Charlottendal

Publicerad den av

Kategorin där vi besöker samma plats vid fyra olika tillfällen under året och tar en bild varje gång.

Vår

Sommar

Höst

Vinter

Små tankar om de fyra årstiderna:
Västerhejde kyrka var den fjärde kyrkan som vi besökte sedan vi flyttade hit i augusti 2018. Jag minns att det fortfarande var tropisk värme och vi hade tagit paus i röran här hemma för att åka ner till Tofta möbler och köpa/hämta hem ett skrivbord. Bakom kyrkan noterade vi att det fanns en offentlig led in i skogen via en ”djurgrind” och vi gissade på att det skulle kunna gå att vandra runt dammen. Men då var det slut på nöjena. Plikten kallade.
En annan gång… förra sommaren åkte vi hit för att ta en första bild – sommarbilden. När vi kom hit i höstas för att ta andra bilden möttes vi av en helt annan syn. Kalhygge på ett stort område. Mycket mer ljus. Allt förändrat. Därför fick höstbilden bli ”vår” första bild i arkivet från Charlottendal – som platsen heter.
Oj vad kallt det var i vintras om fingrarna vid fotograferandet. Dessutom läbbigt att pulsa omkring i snön och inte helt veta var stubbarna, trädrötterna och andra nedre faror fanns. Allting är relativt. Minor behövde vi inte oroa oss för.
Det varma teet värmde extra mycket. ❤


22 tankar på “Charlottendal”

    • Jag skulle kunna kopiera dina två meningar i mitt svar. Men september och halva oktober kan innehålla flera dagar med hög kvalitet. Samtidigt finns alltid den där mörka känslan år efter år. Snart finns inga löv kvar på träden, det är grått, mörkt tidigare och tidigare. Rått. Något sorgligt kryper in på hjärnkontoret och spökar. Därför är det tur att jag tänkte köra vidare med Korsordstävlingen och Kryssa på gotlanduppochner ännu en säsong. 😀

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  2. Det är verkligen roligt att se samma vy under alla fyra årstiderna. Våren med de lite gulgröna nyanserna och en mild himmel. Sommaren med lite mer blågröna nyanser och en himmel som tar för sig lite mer. Så kommer hösten, när jag ser bilden så förstår jag varför hösten är min tid. Den är väldigt vacker och nu har sommarhimlen fått ge vika för lite vandrande moln. Men trots molnen sprakar bilden av färg. Och så vinterbilden, så mjuk och vilsam. Lugnet härskar, isen har lagt sig, naturen tar igen sig. Solen orkar inte ovan träden men tänder sitt ljus i de mörka stammarnas siluetter och låter ljuset spegla sig i isen. Allt för att förstärka det lilla dagsljus som finns den här tiden på året.
    Tack för att jag fick filosofera lite …

    Kram från en solig dag på fastlandet! Hoppas ni har det fint på ön!

    Gillad av 1 person

    Svara ↓

    • Det är en kul grej att bolla idéer med varandra. Samtidigt är det svårt att kombinera plats och avstånd så det blir fyra olika sevärda bilder. Eftersom de inte saltar på vintern försvinner flera spännande och möjliga platser. Bäst är det att utgå från en sevärd höstbild. Sedan hoppas på mycket snö och fin vintersol. På premiärinlägget var det två fina och två trista foton, enligt mig. Förra var helt okej liksom detta. Vinterbilden här borde vi tagit senare på dagen, när solen flyttat sig en bit bort. Det här var enda bilden vi behöll. 😉
      Kram

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

      • Det är synd att det inte är okej att fuska. För jag tycker ibland att det hade varit bäst att veta först. Eller inte. För om det är något hemskt vill jag inte ta ut ”det” i förskott.
        Ps. Visst är vår och sommar bäst om det var en tävling där fyra deltog.
        Idag skulle jag haft en stegräknare på mig. Jag trodde inte det gick att ha så mycket i ett kök. 🙂

        Gilla

    • Jag vet inte det. Sommaren brukar inte vara någon bra tävlingsperiod. Halva månaden har visserligen bara gått. Min förhoppning var fler som vågar chansa. Kontinuerligt håller jag på att samla in material och idéer till de två novembertävlingarna. Annars skulle jag inte hinna få klart allt. 🙂

      Den bilden är också min favorit. ❤ Höstfärgerna och den klara höga luften en solig dag älskar jag. Samtidigt har jag alltid haft svårt med de negativa sakerna. Ljuset som avtar. Blåsten som tilltar. Regnet och regnet och regnet. Sedan beror det såklart på hur livet är förövrigt. Samtidigt älskar jag levande ljus. En bra bok. Mysig musik. Under denna period öppnas mysiga dörrar för dessa lugna aktiviteter.

      Gilla

      Svara ↓

      • Jag försökte ju svara två gånger på tävlingen men det gick ju inte hem… Jag kan göra det den här gången också så det blir lite mer konkurrens 🙂

        Ja jag älskar höstfärger men tycker det är lika deppigt varje år när mörkret faller. Dessutom invaderas vår trädgård av vildsvin och älgar (mycket fruktträd) som är väldigt närgångna och det är inte jättetrevligt när hunden ska ut på kvällskiss

        Gilla

      • Du får vara på hugget nästa gång istället. 🙂

        Samma tankar för mig. Ljuvliga färger, hög frisk luft under de underbara senhöstarna. Men mörkret, blåsten, regnet på tvären. Samtidigt har jag inga svårigheter med att anpassa mig till mysiga aktiviteter som jag inte hinner annars. Men det är något gammalt som ligger där och gror. Har inte det minsta att göra med vildsvin, älgar eller kissa i trädgården. Tror jag. 😉

        Gilla

    • Det skulle du kunna ”låna” när det gäller många fina platser i närheten av er bostad. För är det för långt är det stor risk att det inte blir ”fyra bilder”.
      Allt är overkligt på något vis. Tiden är svår att analysera. Tycker dock att det går fortare och fortare ju äldre jag blivit. Det är en aning skrämmande. 😉
      Tack ska du ha. Vi ska ha hit en firma som ska ”fixa till” vårt kök, som ska bli ljusare och mycket finare – hoppas vi. Så idag har vi tömt nästan allt. Sedan är vi värda en trevlig, solig Hemester. 🙂

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

      • Jag har aldrig sett “Bonde söker fru i Australien”. Finns det något likadant i Sverige? Vintervädret under dem senaste dagarna låter som hösten du beskriver. Vi fick mer än 85mm regn inom två timmar och sedan började blåsten. Två stora träd föll omkull i trädgården, strömmen gick men tack och lov blev huset oskadat. Kallt blev det också. Kram Anne

        Gilla

      • Vi har eget hos oss. Sedan brukar de visa Norges bönder något år senare. Det gillar vi bättre än det svenska. Detta tror jag är tredje gången vi ser den australienska varianten där det är fem bönder med. De bor verkligen olika. En hade inte haft regn på åtta år. När första tjejen kom dit började det regna. 🙂
        Då hade ni tur i oturen. Hoppas ni fick tillbaka strömmen relativt snabbt. Kallt längtade vi efter många gånger de senaste nätterna, efter att ha bott i en bastu eller om det kallades ”gammal stuga”. 😉 Vi har rekordvarmt på hemmaplan också.
        Kram, Bosse

        Gilla

Lämna en kommentar