Här lockar alltid ett fönsterbord

2-3 gånger i månaden uppsöker jag Almedalens bibliotek. När jag befinner mig på tredje våningen händer det att jag ser ner mot Almedalens café. Upptäcker jag då ett ledigt fönsterbord…

…kan min ”fika-tarm” signalera till mig att snabbt ta de två trapporna ner och helst inte ramla. 😉

Ibland har jag tur. Andra gånger är alla fönsterplatser upptagna. Ibland alla andra platser också. Det var det exempelvis igår när vi hämtade en stor hög beställda böcker. Undra hur det är senare till våren.
Som du förstår är bilderna tagna från olika tillfällen. Vad säger du om utsikten? Inte illa för en grå vinterdag.

Vid detta tillfälle är vintersolen på vackert besök.

Mannen i Almedalen tycks mata fåglarna i luften. Undra vad ”fågelmannen” bjuder på? Är sonen bakom hans rygg impad, lite skrajsen, vill försöka själv?
För mig fick det en gång bli sista bordet i mitten. Valet var akut. Morotskakan och Latten behövdes för att höja det allt för låga blodsockret efter en lång vinterpromenad i en kuperad miljö.
Solveigs kaffe kom inte med på fotot. Inte heller att jag tog ett bett från hennes goda… 😉 Tänk att det finns fördelar mitt i det sorgliga. 😀
Önskar dig läsare en fin start på veckan. Nästa gång ska jag visa upp foton från Almedalen. En mycket vacker park.

Vi föll pladask för Ka:feit


En solig februarimorgon når inte solen ner helt till ”gränderna” i Visby.

Här befinner vi oss i korsningen mellan kuperade Hästgatan och Mellangatan.

Tidigt i höstas blev vi förtjusta i stället med den gotländska stavningen. Sedan har vi återkommit med jämna mellanrum.

Förtjusningen handlar om läget, atmosfären, skyltningen, det utsökta kaffet, mackorna, bullarna som Solveig köper med hem m.m. Mina tankar går ibland till fik på Paris ”bakgator”.

Alla dessa sköna detaljer. Lätt att glömma varför jag är där. Tiden är redan 9.36. ”Varför kurrar magen så högt?”

Ser du texten? ”Homemade fika med love”.

En halva av ”Prinsessan på vift” och…

… min vackra favorithalva. ❤  Eller vad tycker min bloggvän Gunnel?

Häftig inredningspryl.

Jag tog flera fönstermotiv – men lät bara ett få vara med.

”Kommer han inte snart dricker & äter jag upp hans fika också.”

Härligt tankade för nya fysiskt krävande grändpromenader.

Ps. Hoppas jag inte gjort en ny Zarah Leander. 😉

Bok-Caféet Porten

Fiket som jag skrivit om tidigare ligger precis utanför Österport. Detta fik ligger precis innanför muren – ett stenkast från Österport. Ett gulligt och inbjudande hus.
”Porten” är en missionsbokhandel kombinerad med servering. Huset ägs och drivs av en ideell ekumenisk förening. Vi var här samma dag som vi köpte vår nuvarande bostad förra sommaren. Då köpte vi en fin fotoalmanacka till vår nya bostad. Denna fredagseftermiddag i januari gick vi dit för att fika och möttes av en mycket trevlig personal.

De har givetvis ett brett sortiment av böcker & musik från de kristna förlagen, men även mycket annat fint. Exempelvis såg jag intressanta Gotlandsböcker.

Regelbundet visas olika konstutställningar.

Denna gång var det Solveig och Karl Erik Wallin som ställde ut. Jag är väldigt förtjust i att fik har konstutställningar. Även om det ibland är svårt/pinsamt att titta för nära om det är fullt med folk runt ”väggborden”.

En del tavlor var riktigt fina. Motivet känns extra bekant med tanke på att vi bodde på Hotell precis bakom muren i denna veckan.

Om man går en brant trappa upp i lokalen möts man av en avdelning av begagnade böcker & skivor. Jag blev berörd till tårar när jag höll i detta LP-fodral. ❤
Tankarna gick till när jag överraskade min mamma en gång. Jag hade varit nere i Halmstad och hämtat henne. Hon skulle ”vakta” vår bostad när vi åkte utomlands. När vi kom till Falkenberg stannade jag till vid en kyrka och visade två konsertbiljetter. ”Du och jag ska nu gå på kvällskonsert.”

Jag visste att hon uppskattade Christina Gunnardo väldigt mycket. Efter uppträdandet fick mamma prata några ord med Christina och jag köpte ett kassettband till mamma.

Det är vacker utsikt häruppe. Mina tankar fladdrade vidare till en gång när våra tjejer var med och fikade här. Uteserveringen är en pärla. ❤

Det går knappt att komma närmare den gamla ringmuren, till vänster om Solveig.

Till sommaren ska vi gå hit och fika en fin solig dag.

Fika-belåtna traskade vi vidare denna kalla januaridag. Nu är den stora frågan vad jag ska lägga in nästa gång. Det finns en hel de olika saker att välja på. Men först ska jag gå på bloggpromenad några dagar.
Jag önskar dig läsare en fin alla hjärtans dag. ❤ För mig är denna dag speciell. Eftersom det är 29 år sedan jag blev ”extra söt”.

Fiket vid muren


Den där bloggtiteln skulle kunna vara ett bra namn, tycker jag. Samtidigt är det kanske häftigare med enbart ordet FIKET som det är döpt till. I äldre Anders Knutas böcker heter det ett annat namn. Men det är en annan story som tar sin start på måndag i denna personliga blogg. 😉

Här har vi än så länge fikat flest gånger sedan vi kom hit den 3 augusti. Fiket ligger så bra till när vi parkerat cyklarna eller ställt bilen vid Östercentrum. Efter besöket är det bara att gå in genom Österport till nya äventyr. Mätta, belåtna och tankade med kolhydrater. 😉

Atmosfären är tilltalande. Än så länge har vi haft tur. För vi är inte ensamma om att digga Fiket. Jag har ändå alltid lyckats hitta sittplatser.

Så bilden ljuger. Det har bara varit en enda gång som det varit så här gott om platser. Då var vi först på plats av gästerna.

För mig gör det inget, att jag får sitta och vänta en stund på godsakerna. Den som väntar på något gott…  Här finns alltid många sköna intryck att ta in. Både med ögonen och öronen. 😉
Inredningen är tuff och det tycks alltid finnas någon konstutställning. En spännande grej som dyker upp i början av nästa månad handlar om Ainbusk Singers på ett speciellt sätt. Sarah Thomasson Hellgren ska visa upp ett hommage (en hyllning, en akt av vördnad eller respekt) Sarah har omvandlat Marie Nilsson Linds texter till målningar. Det låter spännande. 🙂 Jag har alltid gillat den gotländska gruppen och spelat deras CD:skivor många gånger.

När jag vågade mig uppför den branta trappan och insåg att det fanns sittmöjligheter där också, steg mysfaktorn ytterligare ett snäpp.
Den berömda Ringmuren gjorde oss sällskap den fikastunden.

Jag var lite feg den gången och vågade inte titta närmre på konsten.

Givetvis sticker jag inte under stol med att jag längtar till den perioden på året, när jag kan cykla hit med bara ben och armar. ❤ Sitta utomhus och snacka vett med ”korparna”. Förklara reglerna. Jag äter – ni flyger ner till havet och tar ett dopp.

Tiden står aldrig stilla. Snart sitter jag där igen och njuter. Tar en klunk av min latte. Får grädde på överläppen och hoppas att … nu höll jag på att skriva något extra personligt. 😉

Jag älskar den typen av humor. 😀 När gästerna småler och njuter av mat och dryck har de överseende med det mesta. Vem vet. Någon tar det kanske ett steg till. Plockar in i diskmaskinen i köket. Då är det läge för en ny skylt med texten… 🙂

Märtas café


Det känns naturligt för mig att inleda denna kategori just på detta ställe på Östercentrum. För det var här vi satt och njöt extra länge av kaffefika, en dag i slutet av juni 2018. Samtidigt som vi ville tiden skulle gå snabbt tills det var dags att promenera rakt över gågatan till mäklarfirman.
Vi hade tagit flyget hit dagen innan. Njutit av en solnedgång på Hotellet i Snäck. Men nu ville vi ha affären avklarad hos den mycket trevliga kvinnliga mäklaren. I lokalen skulle vi även träffa de nuvarande ägarna och signera några ”hundra” 🙂 papper innan vi fick tillgång till nyckelknippan som skulle föra oss till en lååång natt på luftmadrasser och en balkong-golv-pizza. Nästa dag tog vi flyget hem till Malmö Airport. Än återstod det mycket arbete i Ystad. Var lite läbbigt att i hemlighet vara ägare till två dyra bostäder. Vet inte om det känns bättre att i hemlighet vara ägare till noll bostäder. 😉 Skönt i alla fall att ha den tiden bakom oss.

Möjligheternas sittplatscafé skulle jag kunna kalla detta ställe, som även serverar frukost och luncher. Är det fint väder går det att sitta på många ställen utomhus. Se första bilden med två våningar + trädgården. Störningsmomentet är stora skräniga kajor. En annan gång satt jag ensam där i trädgården. Då gick tre asiatiska kvinnor ut med sin frukost och placerade den på ett bord. Sedan gick ALLA in igen för att hämta mer ätbart. Det tog inte många sekunder förrän första kajan flog till det dukade bordet och några sekunder senare fick sällskap av tjocka släkten. Jag fick fullt upp med mitt nya jobb. ”Viftande hojtande polis”. 🙂

Det här fotot är från i lördags då jag kompletterade mina foton. För när jag såg på den första bilden, insåg jag att det var tillåtet att gå upp på andra våningen. Där kunde ju finnas något spännande innanför balkongplatserna. 😉

Vid bordet längst in i hörnet satt vi den där första gången. Då var det fullt med folk vid de andra borden. Det var spännande att lyssna på dialekter och olika språk.

Vid det här bordet satt ägaren själv, Märta som startade upp verksamheten en gång i tiden. Hon ville inte vara med på bild. Men jag fick en trevlig pratstund med henne.

Det finns en del intressant på väggarna lite överallt och tjusiga lampor.

i lördags passade vi på att fira vår äldsta dotter som hade namnsdag, Hanna efter min mormor. ❤  Jennifer åt frukost och vi andra fikade.
Det var fler sittplatser på andra våningen. Konstigt att det inte finns en informationsskylt vid trappan för turister. (fanns inte i somras heller) De blyga violerna vågar kanske inte bestiga trappan. Regnar det ute och alla platser på nedre plan är upptagna … vandrar de antagligen iväg till nästa fik på gatan. För de ligger relativt tätt på gågatan.

Detta är ett året-runt-öppet-ställe. Vilket vi uppskattar. 😀