Kategoriarkiv: Anders Knutas serien

Ett mörker mitt ibland oss

Publicerad den av
12

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Fjortonde boken i Anders Knutas sviten:
Ett mörker mitt ibland oss, 2018, 313 sidor. Albert Bonniers Förlag.
Boken är tillägnad:
Till min älskade mormor Lisa, Elisabeth Sköldborg,
som älskade deckare och mysterier,
som skrattade högt,
som berättade lustfyllt om resor till främmande länder,
som tröstade mig med russin och tågresor när jag
som liten grät efter mamma,
som lyste med stolthet när jag som artonåring guidade
turister på ångslupen Sjöfröken runt Kungsholmen,
som gav mig min glädjebrasa som brinner i bröstet.
Bosses alternativa titel: 😊
Mari har träffat helt rätt igen.

Karin blickade ut över horisonten längs med strandpromenaden bortom Visby hamn i riktning mot Snäckgärdsbaden.

Personligt:
Jag tror att det i någon kommande bok kommer att dyka upp en djupare bakgrundsskildring om Wittbergs barndom och uppväxt.
Tidsintervall:
Prolog: April 2001 och därefter tillbakablickar under åren 1989, 1995,1995,1998,1999 och 2001.
Huvudhandling: Juli 2010.

Regnet hade dragit bort, men det var fortfarande mulet. Vallmofälten blommade…

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.
Johan Berg och Pia Lilja: Journalisten och mästerfotografen med sitt stora Gotlandsnätverk lägger såklart sina näsor i blöt.  
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Victor Ferreira: Ersatt Lars Norrby som presstalesman.
Birger Smittenberg: Åklagaren som är gift med en gotländsk vissångerska.
Förstärkningar utifrån:
Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen gör denna gång entré på sidan 212. 😉

På ena sidan ligger Herte, som ju är en lång, fin sandstrand med ett fiskeläge…

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Karin hade några veckor tidigare förklarat att hon ville vara ensam ett tag. Anders hade däremot inte ett dugg någon lust att vara ensam.

Karin och Wittberg parkerade i utkanten av fiskeläget Tomtbod som utgjordes av ett tjugotal små bodar i trä och sten nere vid havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Knutas dubbelspel med sin före detta fru Line är fortfarande inte glömt i Karins värld. Här skapar hon en kryddig mix av en ny manlig bekantskap och en njutning av att Anders blir sotis.

Karin ville snedda över busstationen som hon alltid gjorde och smita in genom Kajsarporten vid Södra Murgatan.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas är tillbaka igen i simhallen med sitt bröstsim. Där får han både motion och tanketid. Men han konstaterar också att han känner sig håglös, förlorat energi och livslusten är låg. Rökningen har tagit större plats.
Knutas känner sig gammal och fullständigt ensam.

Karin kör hårda träningspass.

…bredvid Fides karaktäristiska tolvhundratalskyrka, byggd i sandsten med ett kraftigt fyrkantigt torn från vars topp man kunde se havet både i öster och väster. Här var ön som smalast.

Bil + bilmusik:
Knutas gamla Mercedes utan luftkonditionering rullar fortfarande på öjn. Han höjde volymen när han stoppade in en CD med Simon & Garfunkel.
Nyckelspår & Villospår:
Silvertejp, spelskulder, spelberoende, rasism, främlingsfientliga sajter, intorkat blod, ”båtlånare”, svartsjuka, motorcykelgäng och våld mot redan död person.
Kopplingar till tidigare böcker:
Det har bara gått ett par veckor sedan förra boken slutade. Därför naturligt att saker fortfarande är aktuella.

…senare i sommar skulle de besöka Blå lagunen.

Grodor i boken:
1. Nu var det flera år sedan Anders och Line skildes. (Nja)
2. Johan och Emma hade varit tillbaka på Gotland ett år efter ett misslyckat försök att bosätta sig i Stockholm. Stämde bra i förra bokens handling. Nu är mättekniken endast några veckor.
3. Wittberg hade aldrig haft en sambo. Matchar inte med förra bokens handling där den eviga singeln stadgat sig med en dalkulla som semestrat på Gotland och var hälften så gammal som honom.

Minglet hölls i S:t Clemens ruin.

Kuriosa:
Karin är tränare för Visbys damlag. Elvan måste vara rätt otränade. Lever kanske på 100 % talang. 😉
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
När Knutas känner sig obekväm med tugget med Karin och frågar hur Vincent mår. (Han har aldrig brytt sig om hennes gamla kakadua.)

Det var länge sedan han körde den vägen och det var en av de finaste kustremsorna på hela Gotland.

Humor/svart humor:
Ferreira och Wittberg är som två stridstuppar i samma hönsgård.
Wittberg leker guide inför Karin som kan minst lika mycket om Gotland som sin yngre kollega.
Privat sorg:
Knutas tvillingar som pluggar på fastlandet ska snart komma hem och hälsa på. Anders hade hoppats på att de skulle ta jobb på Gotland under sommarlovet. Knutas blev gråtmild när han tänkte på sången med Ulla Billqvist; Räkna de lyckliga stunderna blott.

Karin njöt av utsikten mot Stora Torget, Sankta Karins ruin och människovimlet.

Antal mord/dödsfall:
3 st
Sista meningen:
Det var inte den tjutande vinden han just hört.
Bosse Lidéns betyg:
4/5

Han vände sig om och rusade de sista trappstegen upp mot lusthuset.

Baksidestext:
UNDER HAVSKAPPSEGLINGEN Gotland Runt blåser det hastigt upp till storm. När masten på den favorittippade båten Mother of Dragons knäcks tvingas besättningen söka skydd i en vik på Östergarnslandet. I strandkanten ligger en död man med munkavle och bakbundna händer.
Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Det andra ansiktet

Publicerad den av
10

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Ljungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde för Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/08/31/attonde-boken-i-serien-om-kurt-wallander-brandvagg/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Trettonde boken i Anders Knutas sviten:
Det andra ansiktet, 2016, 376 sidor. Albert Bonniers Förlag.
Boken är tillägnad:
Till Andreas och Katerina,
för er vänskap och värme och era omsorger
Bosses alternativa titel: 😊
Jag kan inte komma på någon som matchar Maris superperfekta.

Emma och de yngsta barnen trivdes aldrig i Stockholm. De längtade tillbaka till Gotland, det gamla stenhuset i Roma, skolan och kompisarna och Emma saknade sitt arbete som lärare på Kyrkskolan.

Personligt:
Ondskan skrivs i jagform. Sakta men säkert får vi bakgrundsfakta och trovärdiga skäl till händelseförloppet. Det handlar om både dåtid och nutid.
Tidsintervall:
Prolog: 4 maj 1998. Huvudhandling: Sommaren 2010.

Henrik Dalman parkerade utanför villan som låg i slutet av vägen, den lilla fyren och klapperstenstranden nedanför.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.
Johan Berg: Har tillsammans med sin fru Emma Winarve flyttat tillbaka till Roma från Stockholm. Huset hade de haft uthyrt.
Pia Lilja: Fortfarande kvar som mästerfotograf på redaktionen i teve- och radiohuset. Hon har kontakter precis överallt på ön.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Rödhårig och ostyriga lockar. Ryggproblem, temperament.
Thomas Wittberg: Blond med håret i tofs. Charmör och kvinnokarl. Den eviga singeln har stadgat sig med en ung dalkulla som semestrat på Gotland och är hälften så gammal.
Lars Norrby: Distingerad och surmulen presstalesman.
Birger Smittenberg: Den snart sjuttioårige åklagaren brukar vara med redan i starten när det gällde grova brott. Numera jobbar han deltid.
Förstärkningar utifrån:
Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen. Gör denna gång entré på sidan 141. 😉

Numera hade bodarna byggts om till fritidshus.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas vill inte ta steget fullt ut och bo med Karin. Hon däremot vill dela vardagen fullt ut och är redo för att flytta ihop. Hon längtar efter Anders som hon känner sig trygg med. Innan hade hon aldrig känt någon trygghet med män. För första gången i sitt liv älskade hon verkligen en man.
Ibland längtar jag tillbaka till mitt gamla vanliga singelliv. Det är ju vad du och jag är kända för egentligen, Karin, sa Wittberg.

Han hittade fram till Dahlmans adress. Ett vitputsat hus i ett gathörn, alldeles intill den exotiska Botaniska Trädgården.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Knutas förskönar den sista tiden med Line och börjar vackla om mycket. Han känner sig kluven i två personer.
Knutas försöker lura sin egen hjärna med att det är onödigt att berätta för Karin att Line skulle komma hem till honom.
Knutas blev inte kvitt känslan av att hamna längre och längre ut på djupt vatten. Till slut stod han inför ett besvärligt beslut. Hur han än agerade, skulle någon bli sårad.

Portarna stod öppna och han hörde orgelmusik strömma ut från kyrkorummet. Kanske övade kantorn inför kvällens konsert.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas kände sig trött och oengagerad. Som om ingenting riktigt kunde glädja honom. Han börjar tänka på tecken på åldrande. Allt från grå strån, rynkor till kondition.

Långsamt börjar förändringen ta form. Ögonen tar längre tid, mörk ögonskugga på locken, sotning runt hela ögat, svart kajalpenna och rejält med eyeliner. Rådjursögon à la Audrey Hepburn.

Nyckelspår & Villospår:
Fallskärm, sexmord, bondagelek, syntetiska hårstrån, ridspö och vätskan Rush.
Kopplingar till tidigare böcker:
Fler än vanligt. Finns också numera exakt ett dussin (böcker) att välja på. Jag valde ut dessa tre sekvenser:
1. Knutas tänkte tillbaka på den hetsiga våren med den komplicerade mordutredningen, där en bultsax var mordvapnet.
2. Uppe vid Norsta Auren kommer Johan att tänka på fallet med Emmas klasskamrater.
3. Knutas vilda biljakt efter en dubbelmördare i Puerto de Mógan.

Hon fick känslan av att stå högst uppe på Hamnberget och ta ett steg rakt ut, över havet, ut i den tomma rymden.

Grodor i boken:
Som vanligt tiden som började leva sitt eget liv redan i bok två.
Upptäcks enbart av boknördar. 😉
Thor Modéens lillebror Martin Kihlgård är numera i femtioårsåldern. I förra boken var han 55 år. I fjärde boken var han också 55 år.
Jag är tveksam till att det gick att fika tillsammans på flygplatsen när bara en av de två skulle flyga iväg.
Dessutom är Hall inte samma ställe som Hallshuk. 5 km mellan dem.

Karin var väldigt förtjust i Almedalsbiblioteket och tillbringade en hel del tid där på lediga stunder.

Kuriosa:
1. Karins kakadua Vincent är endast ett år yngre än Karin. Han är 51 år.
2. Han var förväntansfull inför att än en gång få lyssna på det gotländska kultbandet Smaklösa.
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
1. Vädret var som ett äventyr, det gick aldrig att förutspå hur det skulle bli.
2. Sedan han förlorade familjen som sin fasta punkt i livet var han själv som en båt som drev omkring.
3. De hade träffats på bibliotekarieutbildningen i Borås, men bara efter en termin…

När Knutas och Karin äntligen svängde av ner mot Kapelluddens fiskeläge mötte de en ambulans som med tjutande sirener körde därifrån.

Humor/svart humor:
Man behövde inte ta av skorna om man var polis. Då måste man inte heller ta på dem när man gick.
Numera läste hon inte som förr. Det var de förbaskade telefonernas fel, man låg med sin iPhone och surfade runt på sociala medier istället för att läsa en gammal hederlig kriminalroman.
Rikskrims egen Obelix, det största matvrak som gått i ett par skor. (Martin Kihlgård).
Privat sorg:
Knutas sörjer fortfarande sitt äktenskap som gick i kras.

Den som ville ha ett stycke äkta Gotland hade kommit rätt.

Antal mord/dödsfall:
3 st
Sista två meningarna:
”Tog ett djupt andetag. Sedan gav han Line det enda svar som var möjligt.”
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
DEN IDYLLISKA KUSTORTEN LJUGARN håller på att vakna till liv inför turistsäsongen. Då hittas den välkända konstnären och småbarnspappan Henrik Dahlman mördad i sitt sommarhus, fastkedjad i sängen med handbojor…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den man älskar

Publicerad den av
14

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Tolfte boken i Anders Knutas sviten:
Den man älskar, 2014, 349 sidor. Albert Bonniers Förlag.
Boken är tillägnad:
Till Ruben Eliassen – den jag älskar.
För alla skratt, för all inspiration och för all kärlek.
Utan dig hade inte denna bok blivit skriven.
Bosses alternativa titel: 😊
Den bultande döden

Visserligen hade hon någon hon träffade i Visby, men vem visste hur länge det skulle hålla?

Personligt:
Det finns ett djup i flera personligheter som avgör mitt slutbetyg.
Tidsintervall:
Huvudhandling: April 2010. 

Munkkällaren på Stora Torget mitt i Visbys stadskärna var sig lik. Stället hade varit populärt så långt tillbaka hon kunde minnas.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.  
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör.  Närmar sig 40 år, men klär sig som en 25-åring. Ständigt nya damer på gång.
Lars Norrby: Presstalesman.  Korrekt klädd i kostym.
Birger Smittenberg: Åklagare. 
Förstärkningar utifrån:
Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen. Gör denna gång entré på sidan 124. 😉

Naturreservatet som lång kring Gotlands största sjö, Bästeträsk, var öde, det var inte så många som sökte sig in just den här vägen.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas och Karin är numera ett par. Line försvinner mer och mer i periferin. Hon är som en skuggfigur för Knutas. Han tänker mindre och mindre på henne.

Line överraskar med att säga i telefon att hon vill komma till Gotland till sommaren och besöka sommarstugan. Påstod att det var en del av sorgeprocessen. Knutas förstod inte vad hon pratade om. Det var ju hon som velat skiljas.

Syskonkärlek av den speciella sorten.

Han tittade snabbt åt bägge håll innan han vek in på den lilla bakgatan bakom domkyrkan.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Alla personer bär på många hemligheter. Både inom äktenskapet, syskonskaran, familjen, arbetskamraterna.
Karin tänker ibland på den våldtäkt hon råkade ut för som femtonåring. Den inre filmen glömmer hon aldrig.
Ibland saknar Knutas Johan Berg och har börjat se honom i ett nytt ljus vilket får mig att tänka på det gamla ordspråket att kon inte saknas förrän båset är tomt.
Knutas saknar katten Elsa som blev mördad.  

En blek aprilsol kryper långsamt över det gamla stenbrottet i Bunge på norra Gotland, där mäklaren Sanna Widding har hittats död.

Hälsa/Ohälsa:
Vintern hade gått åt till rehabilitering och återhämtning för Knutas. Nu är han tillbaka på heltid.  
Knutas reser sig mödosamt från stolen efter en lång tid framför datorn. Tänkte att han borde röra sig mer. Komma igång med simningen igen.

Han fortsatte längs vägen, passerade kruttornet, ner mot stranden.

Bil + bilmusik:
Knutas trivdes bakom ratten i sin gamla merca, han puttade in en cd med sina favoriter Simon & Garfunkel. Ur stereon strömmade toner av Simon & Garfunkel, A most peculiar man.
Nyckelspår & Villospår:
Ikaros, bultpistol, svart spelklubb nere vid Domkyrkan, Karin Boye-dikt, handstil, saknade ringar, Camelcigaretter.
Kopplingar till tidigare böcker:
Den spännande cliffhangern från förra boken inleder denna bok. Därmed en dramatisk inledning.
Grodor i boken:
”Gärningsmannens villa”. Det var bara något som författaren och möjligtvis jag visste om. Inte de två poliserna.  😊
Tänk om jag kunde vara som Martin Kihlgård. Han var 55 år i bok 4 (Den döende dandyn) då tidpunkten var början på 2005. I denna 12:e bok är han fortfarande 55 år ung. 😉 Fem år senare i min ”tidbok”. 

Han fällde upp kragen och började gå runt bland gravstenarna. På en höjd låg Ingmar Bergman, han hade hört att Bergman valt ut gravplatsen för att han ville ha utsikt över havet.

Kuriosa:
Jag ser en beröringspunkt i val av oväntat vittne från en tidigare bok. En ny vinkling på samma ”ämne” som tilltalar mig.
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Legobyggandet spelar en sträng på mina inlästa kunskaper inom ämnena psykologi, metodik och pedagogik.
När Knutas går in i rummet utan att få ett okej. Svaret han får av en pojke som bor i en medelålders mans kropp. Knutas halvlögn klingar tamt och doftar ”spela på bortaplan”.
Jag gillar slutkapitlet. En fin mix av olika saker.

Hon hade suttit så allvarlig vid sidan av honom när de körde ombord på första morgonfärjan ut till Fårö.

Humor/svart humor:
Karin hade antytt att Martin Kihlgård hade problem med blodsockret. Han hade rättat henne och sagt att det var blodsockret som hade problem med honom.
Knutas och Karin har utvecklat en speciell personlig humor mellan sig. Kul när de tjafsar om musiksmak.
Kihlgård satt i baksätet med en påse wienerbröd som han hade smugglat med sig från hotellets frukostmatsal. Den scenen skulle jag velat se på film.
Privat sorg:
Den här gången bjuds det på privat sorg så det går rakt in i mitt hjärta.

Just då dök husen och gårdarna på Bungemuseet upp ett stycke framför honom. Han drog sig till minnes att friluftsmuseet hade utedass som låg alldeles vid vägen. Hade han tur så var de öppna.

Antal mord/dödsfall:
3 st
Sista två meningarna:
”Jag vill att ni går nu. Jag och Isak klarar oss fint själva.”
Bosse Lidéns betyg:
5/5
Baksidestext:
EN BLEK APRILSOL kryper långsamt över det gamla stenbrottet i Bunge på norra Gotland där mäklaren Sanna Widding har hittats död…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Du går inte ensam

Publicerad den av
6

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Ljungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde för Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Elfte boken i Anders Knutas sviten:
Du går inte ensam, 2013, 308 sidor. Albert Bonniers Förlag
Boken är tillägnad:
Till min underbara och älskade väninna
Ulrika Hall – alltid i mitt hjärta
Bosses alternativa titel: 😊
Som man sår får man skörda

Öja kyrka var öppen, men tom på folk.

Personligt:
En del nytt i denna bok. Karin är chef. Johan och Emma bor i Stockholm och är inte längre huvudkaraktärer. Undra hur Emma har det på sitt nya jobb? Madeleine Haga har tagit över efter Johan och Pia är kvar som fotograf. Men de är heller inte speciellt aktiva i handlingen.
Denna bok avslutar med en riktig cliffhanger. Fansen måste ha längtat efter nästa volym. Jag har ju genom åren läst alla böcker och varje gång längtat efter att besöka Gotland.
Tidsintervall:
September-oktober 2009.

Här uppe var trafiken gles. Särskilt nu i september när högsäsongen var över och de flesta turister lämnat ön.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Är sjukskriven och jobbar bara lite då och då på sina egna villkor. Han är både nyskild och nykär.
Karin Jacobsson: Biträdande chef som får ta sig an sitt första fall från start, som huvudansvarig. 
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Vanligtvis klädd i jeans och en skrynklig skjorta.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör. Polishusets egen Casanova.
Lars Norrby: Presstalesman. Skinntorr. Alltid klädd i slips och kavaj.
Birger Smittenberg: Åklagare. 
Förstärkningar utifrån:
Glädjespridaren Martin Kihlgård dyker denna gång upp på sidan 217. 😉 Han kom med två kolleger. Direkt föreslog han Karin att hon skulle uppdatera honom över en lunch.
Kollega till Madeline Haga:
Pia Lilja: Fotograf. 

Hon gned handen mot bröstet medan hon oroligt såg sig omkring. Blicken for över grästäppan, den gamla trätrappan upp till Kajsartornet.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Mitt upp i all bedrövelse har Knutas inlett en romans med kollegan Karin Jacobsson.
Karin har väntat, hoppats och längtat länge på att Anders ska bli fri.
”Visst är det vi två nu?”
”Ja om du vill. Det är vi två.”

Klockan var strax efter nio och affärerna hade inte öppnat än.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Sanningen när det gäller cold case-fallet Vera Petrov finns där ständigt och gnager som en mus.

Området här uppe var kargare än på södra Gotland och det fanns en anledning till att det kallades för stenkusten.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas hamnade i en depression i somras efter vad som hände i Spanienbergen och skilsmässan från Line. Han hade fått börja med antidepressiv medicin och hade svårt med sömnen. Därför fick han fylla på med sömnpiller.
Han blir fort trött redan efter kort tid på jobbet. Minnet har blivit sämre. Allt måste antecknas. Hjärnan känns överhettad. Han mäktade inte med mer information.
Flera gånger har han drabbats av akut minnesförlust. Detta tillstånd leder till…
Knutas har börjat röka sin gamla pipa regelbundet. Inte bara stoppa den som man mestadels gjort i de andra tio böckerna.

När hon passerade Tingstäde på vägen blev omgivningarna alltför bekanta. Detta var hennes hemtrakter. Orten var mest känd för träsket, Gotlands största sjö.

Bil:
På lördagsmorgonen tog Knutas bilen och körde upp till sommarstugan. Står inget om vilket bilmärke. Självklart vet jag att han inte svikit sin gamla fyrhjulade vän.
Nyckelspår & Villospår:
Barnskor, katthalsband, blodig spade, flytande amerikakoffert och telefonsexkunder.
Kopplingar till tidigare böcker:
Dubbelmördaren Vera Petrov finns kvar i tankarna.
Våldtäkten på femtonåriga Karin Jacobsson i ridlärarens hus.
Småbarnsmamman Frida Lindh som hittades mördad bland gravarna.
Grodor i boken:
Ålderstabbarna. Jag gjorde snabbt en tabell, alltefter jag fick information när det gällde ålder och tidpunkt längs med den kronologiska läsningen. Snabbt haltade ”sanningen”.

Jungfrun sköt ut från en klippa och vakade över hamnens inlopp. Det var Gotlands största rauk som sträckte sig hela tjugosju meter över havet.

Kuriosa:
Johan Berg ringer ett personligt samtal till Anders Knutas. Inte för att luska efter jobbrelaterat material.  
I affären såg Knutas rätt in i ett par iskalla blå ögon. Nu kände han också igen mannen.
Madeleine Haga är betydligt mer framfusig än Johan Berg.
Karins kakadua nämns igen. Det var länge sedan sist.
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Ibland kändes allt som hänt den senaste tiden så overkligt. Som om han svävade en bit ovanför marken och betraktade tillvaron på avstånd.

Han hade hört att Norrström återigen bodde i familjens hus i Kyllaj på norra Gotland och rörde sig fritt på ön.

Humor/svart humor:
Jag som blev förtjust i Goldie Hawn efter att ha sett filmen ”Tjejen som visste för mycket” log åt namnvalet för tiken.
”I natt var det svårt att tro att du är sjukskriven”.

Promenaden från lägenheten på Mellangatan gjorde henne genomfrusen, fingrarna var våta och iskalla.

Privat sorg:
Knutas funderar mycket på livet. Mest det långa äktenskapet och tvillingarna. Allt familjen gjort och upplevt tillsammans.
När Karin passerar Tingstäde kommer alla mörka tankar tillbaka från ungdomstiden.
Knutas pendlar mellan lyckostunder och stunder i svarta hål.

Hon kan tillbringa timmar i tornet. Det är som en tillflyktsort för henne.

Antal mord/dödsfall:
1,2 eller 3?
Sista två meningarna:
Då startade motorn, gasen trampades i botten och bilen körde rakt emot honom. X hann känna igen X ansikte bakom ratten.
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
EN SENSOMMARVARM MORGON i september försvinner treåriga Vilma från skönhetssalongen där hennes mamma arbetar…

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den sista akten

Publicerad den av
2

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Tionde boken i Anders Knutas sviten:
Den sista akten, 2012, 311 sidor. Albert Bonniers Förlag
Boken är tillägnad:
Till Maria S och Hindi Z
Bosses alternativa titel: 😊
Kvinnan som pratade med sin häst.

Poliserna följde teatermannen över gårdsplanen förbi souvenirbutikerna bort mot klosterruinen.

Personligt:
I denna bok får läsaren följa två fall. Dels det nya på Gotland. Dels dramatik på Gran Canaria när det gäller ett gammalt fall, där mördaren kom undan för fem år sedan. 
Tidsintervall:
Under Almedalsveckan i juli 2009 framtill något som ej nämns.
Dessutom en tillbakablick som startar elva månader tidigare och krymper mot nutid. 

Solen var på väg att sjunka ner i havet som låg likt en glittrande matta.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Snart skild. (Tvillingarna Petra och Nils har gått ut gymnasiet och skaffat sig jobb.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.  Knutas närmaste kollega. 46 år.  
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. 
Emma Winarve: Gift med Johan. Småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma. Nu har hon ett långt sommarlov som är det tuffaste hon någonsin haft.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Avskyr att bli avbruten.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör. Polishusets charmknutte.
Lars Norrby: Presstalesman. Tar alla chanser att ge Karin ett och annat nålstick som tack för att hon fick den tjänst som han tyckte var vigd åt honom. Han är som en elefant. Glömmer aldrig.
Birger Smittenberg: Åklagare. Närmar sig 65 år. Alltid korrekt klädd i skjorta och mörk kavaj. Gift med Anita.
Förstärkningar utifrån:
Glädjespridare Martin Kihlgård ansluter som vanligt från Stockholm. Denna gång på sidan 123. 😉
Kollega till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf med stort kontaktnät på ön. Hon har fortfarande ambitionen att komma från Gotland och ut i stora världen.

Klockan 00.46 hade kvinnan från room service knackat på dörren.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Emma får ingen egentid med Johan. Småbarnen går till sängs vid sju-åttatiden. De två äldsta är uppe lika länge som Emma och Johan. Sexlivet är helt dött efter att ha varit dåligt även innan trafikolyckan. Knutas känner sig så ensam i dubbelsängen att han hämtar katten för att få lugn och finna sömnen.

Knutas och Karin betedde sig som två rodnande vilsna tonåringar när de träffas på tu man hand.

Det brann till i magen när hon hörde hans röst.

”Sköt om dig”, sa båda i munnen på varandra. När Karin lade på luren kände hon det alldeles klart och tydligt. Hon var hopplöst förälskad i sin chef.

Utsikten bjöd på Coops stora parkering vid Östercentrum, en bit av grönområdet Nordergravar, ringmuren och bortom den en strimma av havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan är fortfarande svag för Madeleine Haga. Den lilla söta mörka kollegan i Stockholm som dyker upp under Almedalsveckan.

När Johan surar och är trött på Emmas egotänkande tackar han ja till Maddes förslag om att gå ut och ta en öl.

Knutas måste fånga dubbelmördaren Vera Petrov. Rättvisan måste få ha sin gång efter han varit tyst om sanningen.

Vilken brist det var att inte kunna språket, tänkte Knutas bedrövat. Under hela samtalet hade han känt sig utanför och bortkommen.

Johan känner sig inte bekväm med ö-livet. Han saknar att ha många arbetskamrater omkring sig, att man tog del av varandras arbete. Pulsen i Stockholm är en annan viktig sak han längtar efter. Nu när inte Olle lever längre och den gemensamma vårdnaden är slut var de inte längre bundna att bo på Gotland. Än så länge hade han inte vågat berätta om sina tankar och sin längtan, för Emma. Han var konflikträdd och risken för bråk var alltför stor. När han väl sa det blev det just så. Då hann han inte ens säga ett enda ord till försvar.

Slammer hördes från restaurang Donners Brunn som säkert haft sin mest inkomstbringande vecka under hela året.

Hälsa/Ohälsa:
Emma sliter hårt med fyra barn och sorgen efter sin exmake Olle. Nu finns inga pauser varannan vecka, när Olle hade deras gemensamma barn hos sig. Nu röker hon öppet inför barnen. Hon funderar på sin egen fråga. ”Skulle hon aldrig få stabilitet i livet?”

Den stora scenen i parken var övergiven och bland de tomma bänkraderna spatserade några måsar och pickade i sig smulor.

Nyckelspår & Villospår:
Teaterbiljett, fotografi, hårstrå, spermier, kepstext, makadam, alibi, silverkedja och berlock
Kopplingar till tidigare böcker:
Repris sedan förra gången/boken. Vera Petrov-fallet. Nu med färska uppgifter.

Lines vikariat på Rigshospitalet i Köpenhamn ett år tidigare.

Emma minns tillbaka till då hon för första gången träffade Johan och hans fotografkompis efter mordet på hennes bästa väninna.

Det var Olle som gjort en slarvig omkörning och frontalkrockat med den mötande bussen.

Grodor i boken:
Nog borde Karins pojkvän Jannes öde nämnas i skrift. Här har dessutom hennes och Knutas tu man hand stunder pågått i över ett år. Knutas tvillingar har i denna bok gått ut gymnasiet flera år tidigare. I förra boken var de 18 år. Hm!

Karin som åldrades ruskigt snabbt i förra boken har fastnat på 46 år och hoppade över årets högtidsdag i april. 😉

Emma arbetade som småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma och hade ett långt sommarlov.

Kuriosa:
Tommy Körberg och Allan Svensson är två av besökarna i publiken när Trettondagsafton framförs på Romateaterns utomhusscen.  

Paret Vera Petrov och Stefan Norrström har setts på en restaurang på Gran Canaria. Paret som är Knutas karriärs största misslyckande. Nu är det dags för revansch.
 
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Huvudskakningar och nekande mummel. Ingen i teaterensemblen verkade ha träffat Erika Malm. Eller också spelade de bara väldigt bra teater.

Dialogen mellan Knutas och Karin under bilresan till flygplatsen.
Ett evigt besvarande av en fråga med en fråga. Trots att Karin var född och uppvuxen på Gotland och hade bott där i nästan hela sitt liv tröttnade hon aldrig på öns skönhet. Det var vackert vart man än åkte, utefter de långa klapperstenstränderna, raukområdena eller längs slingrande grusvägar som skar genom det bördiga landskapet där ladugårdar med präktiga kreatur i hagarna, vallmofält och kyrkor i kalksten avlöste varandra.

Gillar Jungstedts spegelvändningsledtråd i AMOR som baklänges blir ROMA.

Jag njuter av Karins replik till Norrby. Där hon snabbt ger igen för gammal ost. Hon tyckte det var riktigt skönt att ge igen. Inte en dag försent.

En stund senare klev de in genom entrén till Strand hotell där Madeleine bodde. I hissen sade de ingenting.

Humor/svart humor:
Jag uppskattar författarens möjligheter att låta sina vänner hälsa på i handlingen utan att det stör det minsta. Extra krydda är när hon själv dyker upp lite anonymt. Då ler jag stort.

Kihlgårds aptit för sötsaker har fortfarande inte tröttat ut mig som läsare.

Långsamt lade färjan ut från kajen i Visby. Solen stod högt på himlen. Stadens silhuett visade sig från sin allra vackraste sida.

Privat sorg:
Knutas tårar brände bakom ögonlocken när han tänkte på att han inom en snar framtid hade en exfru. Alla tjugotvå års scener målade sina personliga färger när han minns milstolpar längs deras krokiga gemensamma liv. Större delen av hans vuxna liv. Löftena som de lovat varandra kändes viktlösa.

Den medeltida Hellvi kyrka på norra Gotland var fylld till bristningsgränsen.

Antal mord/dödsfall:
6 st
Sista meningen:
Hon vände sig aldrig om.
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
MITT UNDER DEN MYLLRANDE Almedalsveckan i Visby hittas journalisten Erika Malm mördad på sitt hotellrum…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Det fjärde offret

Publicerad den av
14

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Nionde boken i Anders Knutas sviten:
Det fjärde offret, 2011, 350 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Sebbe med love

Bosses alternativa titel: 😊
De tre bokstäverna


Klintehamn räknades som en av Gotlands tätorter med omkring femtonhundra invånare och var tillräckligt stort för att inhysa ett bibliotek.

Personligt:
Jag blev rörd av mötet mellan Karin och Hanna, där sista tegelstenen i muren mellan dem monterades ner. Det hade tagit nästan trettio år och orsaken till det vilade inte hos någon av dem.  
Bra Cliffhangers genom hela boken.

Tidsintervall:
Slutet av augusti 2008 och några veckor framåt, in i september.

   

”Nu kommer vi fram till Högklint, där uppe är det som sagt en fin utsikt över Visby.”

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Gift med den, sociala barnmorskan Line som spelar Gasolin högt. Paret har tillsammans tvillingarna Petra och Nils 18 år.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. 46 år. Fortfarande ihop med fotografen Janne Widén.   
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. 
Emma Winarve: Gift med Johan. Två barn med honom. Två med sin förra man Olle. Bor kvar i villan i Roma. Har börjat jobba som lärare igen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Rött hårsvall.
Thomas Wittberg: Yngst i teamet. Alltid en ny tjej på G.
Lars Norrby: Presstalesman.
Birger Smittenberg: Åklagare

Förstärkningar utifrån:
Legenden Martin Kihlgård och två av hans kollegor i släptåg dyker upp på sidan 219. Martin bullrade som vanligt in på kriminalavdelningen.  

Kollega till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf.    

”Tofta, vet du var det ligger? Det är väldigt känt eftersom Gotlands mest berömda strand ligger där.”

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas hade undrat över sin danskfödda hustru Lines ihärdigt inbjudningar av middagsgäster. Funderade på om hon medvetet försökte slippa vara ensam med honom. Hon har också börjat prata om att hon längtar till Danmark. Till slut fäller hon en bomb och inget blir igen som de vanliga rutinerna.

Det är tunt också med kärleken mellan Johan och Emma. Emma vill hålla allt glödande när tillfällen ges. Gensvaret är svalt. På gränsen till kallt. När det ljusnar kommer nästa mörka moln insvepande, med döden i sin hand.

Knutas och Karin börjar mer och mer att prata om sina privatliv. Förr var det bara Knutas som bjöd på fragment.

Plötsligt märkte Knutas att han grät.

Knutas blev varm inombords och något knäsvag. Rodnade upp över öronen som en skolpojke.

Pensionat Warfsholm låg någon kilometer utanför Klintehamn på en udde vid havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Karin tycker illa om att bli påmind om sin yrkessvaghet, att se döda människor.
Karins avskydde när de där tankarna trängde på. Ibland drog de henne ner i det djupaste mörker. De svarta hålen.
Karin orkade inte med några djupare relationer, då man förr eller senare blev sårbar, tvingades lämna ut sig själv, bry sig för mycket.
Karin tänkte inte alls övernatta på soffan.
Knutas sträckte ut handen mot Lines sida av sängen och strök den sakta över lakanet. En känsla av tomhet kom över honom. Samtidigt tänkte han på Karin.
Knutas har fortsatt med sitt smygrökande på sitt kontor.
Rastlösheten kröp i Knutas kropp. Han är sotis på Janne Widén och börjar bli fåfäng framför speglar och fantiserar om sex.

Johan saknar Stockholm av många orsaker. När Emma somnat ligger han där i mörkret och tänker på det.
Johan börjar tänka djupa tankar om livet.

”Jag döptes i Tofta kyrka, och vi bor bara en liten bit därifrån.”

Hälsa/Ohälsa:
Knutas konstaterade att han gått upp minst tre kilo under sommaren. Orsaken var för många grillkvällar med goda viner.

Knutas drabbas av panik. Blir yr och illamående.

Knutas simmar sina tusen meter i badhuset.

Johan är trött efter alla ”barnnätter”.

Bil:
Knutas har kvar sin älskade Mercedes av årsmodell 1965 med sina slitna röda vinylsäten och den benvita ratten och växelknoppen i bakelit.  Bilen har ingen luftkonditionering.

Knutas favoritmusik i denna bok:
Han petade in sin favoritskiva Graceland med Paul Simon i cd-spelaren, den enda modernitet bilen var utrustad med.

”Det visade sig att bilen har hyrts ut av Avis på flygplatsen den tjugonde augusti”.

Nyckelspår & Villospår:
Stringtrosor, tre bokstäver inristade på handleden, Mc-klubben Road Warriors, fyra olika skospår, skogsbrand, en sedelväska, ett ögonvittne med en lindrig form av Aspergers syndrom.

Kopplingar till tidigare böcker:
Petrov & Norrströmfallet tas upp igen. Hade skavt i fyra år.

Grodor i boken:
Ett litet ”kvackande” om ovanstående fall. Knutas hade knappast känt några varma känslor och varit glad när Karin knackade på dörren och kom in i dörröppningen. Vilket annat ”Cold Case” som helst, men inte detta laddade och hemliga fall.

Åldrar följer inte i serien vanlig tidräkning. Karin verkar se lika ung ut som vanligt. Men hennes nämnda ålder sedan sist är extrem. Hon får tydligen blåsa tårtljus några gånger varje år – istället för en gång som oss vanliga. 

Emmas två barn som var 10 respektive 11 år förra året har plötsligt blivit tonåringar.  

Handlingen borde varit ifrån slutet av augusti 2008. Men i boken nämns texten, sexton år senare än de otäcka familjemorden 1994, då landar tiden på 2010.

Hotellet låg i hamnen, alldeles ovanför terminalen till färjorna som gick till fastlandet.

Kuriosa:
Olle bor kvar i Roma men har en flickvän i Visby.

Jag gillar Knutas musiksmak – men min är betydligt bredare.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Förhöret med Svante Hedström som såg förväntansfull ut när han gick in i förhörsrummet. Härligt kapitel.

De korsade Almedalen och promenerade ner mot hamnen.

Humor/svart humor:
När Knutas klev in genom dörren till polishuset morsade han på vakthavande i sin glaskur och möttes av en intelligent fråga.
”Är du uppe så här tidigt?”

När jag som läsare förstår Wittbergs inflikande replik ”Som tennisspelaren Djokovic (rankad etta i tennis) och Kihlgård svarar med ”Vad?”

Wittbergs alla chanser att få prata med damer, under arbetstid.

Kihlgårds kommentar när han reste sig från sammanträdesrummet i polishuset. ”När i herrans namn blir det mat på det här stället?”

Solen steg över hamnen i Visby, båtarna guppade, vattnet glittrade. Ännu dröjde sig sommarvärmen kvar.

Privat sorg:
Emmas lycka byts mot dess motsats när hon och hennes två första barn får reda på trafikolyckan.

De hade gått till en tatueringsstudio i Visby och sedan firat efteråt med att dricka öl nere i hamnen och jämföra sina inskriptioner.

Antal mord/dödsfall:
7 st

Sista tre meningarna:
Den välbekanta, glada rösten gjorde att värmen spred sig i kroppen. ”Hallå? Nu är jag hemma.” Han gick ut i hallen för att ta emot sin hustru.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Baksidestext:
En stilla sensommarmorgon begås ett väpnat rån mot en värdetransport i den slumriga idyllen Klintehamn på Gotlands västkust. Rånarna försvinner på motorcykel och tar sin tillflykt till ett ödetorp på landsbygden. När polisen letar sig fram till gömstället hittas en av rånarna mördad och dådet beskrivs i medierna som en ren avrättning…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den farliga leken

Publicerad den av
14

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/  
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Åttonde boken i Anders Knutas sviten:
Den farliga leken, 2010, 378 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till min älskade dotter Bella

Bosses alternativa titel: 😊
Ett farligt gram för mycket

Personligt:
Furillen har kommit in på Världskartan de sista åren sedan militären avvecklade sitt privata område på Gotland.

Tidsintervall:
November 2007 till nyårsdagen samma år.   

Den stora rauken Jungfrun avtecknade sig mot himlen och vakade över den lilla hamnen.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Gift med barnmorskan Line. Tillsammans har de tvillingarna Petra och Nils som hunnit bli 17 år.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. Har en nyvunnen kärlek i fotografen Janne Widén. Hon är tränare för Visbys damlag.
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. Han är tillbaka på jobbet efter ett halvt års föräldraledighet.
Emma Winarve: Gift med Johan.

Knutas hade lämnat polishuset tidigt och plockat upp Line efter hennes skift på Visby lasaretts förlossningsavdelning.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör, charmör och flickjägare.
Lars Norrby: Den strame presstalesman.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård dyker upp sent i åttonde boken. Kollegan på Rikskriminalen i Stockholm. Knutas avskydde när Martin kallade honom för Knutte.
På sidan 213 nämns Kihlgård vid ett telefonsamtal och fysisk närvaro, första gången på sidan 225.

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Hennes längsta förhållande, med fårbonden, är slut. Hon fick inte vikariatet i Stockholm som hon hoppats på.
Max Grenfors: Redaktionschef i Stockholm.
Madeleine Haga: Stockholmsredaktionen.

Fem minuter senare satt de mitt emot varandra i Janne Widéns stora och ljusa kök i Terra Nova, ett villaområde i Visbys utkant.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas och Line anstränger sig för att hitta tillbaka till varandra efter att äktenskapet gått på tomgång under en längre tid.

Karin och Janne har ett förhållande sedan i somras. Hon är förälskad.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan saknar fastlandslivet och har svårt för Gotlands blåsiga vintrar med brist på snö. Han är glad för att vara tillbaka på jobbet och uppskattade inte föräldraledigheten.

I Stockholm kan han inte låta bli att titta lite extra på sin f.d. kollega Madeleine Haga. Hennes leende gjorde honom svag i knäna.

Knutas engelska inte tillräcklig för konversation och utfrågning.
Han är anti mot presskonferenser och försöker ständigt skjuta upp dem till Lars Norrbys förtret.

Karin vill ta ett förhör i Stockholm för att förhoppningsvis kunna träffa sin dotter.
Det hemska som hände när hon skildes från sin nyfödda dotter har satt sina spår genom hela Karins liv. Hon har haft svårt för att älska och flyr alltid när hon är sårbar. Hon vägrar på att bli personlig med arbetskamrater.

När Knutas ser en lång man kyssa en kort kvinna svider det till i hans ögon och han blir knäsvag.

Bättre plats hade han inte kunnat välja. Kyllajs enslighet passade honom perfekt.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas trivs inte med att vara ensam. Line var iväg hela oktober till Kap Verde. Då var han på väg in i en depression. Inte heller ser han fram emot fyra månader med korta dagar där mörkret kom snabbt, bara några timmar efter lunch. Samtidigt uppskattade han de tjugo minuternas promenad på morgonen, innan staden vaknade.

Bil:
Jag gissar på att Knutas gamla Merca hänger med fortfarande.

”Jag bor där borta, i Lergrav”. Han pekade med ett grovt finger utefter kusten. ”Där finns också fina fiskehus.”

Nyckelspår & Villospår:
Grönskimrande örhänge som är format som en skalbagge och med små ben och antenner. Blodiga kläder i en fiskebod. Stulen motorbåt med utombordare som driver fritt. Blodig yxa.

Kopplingar till tidigare böcker:
Karin får en gliring av Knutas om återbesöket i Kyllaj.

”Kyllaj, sa Knutas och smakade på namnet. ”Det var ett tag sen du och jag var här. Minns du”?

Grodor i boken:
Mötena mellan Knutas och Karin från förra boken har tonats bort lite väl mycket. Likadant med Johans ”affärer” med sin kollega Madeleine Haga. Här nämns det som en ”liten” flirt för många år sedan, vilket inte stämmer överens för mig bokläsare.

Kuriosa:
En författare som skriver på en bok i ensligheten. Låter som en passning i smyg till min favoritförfattare Håkan Nesser.

Bristen på jämställdhet inom idrotten mellan könen. Damlag som får välja träningstider efter männen valt de bästa.

På anrika Munkkällaren belägen mitt på Stora torget i Visby var det fullt på dansgolvet.

Humor/svart humor:
Johan kollade in pocketståndet på färjan. Valde en deckare med titeln DEN DU INTE SER. Det lät lagom spännande, den fick duga. 😊 (Mari Jungstedts första deckare)

Och på långt håll hade hon till och med sett Cecilia och några gamla klasskamrater i Östercentrum.

Privat sorg:
Karins kontakt med sin bortadopterade dotter Hanna är inte okomplicerad.

Johan saknar Stockholmslivet på många sätt. Han vill ha ös i tillvaron. Både på jobbet och fritiden.

Antal mord/dödsfall:
2 st

Sista tre meningarna:
Utanför stod två personer. Hon kände inte igen någon av dem. Den ena höll fram en polislegitimation.

Svaidestugan låg några kilometer från Visby i ett populärt friluftsområde där orienteringsklubben hållit till i många år.
Bosse Lidéns betyg:
3+/5

Baksidestext:
… i Mari Jungstedts åttonde kriminalroman, Den farliga leken, står kommissarie Anders Knutas inför en gåta vars lösning är mer komplicerad och oväntad än han någonsin kunnat ana.

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. 🙂

Den dubbla tystnaden

Publicerad den av
16

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sjunde boken i Anders Knutas sviten:
Den dubbla tystnaden, 2009, 366 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Anna Samuelsson, allra käraste lillasyster

Bosses alternativa titel: 😊
När ytan krackelerar


Hon drev en trendig klädbutik på Adelsgatan och det var alltid mycket att göra. Personligt:
Texten om de tjugo dagar gamla, ännu inte flygfärdiga sillgrisslor ungarna som gör sig beredda på det stora hoppet från de smala klippavsatserna på Stora Karlsö, får mig att längta efter att få uppleva kvällsskådespelet i skymningen. Tidpunkten väl vald för att undvika deras största fiende, trutarna, som ser dåligt i mörker. Det låter mäktigt och lockande.

Tidsintervall:
Maj 2007 och hela den sommaren ut.


Där vilade Ingmar Bergman tillsammans med sin hustru i den enkla, men vackra graven som låg högt i ena utkanten av kyrkogården.  
Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. 41 år. Övertygad vänsterpartist.
Johan Berg: Numera tvåbarnspappa. Är egentligen pappaledig. Men lovade att rycka in en helg på lokalredaktionen.
Emma Winarve: Lärare i den lilla Kyrkskolan i Roma.


När hon promenerade omkring i Östercentrum påmindes hon om hur hon känt det när hon gick där med sin växande mage. Hur hon fikade med en kompis och hur kompisen upptäckte att hon var gravid. De hade suttit på konditori Siesta.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Första gången det inte nämns något om hans ”kvinnoaffärer”.
Lars Norrby: Presstalesman. Händer att han pratar bredvid mun.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Fyra personer från Rikskriminalen.
Till slut kom även den populära Martin Kihlgård som Knutas i smyg alltid har ”svart mot vitt” känslor för. På plats fysiskt var han på sidan 194. 😊


Hon bestämde sig för att ta omvägen via färjeläget vid Broa för att få en tillräcklig motionstur. Hon skulle cykla runt Ryssudden…
Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Är fortfarande ihop med fårbonden på Sudret sedan förra sommaren. Tidigare brukade hon ha en ny kille varje vecka, särskilt under sommarsäsongen.
Max Grenfors: Hans kaxige redaktionschef i Stockholm.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas trygga äktenskap med danska barnmorskan Line har förändrats till det sämre på många olika sätt. Ibland gick det dagar utan att de ens sågs. Det bådar inte gott för framtiden.

Karin snubblar över en man som snabbt fångar hennes intresse.


Biografen uppe på norra Fårö var inrymd i en rödmålad lada med vita knutar. Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Både Emma och Johan vill helst jobba istället för att vara föräldralediga. Till slut börjar det klia av arbetslust i Johan.

Karins hemlighet, att hon har en bortadopterad dotter.

Knutas tycker att Line ser tantig ut. Han börjar småljuga för henne.
Det har gnagt inom honom under en lång tid, efter att Karin berättat vad hon gjorde på färjan. När hon lät en dubbelmördare gå fri.
Knutas känner en oförklarlig spänning när han hamnar på tu man hand med Karin utanför jobbet.
Han tycker alltid att Kihlgårds närvaro lockar fram hans sämsta personlighetssidor, trots Stockholmspolisens många goda sidor.


Han hade stannat till vid konditori Norrgatt på vägen och köpt kaffebröd.
Hälsa/Ohälsa:
Knutas har fortsatt med besöken på Solbergabadet. Han har lagt på sig några kilo. De smög sig på när han hade problem. Han tröståt för att kompensera.
Knutas dras med sömnsvårigheter sedan flera veckor tillbaka. Sexlusten är som bortblåst. Han har svårt för att koncentrera sig. Minnet har börjat klicka. Letade ex. länge efter sin parkerade bil utanför ICA Maxi. Han ser vänner och bekanta som en belastning.
Knutas känner självförakt.
En olycka kan hända snabbt. Det inser Knutas när han tappar balansen.

Emma går på gympapass.


Härom veckan hade han åkt till Ica Maxi för att storhandla. När han kom ut med den fullastade vagnen hade han helt glömt bort var han ställt bilen.
Bil:
Knutas gamla Merca är still going strong.


Han körde norrut och njöt av att lämna staden bakom sig. Även om det inte alls var långt, bara två och en halv mil, var det en frihetskänsla att komma till stugan som låg utefter stenkusten på nordvästra Gotland.
Nyckelspår & Villospår:
En handväska, sms, sovsäck, barnsligt hårband, sollinne, stringstrosor, en lila Corvette och en fem månader långt gången graviditet.

Kopplingar till tidigare böcker:
Knappt ett år tidigare hade Karin avslöjat en hemlighet han omöjligt kunde värja sig emot. Anders visste att han måste ta itu med den, förr eller senare.

Emma i chock när hon var gravid igen och hon av misstag hamnat i ett morddrama.

Minnesbilden när Johan stod svettig och nervös utanför Fårö kyrka och väntade på bruden han skulle gifta sig med. Kyrkan var fullpackad men var sjutton var Emma?

Ens bäste vän som man tror att man känner utan och innan kan i själva verket visa sig vara någon helt annan. Det hade Knutas bittert fått uppleva med Leif Almlöv.

De hade funnits i vänskapskretsen kring Emma Winarve. Karin hade förhört dem i samband med mordet på Emmas bästa väninna Helena Hillerström som fallit offer för en mördare ungefär fem år tidigare.

Grodor i boken:
Karins dotter skulle fylla tjugofem i september. Exakt samma ålder hade hon i förra boken som utspelade sig förra året och då skulle hon fylla tjugosex till hösten.
Dessutom stod det då att hon födde en dotter 22 september. Nu handlar det om en dotter som är född 14 september 1983. En tidig och en sen tvilling? 😉Då borde den okända dottern 2007 på sommaren vara 23 år. När jag gräver till femte boken skulle den okända dottern fylla 25 år till hösten. Då borde hon vara 27 till hösten.

Johan hade haft sex med kollegan Madeleine Haga på Gotland. Ex. då Emma ringde när Johan var i duschen och Madeleine svarade. Det var inte en flirt i Stockholm för länge sedan. Det var heller inte innan han träffade Emma som det står här.

Johan har fått bära ett stort ansvar sedan hans pappa dog för några år sedan. Då var han äldst bland fyra bröder. Nu är han äldst av fem bröder. 😉

Ingmar Bergman dog 30 juli 2007 och levde när den här boken utspelar sig. Annars stämmer det med Fårö och månad.


Han var en sån Bergmanfantast. De kanske hade ihop det.
Kuriosa:
Intressant att läsa om Bergmanveckan på Fårö och Stora Karlsö.

Karin som får rycka in för Knutas bjuder på betydligt fler detaljer när hon håller presskonferens än sin chef.

Kihlgård är språkpolis och hostar till högt vid Karins svordomar.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Strax lade färjan till vid kajen och bara fem minuter senare var de över på andra sidan. Genast kändes förändringen i naturen. Fler stengärdesgårdar, fler får och fler väderkvarnar. Kargare natur och här var martallarna krummade och kusten närmare. Stränderna utgjordes av klappersten, raukområden och bitvis vidsträckta sandstränder som förde tanken till öar i Söderhavet.

Gotland var egentligen allra vackrast på eftersäsongen, tänkte Knutas. Från mitten av augusti och hela september. Då det ofta var vackert väder och havet kring ön ordentligt uppvärmt. Då stränderna låg nästan tomma och inbjudande och man kunde ta sig fram på gatorna i Visby.

Humor/svart humor:
Tänk att lägga undan alla problem i en frysbox och plocka fram dem när det kändes bättre.

Karin betraktade sin kollega och kunde inte undgå hans lystna blickar. Raskt sköt hon över tallriken på hans sida.
”Jag är klar. Ta resten om du vill.”
Kihlgård såg ut som ett barn på julafton.

Privat sorg:
Knutas har motstridiga tankar och grubblerier som växer i takt med tiden. Han undrade ibland om han kommit in i en ålderskris. Inser att han behöver tid för sig själv – tid att tänka.

Karin är tung till sinnes. Hon känner att tiden har kommit ikapp henne. Hon skulle bli tokig om hon inte snart gjorde något åt problemet.

Antal mord/dödsfall:
3 st


Hon var framme vid slutet av Norra Glasmästargatan. De tre inblandade paren bodde så nära varandra att det var löjligt, i var sin villa runt den lilla vändplanen.
Sista tre meningarna:
Först var jag inte säker men jag sprang upp mot vägen och fick mig en ordentlig titt på hans ansikte när han körde förbi. Jag är helt hundra. Det var han.

Bosse Lidéns betyg:
5/5.


Hon tog en omväg och gick ner till stan, genom Botaniska trädgården och fortsatte mot strandpromenaden vid havet.
Baksidestext:
… något går väldigt snett under resan – en kvinna försvinner under en cykeltur i Bergmanlandet…

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. 🙂

Den mörka ängeln

Publicerad den av
18

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sjätte boken i Anders Knutas sviten:
Den mörka ängeln, 2008, 318 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Bosse Jungstedt,
älskade bror – alltid i mitt hjärta

Bosses alternativa titel: 😊
Det oönskade barnet

Kongresshallen skulle sätta Gotland på konferenskartan och hjälpa till att locka folk till ön under hela året.
Personligt:
Mari Jungstedt har kvar ribban på samma nivå som sist. Hon skapar parallella historier som får mig att tänka vidare efter jag slagit ihop romanen. Nästa gång som jag sitter och fikar med en Latte på det speciella stället vid ”Botan” kommer jag att hålla utkik över glaset.

Tidsintervall:
Från nyckfulla aprilvindar till vackra maj 2004.
Dessutom en epilog.  


Man befarade ett nytt Snäck, en satsning på hotell- och andelslägenheter strax norr om stan som hade gått åt fanders och kostat kommunen mångmiljonbelopp. När anläggningen gick i konkurs tvingades kommunen sälja hela klabbet till en lokal entreprenör för en enda futtig krona.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Han är gift med danska Line som han anser är ett socialt geni. Själv har han fått rejäla problem med umgänget med sina tvillingar. Helst med sonen Nils.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. Fyller 40 år i april.
Johan Berg: TV-reporter på Gotland. Äntligen gift med Emma.
Emma Winarve: 38 år. Bor i villa i Roma. Jobbar som lågstadielärare på den lilla skolan Kyrkskolan, i samma socken.

Kronholmens golfbana var vackert belägen på en udde med havet runt omkring. Idyllen hade dessvärre ingen positiv effekt på stämningen.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör. 30 år. Ständiga kvinnoaffärer.
Lars Norrby: Presstalesman. Har tagit ledigt i två månader för att segla till Västindien med sina barn.
Birger Smittenberg: Åklagare. Gift med vissångerskan Erika från Ljugarn.

Förstärkningar utifrån:
Grupp från Rikskriminalen i Stockholm. I spetsen en intetsägande typ vid namn Rylander.


När Karin och Knutas var framme vid Hamra krog stannade de till…
Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. 26 år. Har precis träffat en fårbonde på Sudret. Hon har sex syskon och ett kontaktnät i nästan varenda socken på Gotland.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef som styr och ställer från Stockholm som vanligt.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas och Line verkar inte ha någon gemensam tid ihop.

Johan längtar efter att få komma hem till Emma och Elin. Han älskar att andra väntar på honom och behöver honom. Han har ändrat vanor rejält. Jobbet slukar inte honom längre. Han kan mitt under arbetet börja fundera på vad Elin sysslar med på dagis och längtar hem till Emma och familjelivet i villan. Annat var det förr.


En bit ut i havet syntes den lilla ön Heligholmen.
Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Knutas ogillar kallprat och hurtfrisk kärvänlighet vid stora tillställningar. Hans fru Line är precis tvärtom. Hon älskar att komma ut bland folk.
Han röker sin pipa på kontoret – trots rökförbud.
Han är hund och hästrädd.
Han drabbas av personligt dåligt samvete mitt under ett förhör med ett vittne. Ord från en anhörig gjorde honom rädd för vad han såg framför sig.
Knutas drabbas av en stor skuld som nästan var övermäktig att bära.

Något har hänt Karin sista halvåret. Hon har blivit om möjligt ännu mer tillknäppt och inbunden. Hon blir känslig av en neutral replik från Knutas som får henne att dra en vals. Ett annat samtalsämne får henne att inte klara av att kontrollera sig själv.
På Mosebacke i Stockholm får Knutas äntligen reda på vad som hände i en båthytt förra sommaren och en koppling tjugofem år bakåt i tiden.

Emma har börjat röka som är ett tecken på inre problem. Hon har upptäckt en sak som hon vill behålla för sig själv.

Johan gick sekundsnabbt från ilska och svartsjuka till en märklig känsla av samhörighet när det gällde Olle.


Före Holmhällars pensionat tog han av in på en liten skogsväg.  
Hälsa/Ohälsa:
Emma. Trött av sömnbrist.
Martin Kihlgård sjukskriven. Har varit inlagd på Karolinska en vecka för provtagningar.
Knutas son Nils har ont i magen. Ett känsligt organ för olika bakomliggande orsaker.
Knutas tvingas hänga på Lines nya trend; GI-metoden.
Knutas spelar en golfrunda med sina tvillingar. Det ångrar han bittert efteråt. Inga bollar i rätt väg. Varken de i luften eller i koppen.
Knutas simmar tidigt på morgonen i simhallen.
Karin är inte sig själv sedan förra mordutredningen förra sommaren. Hennes ryggsäck är full av stenar. Både ”ettårs-stenar” och av betydligt äldre årgång.

Bil:
Knutas gamla rossliga Merca hänger med.

Nyckelspår & Villospår:
En alkoholfri strawberry daiquiri, kaliumcyanid, hemlig älskarinna, gamla & nya ovänner, fingeravtryck, hjärnspöken, Armaniglasögon, brandhärdar, bensindunk, bittermandeldoft och flera trasor.


Sandstranden formade sig i en mjuk båge och nådde ända bort till fyren, Fårös yttersta utpost.
Kopplingar till tidigare böcker:
Knutas vänskap med familjen Almlöv som fick ett abrupt slut.

Johan som äntligen fick sin Emma på riktigt. Hon kom en halvtimme försent till kyrkan med sin brudtärna. De hade fått punktering och lämnat mobilerna hemma.

Karin som nämner förra sommarens mordutredning som väckte gamla minnen till liv.

Emma som råkar vara på fel plats igen. Dramat på Fårö nämns.

Grodor i boken:
Knutas ålder är sedan tidigare i otakt.

Afrodite vann med låten ”Never Let It Go” två år tidigare än vad som nämns.


Hon bodde i ett litet, vitt, putsat hus som såg ut att ha byggts kring förra sekelskiftet. Det var tomt på gatan.
Kuriosa:
Intressant att läsa om samhällskritik på ön. Exempel på felinvesteringar från kommunens sida.

Det ökade våldet ner i åldrarna som jag själv funderat mycket på genom åren. Sorgligt ämne med många bottnar. Likaså ungdomsfylla bland tolvåringar.

Något Knutas ser på TV får honom att gråta. Det har han inte gjort på flera år.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Man får den relation till sitt barn som man är värd.

En människa kan aldrig rädda en annan, tänkte Knutas bittert. Människan måste rädda sig själv.


Bedrövad parkerade hon på Stora torget, köpte cigaretter och en kvällstidning på Ica och promenerade ner till Botaniska.
Humor:
”Förlåt, väckte jag dig?”
”Nej då, jag sover.”

Scenen där Sten Bergström lägger sig ner på golvet efter Knutas och Karin precis förhört honom. Orsaken är ryggbesvär.

Jag sätter en slant på att Mari hade en känd Thomas (med Fåröanknytning) i tankarna när hon planterade ”Det var något magiskt över den där mannen som i sin blonda kalufs…” 😊 och lät Johan Berg visa upp en svartsjuk sida.

Privat sorg:
Karin går och bär på ett inre mörker.


Plötsligt upptäckte hon att det skramlade till borta vid bordet där paret satt. Eller suttit.
Antal mord/dödsfall:
4 st

Sista två meningarna:
Jag ska hålla min älskade i handen när jag dör.
Så är jag inte ensam.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Baksidestext:
… Den mörka ängeln är en gastkramande psykologisk thriller och en skildring av de ödeläggelse ett föräldraskap kan leda till.

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

I denna ljuva sommartid

Publicerad den av
18

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Femte boken i Anders Knutas sviten:
I denna ljuva sommartid, 2007, 316 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Ewa Jungstedt, allra käraste syster

Bosses alternativa titel: 😊
Den instängda hemligheten


Uppe vid Sudersands campingplats på norra Fårö rådde ännu lugn trots att den var fullbelagd så här mitt i sommaren.

Personligt:
Trevligt med en avstickare till Gotska Sandön och att Karin fick basa en stund när Knutas hade semester på Fyn. Det var med denna bok som Mari Jungstedt klev över min betygströskel och landade på sin första femma i betyg.

Tidsintervall:
Från 10 juli till 19 augusti 2003.
Epilog: När turistsäsongen var förbi. En bit in i september 2003.


Just när hon passerade Alis grillkiosk utanför Österport ringde telefonen.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Utsedd till biträdande chef.
Johan Berg: TV-reporter.
Emma Winarve: Bor i villa i Roma. Strular med Johan.


Hon började gå bort mot Almedalen. Den vackra parken låg alldeles utanför Visby ringmur, en oas mellan staden och hamnen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Lars Norrby: Presstalesman. Svårt att ta att Karin fick tjänsten.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Rikskriminalkommissarie. Väger en bra bit över hundra kilo till sina ca 190 centimeter. Matvrak. Släpper bomben om manligt sällskap och då släpper Knutas hemliga svartsjuka.
Nytt rekord när Martin dyker upp redan på sidan 78. 😊

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Vill ut i världen. Känner ”alla” på Gotland vilket är en stor fördel för Johan.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef.
Madeleine Haga. Reporter på riksnyheterna. Farligt söt.
Peter Bylund. Fotograf. Comeback. Var med i första boken.


Madeleine Haga och fotografen Peter Bylund hade just anlänt till Gotland och bodde på Strand hotell.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar sin fru Line men under våren har äktenskapet gått på tomgång. Han ser henne mest som en skön fåtölj man har hemma. De verkar ständigt gå om varandra.

Johans förhållande med Emma är noll och ingenting när boken börjar. Både Johan och Emma mår dåligt. Var och en på sitt håll.
Gränsen mellan svartsjuka och hemliga tankar är extra snäv i denna roman när det gäller Johan och Emma.
Johan börjar strula med kollegan Madeleine.

Emma har en brist i sin personlighet. Vid svårigheter flyr hon. Hon är medveten om sin svaghet, men saknar förmåga att bryta mönstret.

Karin bär på en ryggsäck av oslipade tunga gråstenar.


Han tog vägen förbi Österport och köpte en mjukglass i kiosken.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan orkar inte vänta på Emmas känslor.
Knutas blir inte klok på sina känslor för Karin.
Knutas hinner inte med att sköta sitt hus och trädgård.

Hälsa/Ohälsa:
Emma har börjat röka igen. Likaså håller Johan och Karin på med giftpinnarna.
Emma har gått ner rejält i vikt sedan i våras.

Knutas tar sig tid att morgonsimma i Simhallen. Han har börjat lägga på sig hull vid midjan.

Johan tappade livslusten under våren och gick in i något som liknade en depression. Han fick ta hjälp av en kurator.

Bil:
Knutas kör vidare med samma gamla Merca som saknar luftkonditionering. Han klarar ändå inte av att skiljas från sin fyrhjulade vän. Däremot hade Line fått nog och köpt en splitterny Toyota som stod i carporten, när Knutas kom hem från jobbet en kväll.  Han blev överraskad men kunde inte klandra henne.


Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom.

Nyckelspår & Villospår:
Spår efter en typ av gympasko i storlek 41. Rysk ammunition och vapen från 1926, svartjobbare, svartsprit, antidepressiva tabletter, anonyma telefonsamtal, Campingplats på Fårö, Cementa i Slite och Gotska Sandön. Tre helt olika platser som alla bär på sina hemligheter & sanningar.

Kopplingar till tidigare böcker:
Kidnappningsdramat under vårvintern.
Mördarjakten på Fårö.


Han slog numret till Emma medan han stolpade iväg mot Adelsgatan, samtidigt som han såg på klockan.

Grodor i boken:
Knutas ålder haltar vidare och det har spridit sig till hans tvillingar. 😉 Likaså när något nämns bakåt, ex. Fotografen Peter Bylund hade jobbat tillsammans med Johan en sommar flera år tidigare. Den sommaren han träffade Emma.
Nja. 25 månader sedan är för mig två år. 😉
Att Wittberg blivit sambo och lugnat ner sig något år tidigare var inte helt korrekt. Det ryms inte inom den ålderstabell jag lagt upp.
I tre års tid har jag gjort allt för att det ska bli vi två, men vad har det tjänat till? För 3 år sedan visste inte Johan och Emma om varandra. 😉
Bilmärken börjar med versal. En bagatell. 😉


Knutas kördes till lasarettet för en undersökning.

Kuriosa:
Jag börjar bli nyfiken på Martin Kihlgårds kollegor från rikskrim som ofta följer med till Gotland. Vilka är de? Syns de inte bakom Kihlgårds kroppshydda? 😉
Karins kakadua Vincent är tvåspråkig. Han blandar svenska och engelska.
Äntligen får vi läsare reda på vilken gata som Knuts bor på; Bokströmsgatan, strax utanför muren i Visby. (Finns inte på riktigt)
Alla i polishuset retade Knutas för att han körde runt i sin gamla Merca och lät ögonen tåras till ”Bridge Over Troubled Water”.

Citat och längre stycken som jag uppskattar extra:
När natten övergick i morgon körde en ensam bil norrut på huvudvägen som skar genom Fårö. Regnet hade upphört. De tunga molnen låg kvar som grå sjok över himlen. Fåglarna hade varit igång sedan klockan tre, gryningsljuset spreds över åkrar och ängar. I diset skymtade enbuskar, krumma martallar och stengärdesgårdar. Som planlöst utslängda låg bondgårdar i gotländsk kalksten och enstaka väderkvarnskroppar vars vingar saknats sedan länge. Flockar av svarta får syntes i hagarna. Makligt reste de sig upp, ett efter ett, och började beta av det magra gräs som den karga jorden erbjöd.
Vilken tjusig inledning. Författaren har fångat mig direkt som läsare. Perfekt start av boken. ❤ Sedan var jag extra förtjust i denna sekvens i inlagan.
Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom. Välgödda kreatur betade i hagarna vid bondgårdarna han passerade, vägkanterna var fulla av rödglänsande vallmo och blå cikoria. Då och då glimmade havet till längs vägen. Böljande sädesfält och kritvita kyrkor. Han älskade sin hemö och kunde inte tänka sig att flytta härifrån.


Nere vid Stora Torget stannade han till på en bar, slog sig ner och drack en kall öl.

Humor:
Kihlgårds intag av mat och sötsaker sker under komiska situationer som vanligt.
Hans personliga sätt att äntligen berätta om sin franska pojkvän.

Privat sorg:
Karin går och bär på en tung sorgsten sedan många år.

Antal mord/dödsfall:
3 st


De stora fabriksbyggnaderna dominerade samhället som låg på Gotlands nordöstra sida.

Sista två meningarna:
Åskan mullrade ute över havet. Regnet kom långsamt, en droppe i taget träffade hennes ansikte.

Bosse Lidéns betyg:
5/5


Kyrkklockorna började ringa. Klockan var fyra. Varför kom hon inte?

Baksidestext:
En tidig sommarmorgon skjuts en gotländsk snickare och småbarnsfar kallblodigt ihjäl under sin joggingrunda vid Sudersands badstrand uppe på Fårö. Mordet sker alldeles intill den campingplats där offret semestrat med sin familj och det väcker stor uppståndelse, både bland turister och Fåröbor…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Just nu lyssnar jag intensivt på 80-tals musik i bakgrunden, som ska vara med i ”tjugo” månadstävlingar på andra bloggen. 😉