Söderport

Säkert var ringmuren runt Visby innerstad bidragande orsak till att staden blev världsarvslistad. Idag finns 27 marktorn kvar i den 3,5 km långa och 11 meter höga ringmuren som numera är Nordens äldsta bevarade profana byggnad.
Vi tänkte visa dig ringmurens torn och portar. Häng på.
😉

Namnet Södeport är högst troligen från medeltiden och nämns i de äldsta kartorna.

Här har vi cyklat in många gånger. Under trängseltid har vi oftast parkerat cyklarna i c-ställen utanför.

Genom Söderport kom landsvägen från södra Gotland in i Visby. Alldeles innanför ligger Södertorg som vi skrivit om tidigare. När järnvägen kom igång på allvar 1878 låg stationen nära porten. Det måste varit trångt med hästar, vagnar, gående, cyklande, resande m.m. och när bilantalet ökade rejält blev det till slut ohållbart med endast en öppning i muren.

Därför togs två gångportar upp 1947. En till vänster och den andra till höger om ”bilporten”.

De är endast tillåtet att köra bil IN genom porten. UT får bli genom någon annan port. Om du inte tillverkat en bil med vingar på. Personligen vet jag inte vad det är för regler för den typ av fordon. 😉

När jag tänker efter har jag bara cyklat genom den ena porten, den norra.
Lite sorgligt är det när jag läser om tullhuset som revs i samband med när gång & cykelportarna kom till. I tullhuset fanns väl bevarade väggmålningar och kakelugnar.
På tal om att vara ute och cykla i livet. Förra sommaren strulade till sig när en lastbilschaufför skulle köra in genom porten. Fordonet drog med en bit av valvet och porten fick stängas av ”en stund”. Kanske satt personen och sjöng högt på den gamla sången ”Håll till höger Svensson, annars slutar det med en smäll…”
Jag hade inte vågat köra in där med ett brett fordon. Ofta blir jag impad av yrkesförares skicklighet att bemästra trånga utrymmen. Som att vända på en gammal hederlig femöring.

20 tankar på “Söderport

  1. Vi åker inte så ofta inne i Visby, men det har hänt och t.o.m. jag har varit där själv och kört på en del extremt smala gator när jag hälsat på bekanta. Trots att det var så smalt att jag varit tvungen att ”ta omtag” när jag skulle svänga in på en speciell gata så gick det bra. Jag hade fått veta innan att gatan blev bredare längre in och att det t.o.m. skulle gå att parkera – vilket det gjorde!
    KRAM/Susie

    Gilla

    • Så djärv du är. 🙂 Första gången tyckte jag det var värst. Men jag skulle inte vilja köra där en intensiv sommardag. Vi har ju så nära att det går fortare att rulla ner med cykel dit än gå till parkeringen och hämta bilen.
      Då visste du att det skulle bli bättre.
      Kram, Bosse

      Gilla

  2. Ja, det är trånga gränder att köra bil i, själv föredrar jag att gå innanför murarna. Kan ibland känna skräck när jag ligger bakom en hög långtradare som ska åka under en, i mitt tycke, låg bro. Det händer ju faktiskt att de fastnar och då vill man inte ligga bakom. Det var säkert mycket liv och rörelse när tågstationen fanns utanför muren.

    Gilla

    • Ajaj vad ont det gjorde i hjärtat när jag läste om tullhuset de rev, tänkte googla först men kanske bäst att låta bli!

      Tänker på förra inlägget och det här med att knäcka läskoden. Jag knäckte den också väldigt tidigt, min två år äldre bror skulle ju lära sig läsa och jag ville också, och fastnade i en läsperiod som pågått sedan dess! Det är min meditation, sitta med en bok med katten i knät.

      Gilla

      • I det här fallet var det nödvändigt att skapa mer yta för trafiken/gående.

        Vi har heller inte ramlat ur böckernas värld. Även om det blir färre vissa perioder. Dessutom bryter jag om de inte håller måttet efter ca 50 sidor. Tiden är för dyrbar. Låter mysigt med en katt i knät.

        Gilla

    • Det är tryggare att gå. Cykla duger på de plana gatorna/gränderna. Inte så många.
      Usch! Nu kom jag att tänka på när det lossnade tunga järnrör på långtradaren framför oss, när vi körde på motorvägen mot Stockholm. Skyddsänglarna har funnits många gånger och förlängt mitt liv.
      Vad kul det hade varit att kliva av tåget där en vårlördag och promenera in genom Söderport.

      Gilla

  3. Det är inte så lätt att köra i trånga gränder och passager. Lite hund att tullhuset revs men det fanns kanske inget alternativ. Inte på den tiden i alla fall för i dag är jag inte säker på att samma sak hade hänt…

    Kram

    Gilla

  4. Nog är det något särskilt med sådana där portar. Så fint men så besvärligt att köra igenom med större fordon. Tror inte jag sett den porten när jag var där eller så har jag glömt det. Här är det 18 grader kallt och blåser och jag fryser och längtar efter värme.

    Gilla

    • Jag är glad för att vi numera har en liten bil. Men det går fortare att cykla dit för oss. Men ibland har vi varit turister i vår egen stad och bott på hotell.
      Inte lätt för dig att komma ihåg och hålla isär portar och torn. En del är lika varandra.
      Undra om ni fick storm och snöoväder som södra S fått. Jag har hållit mig inomhus och städat idag och hoppas snön regnar bort till helgen.

      Gilla

  5. Ibland kanske olika fordon är en nödvändighet, men nog föredrar jag att gå och cykla. Vill så gärna inom en snar framtid återse Visby med ringmuren och allt annat som du har berättat om. Det är så fantastiskt att ringmuren finns kvar, även om ”ett o annat”, har fått stryka på foten.
    Kram Nilla

    Gilla

    • Vi har inte många minuter med cykel till muren. Bilen är med när vi ska hämta saker eller ska vidare ut på ön.
      Undra hur många jag/vi lyckas locka hit. Hjälp. 🙂 Bara inte 100 % av dem blir besvikna. Vädret är viktigt. Trots möjlighet att välja rätt kläder. Men i sommar blir det antagligen som förra året när det gäller covid-19 läget.
      Kram, Bobo

      Gilla

  6. Väldigt roligt att få veta mer om Söderport- Vet att jag passerat här men visst inte så mycket om den. Men nu har du vidgat vyerna hos mig. Tack för det, för turen och för vackra bilder.
    Kram!

    Gilla

Lämna en kommentar