Russvätar

Publicerad den av

Igår kunde du njuta av fina macrobilder på gotlandssippa, från detta naturreservat. https://gotlanduppochner.com/2021/05/01/karlek-vid-forsta-ogonkastet-gotlandssippa/

Robban sjöng så klokt ”Målet är ingenting – vägen är allt.” Men i det här fallet var det faktiskt målet som hägrade mest. Gotlandssippan vinner klart mot tallskogen. ❤

Inte en enda kotte fanns det att fråga om vi var på rätt väg och riktning.

Det var intressant att läsa om detta speciella naturreservat som bildades för att skydda den sällsynta gotlandssippan, växten som bara finns på Gotland.

På de gotländska hällmarkerna bildas ibland vätar som är Gotlands speciella typ av våtmark. På hösten, vintern och våren samlas vatten i sprickfria hällmarker med stora grunda svackor. Under sommaren torkar marken upp och olika sorts växter blommar på hällmarkerna. Men till skillnad från andra vätar är Russvätar torr bara under korta perioder. Så vi borde också besöka platsen på sommaren och njuta av mattor av gräs-och starrarter och mycket annat tilltalande.

En kombination av bisysslor. Gissa vilken jag höll mig på avstånd från? 😉

Det går att få till en skaplig macrobild med min kamera också. Vår Insta-vän hade verkligen rätt. Det fanns blommor överallt. Från början var vi ensamma på området. Det var vi definitivt inte efter en stund. Men de underbara sipporna räckte till oss alla.

Samma sträcka tillbaka. Ändå upplevde vi den som hälften så lång. Inte bara för att det mest var nerförsbacke. Chansen att det enda fikabordet längs den asfalterade vägen var ledigt…

… var 100 % säkert med tanke på lappen som jag spikat fast med texten… 🙂
”Den lilla blå” hade fått sällskap av en av sina blå ö-bröder.

Fakta:
Skyddsår: 2001
Socken: Ardre och Gammelgarn
Karaktär: Alvarmark
Markägare: Naturvårdsverket/Privata
Förvaltare: Länsstyrelsen i Gotlands län

18 tankar på “Russvätar”

  1. Nämen nu blev jag nyfiken, vad stod det på lappen? Verkade effektivt! Var det modell arg tvättstugelapp eller varning för nåt jättegiftigt? Frågorna hopar sig…

    Mysig natur, ser att det är flera med kamera i framstupa läge.

    Han är socialt begåvad, ”Den lilla blå”.

    Gilla

    Svara ↓

    • Svårt att tyda en ”fantasilapp”. 😉 Hade jag gissat på chansen när vi äntligen kom tillbaks hade jag gissat på 7 % att det enda bordet var ledigt.

      Där hade vi nästan gett upp när det dök tre tips som möjligen stämde in på vår beskrivning från en insta-vän. För jag hade ingen lust att gå lite mer än två mil (fram och tillbaka) om vi gått efter material på nätet från myndigheter.

      Från att varit helt ensamma – förutom bilen med mannen, som jag frågade om vägen stämde, gick det snabbt till det fanns människor som låg på marken och förevigade ”godsakerna”. Många fina blommor fanns i mitten av ”skogsvägen”.
      På tillbakavägen kände jag mig inte coronasäker. Detta är en snällblogg så bläcket tog slut där. 😀

      Vet inte vad han har för knep. Men han lyckas ofta skaffa sig sällskap. Jag borde skriva en bok om hans äventyr. Men nu läser jag på inför två kommande ”långresor” på öjn. Blir det dåligt väder faller det mesta som ett korthus. Sedan gäller det att vara ”vaken” och fånga möjligheterna. Tänker nu på vår tur till Fårö. Där var bara nio lyckade timmar vädermässigt på tre dygn. Ändå minns jag resan som en fullträff. Hur många människor har lyckats åka helt ensamma, dagtid, på rauksafari? ❤ Så strunt samma att det ösregnade, snöade, var åskväder, vi frös och vi avbröt och åkte hem sista morgonen. Hann precis packa bilen innan …

      Gilla

      Svara ↓

    • Jag gissar på att du också träffat gotlandssipporna på någon av era längre turer.
      I mina dagboksanteckningar skilde det ungefär en månad mellan 2019 och 2020. Jag gissar på att det i år blir mer åt 19 än 20. Antagligen är det för tidigt när vi pyser iväg på en hemester i nästa vecka. Men jag håller ändå tummarna både för o och sol.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  4. Skogen i all ära men självklart var sipporna vackrast. Uppskattade också eftersom de inte lockade dit bara er. Så smidigt att bordet var ledigt 😉

    Kram

    Gilla

    Svara ↓

  6. Jodå, jag har njutit av Solveigs vackra macrobilder på den lika vackra gotlandssippan. Jag skulle nog aldrig ha velat åka därifrån om jag varit där. Den är verkligen utsökt. Jag gillar tallskog men i det här fallet hade den nog inte haft en chans. Och så fick jag lära mig något nytt, russvätar hade jag inte hört talas om. Hoppas ni återvänder på ett sommarbesök och utforskar vad som kan bjudas då. Och vad kan det nu ha stått på lappen …. 😉
    Sol fortfarande här men regn lär vara på väg, det kommer att blir bra det för den nygödslade gräsmattan!
    Ha en fin dag på ön!

    Kram Anita

    Gilla

    Svara ↓

    • Du hade älskat att ligga där och studera.
      Russvätar hade jag aldrig hört talas om i mitt tidigare liv.
      Min lista på platser som jag vill åka till har växt till ”otaliga”. 🙂
      Tror inte S hade gått med på att jag skrivit en lapp. 🙂
      Då uppskattar både du och gräsmattan det våta. Jag kan stå ut nu, när jag ”forskar” om framtiden. Bara det inte fortsätter till nästa storhelg. Då spricker flera planer och det kan bli rått i den hyrda stugan. Solen kommer att gömma sig vid solnedgångar och cyklarna vill inte bli blöta. 😉
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

      • Så klart det kommer att bli fint väder … det tror vi stenhårt på (hm, var inte det ett ord från ett annat inlägg … )

        Gilla

      • Jag är även ”rädd” för att maj månads orkidéer inte vågar sig fram. Det börjar likna våren 2019. Förra året var det mesta en månad tidigare enligt mina privata anteckningar.
        De gamla stenarna bryr sig varken om väder, klimatförändringar, årstider eller om det gått några hundra år sedan sist. De står där i alla väder och utan kläder. Eller har de på sig stenbyxor? 🙂
        Kram

        Gilla

  7. Det är intressant hur mycket växter det finns i den fattiga jorden. Vi var helt fascinerade av det Stora Alvaret på Öland (tyvärr minns jag inte alvarmarken må Gotland). Kram Anne

    Gilla

    Svara ↓

Lämna en kommentar