Mitt hjärta är ditt

Endast böcker med anknytning till Gotland i denna kategori.

Det är ett både intressant och skrämmande tema som Anna Jansson tar upp när Maria Wern i år firar jubileum. ”Mitt hjärta är ditt” är den 20:e boken i den populära ”Maria Wern-sviten”, som mestadels utspelar sig på Gotland.
Boken handlar om organbrist och stickspår i den medicinska världen.
Mystiska saker händer i Visby nära havet. En främmande man med ryggsäck tycks ha en ovanlig hobby. Vid skymningen sätter han snabbt och vant upp ett litet tält. Dit bjuder han in olika kvinnor på kvällarna. Ibland går det någon kväll mellan besöken. Dessa kvällsvanor håller två fastlandsbor ordning på med hjälp av var sin kikare och anteckningsblock.
Samtidigt jobbar polisen med att lösa ett försvinnande. Den 29-åriga Cecilia Svensson som tog bussen in till Visby, men där slutar spåren.
Detta är en välskriven bok med ett allvarligt tema. Det finns många inblandade som blir misstänka. Bokens långa ”final” är spännande och inte förutsägbar. Varken när det gäller mördarjakten eller på det personliga planet för Per Arvidsson som av privata skäl inte längre syns till så ofta på polishuset.
Sedan kan kritikern inom mig fundera på möjligheten att kunna åka hiss i ett hus som brinner rejält. Jag dras med i spänningen och sväljer funderingen. Däremot ler jag åt en person som nämner en yrkestitel och sedan direkt rättas av en expert i boken. Själv vet jag att det fortfarande inte är rätt. Orsaken är att snart har jag en dotter som kommer att ha den rätta yrkestiteln på sitt bröst när hon jobbar. Ett yrke som är ungt i historien och som heter något mycket bättre på engelska.
Trevligt att diabetes 1 fått plats i handlingen. Anna slår en deckarkollega med hästlängder – ändå blir det inte helt rätt. Varför hörde inte Anna av sig till mig innan boken gick i tryck? 😉
Måste erkänna att det är riktigt kul att läsa om platser på ön som jag känner till eller ämnar besöka längre fram. Lite läbbigt dock att det sker så många otäcka mord på denna fantastiska ö. Gotland börjar snart likna Midsomer. Jag är annars van efter mina Ystad-år. Där hade jag turligt nog Kurt Wallander att samtala med på Fridolfs Konditori mellan varven. Här vet jag inte vilket som är Anders Knutas favoritcafé. Den mannen tycks aldrig fika utanför rävkaffets revir på polishuset. Hans mage måste skrika efter variation och mindre gift. ”Snälla fötter. Ta mig med till Fiket eller ge mig en hink vatten.” 😊

Betyg: 4/5

BS (Bosse Snackar)
Missa inte att gå in på senaste blogginlägget på min andra blogg. Solveig tipsar där om en riktigt bra roman. Här är länken.
https://bosseliden.wordpress.com/2019/05/14/pafagelsommar-av-hannah-richell/#comments
Jag kände mig tveksam en bit in i boken. Tyckte det liknade en ”tantbok”. Sedan insåg jag att min fru hade rätt i att jag skulle gilla boken om jag gav den en riktig chans. Boken blev bättre och bättre och jag fick en sådan lust att hoppa in i handlingen och berätta för Maggie och Lillian och en elak sida av mig ville…
Mycket bra skriven. Jag har läst författarens förra bok och gillade den också.

Extra-text för den som orkar med Bossehumor:
En sak som jag funderar på ibland är varför Maria Wern och Anders Knutas aldrig mötts i polishusets korridorer. Det står tydligt i texten att polishuset ligger på exakt samma plats och gata. Kanske kan Anna och Marie göra en Mankell och Nesser någon gång i framtiden. Låta sina huvudpersoner lösa ett Gotlandsfall ihop och bli kära i varandra på kuppen. 😊 Jag syftar inte på Wallander om någons tankar gick ditåt. Istället handlar det om en Gunnar med ett speciellt Italienklingande efternamn. 😉

Ps. Jag svarar på eventuella kommentarer med en symbol. Just nu befinner jag mig i en intensiv skrivperiod och behöver dessutom hinna med att…

 

Gotländska fiskelägen och strandbodar


Den här boken satt jag och bläddrade i flera mörka höst och vinterkvällar under den tiden som jag fick låna boken från bibblan.

Jag är väldigt förtjust i att sitta och njuta av en bra fotobok med lagom mycket text. Helst när jag har något i baktanken. Pappa Lennart Nilsson och hans dotter Agneta Larsson fick mig att må extra bra. Jag förstår att de hade ett stort nöje av att åka runt den gotländska kusten och upptäcka alla dessa pärlor. De höll på i nästan tre år för att få med de olika årstiderna. Det måste i slutarbetet ha varit svårt att begränsa antalet guldkorn i volymen. Min matematiska sida såg att det landade på 65 fiskelägen av de ca 150 fiskelägen som lär finnas här på Gotland.

Vad glad jag var att boken fanns med på bokrean. Ett ex. fick följa med mig hem. För självklart ville och behövde jag ha en egen bok. Det är heller inte okej att ”färglägga” i Almedalens biblioteksböcker.  😉

Det pittoreska lilla fiskeläget i Sigsarve längs Stenkusten lockar mig extra mycket. Undra om jag kommer att hitta vägen ner för klinten och om bilen är i ett stycke när jag kommer hem? 🙂

Här har jag varit flera gånger. Det finns med i min kategori fiskeläge på bloggen och vi har varit där vid nästan alla Gotlandsresor genom åren. Kommer du ihåg vad fiskeläget heter? Mycket tufft med ”båtarna i fönstret”. Det är fullt med sköna små detaljer i den lyckade boken. ❤

Endast tre gula markeringar – än så länge. Det är de tre fiskelägen som jag har visat foto och skrivit om under 2019. Annars har jag säkert besökt ca 15 st andra fiskelägen tidigare på ön. Min senaste utgivna bok ”Minnen som stannat kvar” har till och med, med ett av dem på omslaget. Jag har alltid varit förtjust i fiskelägen.
I lördags var jag redo för att besöka ett nytt. Jag hade packat in både kameraväska och min älskade fru. ❤
När jag satte i bilnyckeln och vred om nyckeln hände inget speciellt. Inget motorljud hördes i kupén. Bilen lördagsstrejkade. Den ville inte följa med till … 😉

Det som göms i snö

Endast böcker med anknytning till Gotland i denna kategori.

Carin Gerhardsen är mest känd som författare till de åtta deckarböckerna i HAMMARBYSERIEN.
Här ger hon sig på en fristående psykologisk thriller med handlingen förlagd till Gotland.
Något hemskt händer en hal vinterdag 2014 (se bokomslagets framsida) och x antal människor påverkas på olika sätt. Vi får följa huvudpersonerna, i 78 korta, kapitel vart och ett med ett förnamn på någon av personerna som rubrik. Sakta men säkert vävs personerna ihop med den hemska händelsen. Tiden förflyttas mellan 2014 och fyra år senare.
Jag tycker Carin Gerhardsen gör detta pusslande galant. Hon ger läsaren små bitar i taget. Pusselbitar som vi sedan själva får vrida, vända och byta plats på under läsandets gång. Bitarna bär namn som skuld, sorg, slump, våldtäkt, svartsjuka, samvete, alkoholproblem, girighet, Gotlandsvyer, otrohet, gemenskap, mindervärdeskomplex, spänning, aggressivitet, utanförskap, sympati och hat & kärlek, vardag och drömmar.

Sakta men säkert lär vi känna Sandra, Jan, Jeanette, Kerstin, Karl-Erik och de andra i den fiktiva världen. Den miljö som numera känns mer och mer hemtam för mig. Nu har jag nämligen bott här på Gotland i lite mer än sex månader.

Jag läste i senaste Bokspegeln att boken är nominerad till Årets bästa svenska deckare?

Har du läst deckaren? Vad tyckte du?

Betyg: 4/5.
Det som saknas är att jag känner kalla kårar längs med hela ryggraden. Något fattas i intensiteten för att nå fullt dit. Dessutom rådde jag efter ett tag på att gissa vem som var den elakaste vargen.
Men det är en fyra med mersmak där jag gärna läser Carin Gerhardsens nästa bok. Till skillnad från tre andra psykologiska thrillers (inga namn nämns) som haft en bättre rysande stegversion genom romanen – men där det brustit totalt i finalen och gått över till kiosklitteratur när den är som sämst. Jag är inte förtjust i att få en besk äcklig eftersmak. Bättre att få MERsmak som jag fick efter jag slog ihop denna Gotlandshandlingsbok. 😉