Tjärkoket

Publicerad den av

Säkert var ringmuren runt Visby innerstad bidragande orsak till att staden blev världsarvslistad. Idag finns 27 marktorn kvar i den 3,5 km långa och 11 meter höga ringmuren som numera är Nordens äldsta bevarade profana byggnad.
Jag tänkte visa dig ringmurens torn och portar. Häng på. 😉

Men den här gången ska vi varken visa upp ett torn eller en port i den gamla medeltidsmuren. Istället kan du frivilligt leka med sanningen. Hur tror du det såg ut omkring stenhuset INNAN det byggdes ihop med Landmuren?

För stenhuset är faktiskt äldre än ringmuren. Troligen byggt i mitten av tolvhundratalet. Landmuren var inte helt klar förrän 1288. Under detta århundrade byggdes det ungefär 100 stenhus i Visby. Detta hus var ett av dem som låg längst ifrån den otroligt täta, centrala, stenhusbebyggelsen.

Nu har vi flyttat oss från utsidan av muren. Traskat tillbaka en bit norrut till Skolporten. Gått igenom porten och vidare söderut på Södra Murgatan.

Självklart kunde vi inte låta bli att rikta kameralinsen in i de hemliga regionerna. 😉 Experterna anser att huset var av normalstorlek och troligen var byggt i tre plan. Delvis har det varit bostad.

I lite mer modern tid fick det sitt nuvarande namn, Tjärkoket eller Tjärkokeriet som det också kallades. Orsaken var att huset användes till tjärkokeri på artonhundratalet. Tjäran användes i sin tur som impregnering av tågvirke. Detta tågvirke tillverkades vid repslagarebanan på just Södra Murgatan. Nära och bra. Inga onödiga transportkostnader som skenade iväg i höjden. 😉

Fotnot:
Idag om en månad kommer det läggas in två tävlingar. Varje dag i november. 🙂

 

26 tankar på “Tjärkoket”

  6. Ännu ett intressant och lärorikt inlägg om din stad! Skulle jag komma till Gotland någon gång kommer jag att känna mig som en expert 😉

    Kram och god lördag!

    Gilla

    Svara ↓

    • Tack. Undra om det var mitt sista blogginlägg. Det blev tvärstopp när jag skulle lägga in ett nytt inlägg. 😦 Jag som trodde jag skulle slippa blockhantering eller vad sjutton det heter. Varför ska allt göras om? Varför ingen valmöjlighet att behålla det ”vanliga”? 🙂 Tur det inte hände mig den 2 november. Vad pinsamt det hade varit att bryta allt efter en dag.

      Klarade av att klistra in text och skriva rubrik. Fixade även att leta upp första bild och få den till mediabilder där det såg ut som sist d.v.s. igår. Sedan gick bilden inte in där markören stod och blinkade utan istället till höger marginal med alla sina anvisningar och ”saker” som jag inte begriper så mycket av. Vad har den där att göra tro. Tänkte göra den fasta texten grön. Markerade aktuella meningar. Ändå blev hela bloggtexten grön. Själv blev jag mest surfärgad i ansiktet. 😉
      Kram

      Gilla

      Svara ↓

  8. Spännande historia och bilder. Man lär sig mycket här hos er. Önskar att man kunde få se hur det såg ut när det begav sig. Ni hamnade verkligen på rätta stället med all historia och unika platser som omger er och som även vi får njuta av. Tack för alla fina inlägg.

    Ha en fin helg och höstkramar från väst 🙂

    Gilla

    Svara ↓

    • Tror det var riktigt tufft, fattigt och farligt när det var som värst. Det är en spännande ö att utforska. Nu hamnar jag snart i intensiva läsperioder. Men avstickare ner till gränderna innanför muren kommer det naturligtvis att bli då och då. Tack för besöket. 🙂 Just nu är det trist med bloggandet och block hit och dit. 😦 Istället fortsätter jag med helt andra saker.
      Regnkramar tillbaka

      Gilla

      Svara ↓

  9. Det är så intressant att läsa dina inlägg. Jag känner mig som jag förflyttar mig bakåt i tiden. De hemliga regionerna, härligt uttryck. Och alltid så vackra bilder. Gillar speciellt bild nummer 6 uppifrån. Mystiskt men med ett så vacker ljus.

    Såg att du också överrumplats av den nya blockredigeraren. Har just skrivit ett inlägg om den. Och hur man kan fortfarande kan nå den klassiska, men det kanske du redan listat ut. Men blockredigeraren är nog dessvärre här för att stanna. Men tillsammans hjälps vi åt! Vi ska klara det! Det kommer att bli stökigt och bökigt men så småningom är vi där!

    Nu är det dags för kvällspromenad med lilla hundtjejen Lucy!
    Ha det fint på ön!

    Kram Anita

    Gilla

    Svara ↓

    • Tack för de snälla orden i din kommentar. ❤
      Vad paff jag blev när jag skulle klistra in min bloggtext från ett worddokument och "bara" skulle ersätta texten bild 1, bild 2 o.s.v. med foton från en annan mapp och möttes av detta helt främmande. Likt en struts hade jag glömt bort allt som hade med block att göra om det inte gick att skriva på eller doftade choklad. 🙂 Efter att det sköts upp en månad kom en blå skylt med möjlighet att "smita". Då tryckte jag tacksamt på den någon gång i början av sommaren och trodde att vi hade skilts som goda vänner. 😉
      Jag måste lusläsa ditt inlägg. Googlade lite om någon möjlighet att förlänga fristen till slutet av 2021. Sedan tröttnade jag. Igår tog jag ny sats men fick ge upp efter någon rörig timme och lät Solveig fortsätta med inlägget. Hon tror att jag kommer att fixa detta snart. Tydligen känner hon mig bättre än jag själv känner mig just nu. 🙂 Däremot undrade hon hur textstorleken kunde göras större. Mycket fulare och mindre än tidigare. Men konstigt nog inte i S mobil som hon visade mig. Mysko.
      Själv begrep jag inte hur jag kunde ha den vanliga verktygslådan kvar (The classic). Den försvann hela tiden. Just nu är jag less och håller hellre på med annat. Kanske är detta ett tecken på att det är dags att ta itu med sådant jag har inom mig och behöver komma på pränt i bokmanus. Eller är det som med ketchupflaskan. 🙂
      Jag vill också ha en Lucy. Helst nu när oktobersolen skiner utanför.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

      • Hav tröst!

        Jag är helt övertygad om att Solveig har rätt, du kommer att fixa detta. Och vi är ju flera som kan stötta varandra. Att texten blev liten beror på att Solveig använde funktionen bildtext, den har ett typsnitt som ger väldigt liten text, i varje fall när man tittar i datorn. När jag tittade på min läsplatta var den större (precis som i mobilen då tydligen).
        Jag rekommenderar att använda textblock eller ”stycke” tror jag det heter. Det är enkelt och där är det enkelt att göra texten, fet, kursiv, lägga en länk bakom, ge den färg etc. Det är motsvarigheten till texten du skrev i den gamla redigeraren och den ger automatiskt det typsnitt som gäller för din mall.
        Och för bilder så finns det speciella bildblock. Jag använder det som laddar en bild åt gången.
        Jag ska inte bli för långrandig. Jag ville bara ingjuta lite tröst och styrka. Du får göra som Lasse Åberg i Sällskapsresan … ”jag kan använda block-redigeraren”.
        Och framför allt … du/ni får gärna fråga mig. Jag är än så länge novis men ställer gärna upp med den ringa kunskap jag har.
        Bodde vi på ön skulle ni få låna Lucy ibland 🙂

        Kram Anita

        Gilla

      • Jag har dragit ut vad du skrivit här och på din blogg. Tusen tack. ❤ Annars har jag och datorn inte umgåtts. Vet inte vem av oss som är surast. 😉 Istället har jag startat upp med ett par hemmaprojekt eftersom det ösregnat och blåst utomhus. Så idag hade jag inte velat "låna" Lucy. 😉
        Hoppas jag kan kopiera en färdig text från ett worddokument och sedan bara trycka på + och lägga in foton där jag skrivit foto 1, foto 2 o.s.v. Kanske tar jag ny sats från tårna imorgon. För jag orkar inte skriva direkt på wordpress. Du tycks ha klarat det jättebra. Dessutom varit vänlig och skrivit lots till oss andra trögisar. 🙂
        Nu dags för en "braig" tysk serie på SVTPlay. Kram

        Gilla

  10. Som vanligt far mina fantaäldrsier tillbaka till den tid som var. Det vilar något mystiskt och speciellt över dom gamla husen. Tänk så länge det varit bebott där hos dig och att det fortfarande står kvar hus från så långt tillbaka. Här finns det knappt några kyrkor eller annat som är äldre än 1500-talet men här var allt gjort av trä och försvunnet för länge sedan

    Gilla

    Svara ↓

    • Jag försöker att aldrig ”stressa” under promenader in och ut genom muren. Håller med dig. Det vilar något mystiskt och spännande med många år på nacken.
      Sorgligt när så mycket rivs. Träkyrkorna på Gotland revs också, eller byggdes in i den ”nya” medeltidskyrkan.

      Gilla

      Svara ↓

Lämna en kommentar