Med risk att blåsa bort

I lördags var vi bara ute och hämtade matkassarna. Sedan började det ösregna och blåsa rejält. Tydligen gick inte färjorna iväg i tid. Igår visste jag att solen skulle komma på besök. Därför hade vi bestämt oss för att åka till östra kusten, till en plats som var en vit fläck för oss. Eftersom det blåste lika otäckt på den röda dagen, kändes det som ett säkrare kort med en söndagspromenad innanför muren. Solveig ville fota det upprörda havet, som andra också gjorde med sina mobilkameror, men jag hade ett viktigare mål och ville…

… så snabbt som möjligt nå ett lugn innanför fiskarporten, som du ser till höger. Den taktiken har funkat många gånger förr. Dock inte igår. Ändå gjorde vi allt under en halvtimme, för att lura vinden, genom att byta ”grändriktning” flera gånger.

Jag måste antagligen gå ner några gram för att kunna stå innanför fönstret. 😉

Vilken härlig trädgård med ringmuren som skydd och en historievägg av mångårig klass. ❤ Dessutom med möjlighet att spana ut mot Almedalen och havet.

Jag föreslog att vi skulle krypa ner i lövhögen och be någon snäll, med en fullastad frukostbricka, väcka oss en solig coronafri vårmorgon 2021.

Du ser de gula rosorna. De inger hopp och en av dem får avsluta blogginlägget. När vi kom hem smakade det varma kaffet extra gott. Men först plockade jag fram de varma vintervantarna. Fick hjälp av Solveig, när mitt grävande skapade kaos. 😉

Smart sätt

Om vi flyttar oss tidsmässigt tillbaka till 1200- och 1300 talets Visby bodde det 8 000-10 000 människor innanför muren och portarna. Jämför vi med dagens drygt 3000 fast boende stavas ordet…

T-R-Å-N-G-B-O-T-T. Därför var de smarta och byggde valvhus över gator och gränder i Wisby. Perfekt att ta tillvara på alla ”gratis” meters utrymme. Dessutom tycker jag valvhus är otroligt vackra. ❤ Håller du med?

Tyvärr finns det idag enbart fem stycken valvhus bevarade. Detta är VALVGRÄND från andra sidan. Många gränder har personliga smeknamn. För mig privat heter gränden numera även WIOLETTGRÄND. ❤

De andra valvhusen kommer vi att visa upp på bloggen i framtiden.

Ps. Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol. Annars får jag inte november att räcka till.

I lä innanför muren

Vinden som mötte oss när vi klev ur bilen var inte att leka med.

Solveig undrade om jag ville ha tillbaka kameran. Jag tyckte hellre hon kunde ge mig tillbaka sommaren. Min lust för att ta av vantarna för att plåta var noll.

Snabb som en iller tog jag mig in genom närmaste port i den gamla ringmuren.

Femte årstiden dröjer sig kvar i Botaniska Trädgården. Vår oas under hela året. ❤

Men vackra hösttecken saknas inte härinne.

På tillbakavägen till bilen valde vi att stryka som en katt längs sjömurens insida. För där kom ingen kylig blåst åt oss. Bara en kort stund vid öppningen, som du ser framför kvinnan med hunden.

Även på muren finns det växtlighet.

Höstvisa
Det glimmar i guld och klaraste rött,
det prasslar så sakta i parken,
ty hösten är kommen, och björkar och lönn
de fäller nu bladen till marken:
”Så fall, våra blad, fall mjukt och lätt,
vi väver ett täcke så varmt och så tätt,
vi väver ett täcke åt marken.

Se vintern är nära, och vädret är grått,
nu måste vi värma och lysa!
Vi väver ett täcke så varmt och så gott,
att blombarnen icke må frysa.
Sov gott, alla blombarn, sov gott, sov sött,
vi väver ett täcke i guld och i rött,
vi väver ett täcke åt marken.”
av Elsa Beskow

Möte på hög höjd

Vi tog ut cyklarna i solskenet. Noterade samtidigt att det var väldigt mörkt på himlen åt andra hållet. Vårt mål var att cykla till Kyrkberget innanför ringmuren, försöka hitta hösttecken och ta oss hem innan himlen öppnade sig.
Undra hur många konserter och uppträdande som blivit inställda i ruinen S:t Nicolai denna säsong?

Vi noterade än en gång att höstfärgerna inte kommit till Visby. Den femte årstiden tycks hänga kvar i naturen.

Men Världsarvsstaden levererar året om. I Hansestaden sitter historien inristad i varenda gammal sten. ❤

Jag drömde mig bort med blicken i horisonten. Noterade sedan med både ögon och öron vad som hände längre ner till vänster vid den stora ruinen på Stora Torget.

Först störde sorlet från människor, som pratade engelska vid sidan om mig. Sedan tog kvittret överhand och jag hörde att det diskuterades om det skulle heta S:ta Karin eller S:ta Katarina. En stark fågelstämma sa myndigt, att det var dags för vingröstning innan de med gemensamma krafter tog sin an den betydligt viktigare lördagsmötesfrågan, där ”näbbmålet” var att lösa covid-19 gåtan före människorna, som de ansåg hade hönshjärnor. Min hökblick tyckte för en kort stund att han blängde på just mig. Måste varit inbillning. Eller min fantasi som än en gång i livet spelade mig ett spratt. 😉

Visby Sankta Maria domkyrka fyller 800 år 2025. Visst är det fantastiskt att den finns både kvar och intakt. Kyrkan och dess mäktiga torn syns så vackert både från sjön när färjan glider in mot hamnen och i luften när vi kommit med flygplan.

Vi tog Kyrktrappan ner. Tyvärr möttes vi av nästan bara grönt på det speciella träd vi skulle fotografera.

Bilden ”ljuger”. Det ser ut som vi är helt ensamma. Istället drog det ihop sig till något i kyrkan. Människor kom finklädda från olika håll och gick in genom porten.

I somras var vi inne i kyrkan och tog mängder av foton. Därför kommer det att bli två inlägg; ett på interiören och det andra på den pampiga exteriören. Om du följer gotlanduppochner under 2021 kan du få njuta av jättefina bilder. Innan dess ska vi presentera nio andra medeltida kyrkor. En av dem är en läcker ödekyrka. Tack för ditt besök. ❤

Rosornas ö; del 2

Gotland har många smeknamn. Ett av dem är ”Rosornas ö”. Detta inlägg innehåller rosor från kullerstensgatorna innanför murens landsida. Korten togs en morgon i augusti. Visst är rosor vackra. Min personliga favorit bland alla rosor är Ingrid Bergman, för sin underbara doft och alla härliga, speciella minnen jag har av rosen. Vilken är din favorit-ros? Eller har du ingen?

Målarens hus


Huset vid Kyrktrappan är byggt på 1200-talet.

Egentligen består byggnaden av två sammanbyggda delar. En tornaktig med två våningar och en välvd högkällare och en lägre byggnad med två rum och kryssvalv.

Det var på 1600-talet som smeknamnet ”Målarens hus” uppstod. Ägaren i mitten av seklet hette Johan Bartsch (troligen tysk). ”Johan Målare” var en skicklig dekormålare som jag skrivit om flera gånger i bloggens inlägg om medeltida kyrkor. Jag har även nämnt honom i januari, när jag skrev inlägg om paradgatan Strandgatan. Då i samband med vägg och takmålningar i Burmeisterska huset och Gamla Residenset.

Jag ha läst att inne på kyrkogården hade Johans familj egen kålgård, körsbär och rosor.

Om mer av sanningen ska fram bodde och ägde Bartsch bara den höga delen av huset, medan den lägre delen ägdes av en annan person.

Om vi flyttar fram till 1800-talet ingick byggnaden i Cedergrens kakelugnsfabrik. Mitt under andra världskriget, 1941, köpte Gotlands fornvänner den då försummade byggnaden.

Om jag inte minns helt galet var byggnaden till salu för en hög summa förra året. Minns i alla fall att det inte hjälpte att jag räknade sedlar och kort. Var samtidigt rädd för att det skulle störa med allt spring i kyrktrappan. 😉 Tillbaka till seriös fakta. Jag vet att huset varit värdshus med rum för övernattning i modern tid.
Ännu ett hus med en spännande historia, innanför ringmuren i Visby. Vilken otroligt intressant stad vi bor i. Samtidigt full av både en stor världsomtalad framgång i ca 250 år och därefter en misär utöver det vanliga.

Vi tog den skuggiga kyrktrappan upp till våra parkerade cyklar. Men innan dess hade vi besökt den pampiga Domkyrkan, som kommer i två blogginlägg senare i framtiden.

Stockros i vila

Vi låste cyklarna på Kyrkberget. Sedan gick vi längs de mysiga stråken innanför den världsberömda ringmuren. Vi turades om att fota och njöt av allt vackert och av varandra, en orörd söndagsmorgon i augusti.
Temat i inlägget är stockrosor. Den fjärde bilden ser ut som ett stopptecken mitt i gatan. Sista fotot är orsaken till bloggrubriken, som jag lånat från uttrycket ”Båt i vila”. Hoppas du hittar din favoritbild. För visst är stockrosorna både vackra och ståtliga. Var och en på sitt sätt. Min personliga favoritbild är den som Solveig tog med först i sitt ”rödinlägg” för några dagar sedan. Där fick hon med en humla en bit ovanför den röda stockrosen.
Läckert. 😀  https://gotlanduppochner.com/2020/08/22/naturen-i-farg-rott/
De vanliga rosorna spar vi till ett annat blogginlägg längre fram.

Ten Doors; 11

Dörrar och Portar ligger mig varmt om hjärtat. Innanför ringmuren finns ”några” att välja på. Tio åt gången bjuds det på vid varje blogginlägg i denna kategori.

Vilka tre gillar du mest? Skriv TRE BILDNUMMER i en kommentar. Den dörr/port som först kommer upp till tio poäng går till final och jag slutar att föra in fler poäng. 😊
(Märker du att det är just DU som kommer att avgöra så skriv den som du gillar mest, först i din rad.)

101

102.

103.

104.

105.

106.

107.

108.

109.

110.

Sluttabell:
Bild 101; 5 poäng.
Bild 102; 0 poäng.
Bild 103; 2 poäng.
Bild 104; 7 poäng.
Bild 105; 3 poäng.
Bild 106; 5 poäng.
Bild 107; 5 poäng.
Bild 108; 5 poäng.
Bild 109; 4 poäng.
Bild 110; 1 poäng.

Till final från omgång 11 gick ingen dörr/port:

Ten Doors; 10

Dörrar och Portar ligger mig varmt om hjärtat. Innanför ringmuren finns ”några” att välja på. Tio åt gången bjuds det på vid varje blogginlägg i denna kategori.

Vilka tre gillar du mest? Skriv TRE BILDNUMMER i en kommentar. Den dörr/port som först kommer upp till tio poäng går till final och jag slutar att föra in fler poäng. 😊
(Märker du att det är just DU som kommer att avgöra så skriv den som du gillar mest, först i din rad.)

91.

92.

93.

94.

95.

96.

97.

98.

99.

100.

Sluttabell: 
Bild 91; 8 poäng.
Bild 92; 5 poäng.
Bild 93; 7 poäng.
Bild 94; 9 poäng.
Bild 95; 4 poäng.
Bild 96; 1 poäng.
Bild 97; 3 poäng.
Bild 98; 2 poäng.
Bild 99; 1 poäng.
Bild 100; 5 poäng.

Till final från omgång 10 gick ingen dörr/port: Den viktiga sistapoängen saknades.

Djurgränderna

En tidig julimorgon tog vi oss ner till de fem djurgränderna. Det var fortfarande en del skugga när vi flanerade på kullerstensgatorna. På andra fotot kan du skymta domkyrkan. Välkommen med på promenaden. 

Här har du namnen på de fem gränderna (Lejongränd finns med på första fotot). Vilket av dessa fem gatunamn skulle du kunna tänka dig att skriva i din adress? Om jag fick välja fritt hade jag valt Delfingränd.  😉