyrka invigdes 1982. Det är den första katolska kyrka som byggts i Visby sedan medeltiden. Kyrkan ligger mellan S:t Drottensgatan och S:t Hansgatan i Visby innerstad.
Kuriosa: Arkitekten Per Erik Nilsson har även ritat Ingmar Bergmans hus på Fårö.

Den översta ”bilden” tror jag den litauiske konstnären Eugenijus Budrys (1925-2007) ligger bakom. Han har även gjort konstverk som finns i kyrkorummet. Mannen bodde på Gotland.

Nu går vi in i kyrkan som renoverades rejält 2017, efter det hade upptäckts fuktskador.

När kyrkan byggdes upptäcktes en medeltida källare under mark. Källaren grävdes ut och är numera införlivad i kyrkobyggnaden. Dessutom finns två medeltida trappor bevarade i kyrkan samt en brunn som nu används som dopfunt.

Kyrkan präglas av en asketisk stil med sparsmakad utsmyckning. Visst är det häftigt att den vilar på medeltida grundmurar.

DBW-Huset

Publicerad den av
18

I Visby uppfördes flera rejält stora byggnader runt sekelskiftet 1900. Här var exempelvis tidigare trädgårdsmark.

En av dem var Agrellska fastigheten på Södra kyrkogatan. Byggnaden ritades av stadsarkitekten Nils Börring och väckte stor debatt i Visby.

Det var det välkända sällskapet De Badande Wännerna (DBW) som 1897 köpte fastigheten.
Sällskapet som 1814 startats av tolv män från Visby hade ägnat sig åt bankverksamhet sedan 1830. DBW:s Sparbank hade stor betydelse som inkomstkälla för deras alla verksamheter.
I bottenvåningen fanns banklokalen. På övre plan inreddes två påkostade paradlägenheter. En enklare lägenhet inreddes på vindsvåningen.

Fram till 1982 var banken kvar i fastigheten. Två år senare delades paradlägenheterna upp i mindre kontorslägenheter. Själv skulle jag kunna tänka mig att flytta in en tid i vindsvåningen.

Vår första vinterpromenad

Publicerad den av
28

Så kom den första snön till Visby och Gotland. Vi tog i söndags chansen att få uppleva ”vintervykortet” från en vacker höjdnivå. För det var riskabelt att till och med stapplande ta sig fram på kullerstenarna. Husväggar har några gånger räddat både mig och kameran.
Det var endast den gula lampan i skyn som saknades. Den valde istället att visa sin bästa sida dagen efteråt.

Det var färre människor ute än vanligt.
Vi var ordentligt påpälsade. Mina fingrar var tacksamma för att de fick stanna i de varma vinterhandskarna och slapp hålla i en kall kamera. Innanför ringmuren bland gränderna saknade ändå hela tiden en hand sin kompis. Visst är det en smula konstigt och orättvist mot de två andra händerna? Men nästan alltid håller jag och Solveig varandra med samma händer. Det känns avigt om vi gör tvärtom. ”Händer” det brukar vi snabbt byta sida. Vad personlig jag blev. ❤

En skymt av en av Solveigs tre arbetsplatser (S:t Hansskolan), snöiga takåsar och ett grått vatten som i färgskalan nästan smälter ihop med himlen.
Följ med på ett bildsvep från utsiktsnischen vid Trappgränd. Här har vi stått och njutit många gånger vid alla årstider. En gång fikade vi här. Vid ett annat tillfälle lyssnade vi på livemusik och såg solen sakta gå ner på sommarhimmeln.

Vilken vacker medeltidsstad som vi fått äran att stifta bekantskap med på nära håll. Jag har i många år hävdat att Umeå är ”min vackraste stad”, som jag bott i.
Nu traskade vi vidare för vi hade ett hemligt uppdrag som stod överst på agendan. 😉

Men en bild till bjuder vi dig besökare på. Det röda huset på Övre Finngränd hade jag gärna tittat in i.

FOTNOT:
Nu är det dags för mig att efter fikat börja snickra på en aktuell tabell för ABC-tävlingen. Vilken dramatik det bjöds på igår kväll. Jag är inte i hamn ännu. Men än så länge tycker jag att jag haft tur med mina nya regler m.m (Tack vare deltagarantalet). Det var en stor chansning. Jag önskar eventuella besökare en trevlig dag. Jag kommenterar med en symbol, men läser gärna ”snälla” ord. Det tror jag alla medmänniskor behöver – varje dag, året om. ❤