Då var vi här igen

Publicerad den av

Kategorin FAVORITER I REPRIS bestämde jag mig för INNAN bloggen startades upp. Pärlorna är värda mer än ett inlägg.

En tidig morgon tog vi bilen till Själsö för att fika på Själsö bageri. Medan Solveig ställde sig i kö…

…  gick ”Bosse Karantän” backen ner…

… för att hitta ett ledigt bord. Vi hade läst att fiket & bageriet denna sommar enbart hade alternativen ”köpa hem godsaker” eller fika utomhus. (Corona-anpassat)

Här var det ”cykelbokning”. 😉

Inte visste jag att kvinnan till vänster senare skulle bli vår ”räddande ängel”. Just här var hon anonym bland många andra gäster, som satt här på var sin stol.

Det var nästan vindstilla. Perfekt väder. Underbar utsikt ner mot fiskeläget och havet. En sådan där stund som jag direkt klistrade in i ”höststormsalbumet” och kan njuta av, när det regnar på tvären och mörkret käkar upp mer och mer av dygnets ljusminuter, en ruggig oktobereftermiddag.

Mums. Lika gott som förra sommaren. Det enda vi saknade från förra besöket var vår yngsta dotter. Men snart ska vi äntligen… ❤

Vi var så behagligt avkopplade att vi inte noterade att Solveigs väska inte följde med oss till bilen. Tänk vad nära det kan vara mellan harmoni och disharmoni.

Jag blippade dörrlåset och hörde några tilltalsord bakom ryggen. Förstod att Solveig pratade med någon som sprungit uppför backen.
Vad tacksamma vi blev. Tusen tack ärliga medmänniska. Du gjorde vår dag. 😀
Synd vi inte gav dig ett visitkort till gotlanduppochner så du kan läsa denna text. Ögonblicket gick så snabbt förbi. Tänk så fort livet kan ta en vändning åt ”fel håll”. Istället kunde jag ratta ner till Själsöån naturreservat och vi kunde fortsätta på den trevliga och ljusa ”livsstigen” och njuta av oasen längs ån.

Inläggen i kategorin ”Favoriter i repris”:
1. Palissaderna
2. Allkvie änge
3. Brucebo naturreservat
4. Mästerby änge
5. Almedalens Bed, Breakfast & Fik
6. Själsö bageri

 

19 tankar på “Då var vi här igen”

  1. Visst blir man glad när man möter hjälpsamma och ärliga människor. Min erfarenhet är att de flesta är det. När vi denna sommar tog vår tidiga morgonpromenad mellan två fiskelägen så låg det två packade ryggsäckar vid stigen, tanken var – tänk att de törs låta dem ligga där. Det är ett vindskydd strax bredvid och på vår promenad så mötte vi två personer – kanske var det deras packning. Önskar att det alltid skulle vara så.

    Gilla

    Svara ↓

    • Det är så mycket som förändrat sig jämfört med min uppväxt inom många områden.
      Mötena är guld värda. 🙂 För de inger hopp om att människan är god. Fortfarande är det en övervikt åt det rätta hållet. Var och när man vistas är avgörande.

      Gilla

      Svara ↓

  3. Det är verkligen glädjande att se att det finns hjälpsamma och ärliga människor. Jag förstår att hon gjorde er dag för vissa saker vill man inte förlora.

    Kram

    Gilla

    Svara ↓

  5. Vilken tur att det var en ärlig människa som hittade väskan. Men jag kan hålla med eva18. Ska man verkligen behöva bli förvånad över ärlighet? Den borde ju vara självklar.
    Ha en fin tisdag!
    Kram, Ingrid

    Gilla

    Svara ↓

    • Det var rätt ställe att glömma på. Jag hade också tur en gång när jag glömt min ryggsäck på ett fik. Men jag hann bli orolig innan jag återkom och hittade den under bordet. Det tar tid att ringa och spärra och annat strul. 😦 Förr var det mer utomlands som jag ökade säkerheten. Oärliga människor har alltid funnits. Men min känsla är att gränserna för vad som är tillåtet/okej förändrats bland fler – i alla åldrar och kön. Det gör mig dyster til mods. Men hatten av för denna kvinnan som jag ville lyfta fram på mitt sätt. 😀
      Kram, Bosse

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  7. Visst blir man förvånad och enormt glad när okända människor visar att det fortfarande finns ärlighet! Det är dock inte klokt att man ska känna så!!
    Råkade precis som Solveig ut för att glömma min väska under bordet på en uteservering på andra sidan ön en solig septemberlördag. Fast nu ska jag skylla ifrån mig; Egentligen var det inte jag som glömde den utan vi båda för jag bad Rolle att ta med den och Santos och gå till bilen medan jag utnyttjade deras toa. Så gasar vi iväg och när vi började närma oss Hemse så kom vi på att vi nog skulle åka dit och köpa en flaska vin till kvällen. Kunde vara gott! 🙂
    Väl framme så skulle jag ta min väska – men det fanns ingen!? Den var kvar på serveringen och Rolle ”hade inte en aning om att HAN skulle ta med den till bilen”. Visserligen hör han lite dåligt, men det där med att ta med hunden OCH väskan hade han faktiskt svarat JAVISST på! 😦 Klockan närmade sig nu tvåtiden, men att rusa in på systemet och handla gick alltså inte: Rolle har aldrig pengar på sig!!
    Alltså var det bara att åka tillbaka 2-3 mil och in på stället där en servitris berättade att hon hade sprungit efter bilen med väskan, men vi hade inte uppmärksammat henne! Nu var klockan över två så nåt vin att mysa över på kvällen blev det inte….. Men jag har lärt min läxa, aldrig vara säker på att Rolle verkligen hört vad jag sagt utan att dubbelkolla! Alltså var det mitt fel!!*FNISS*
    KRAM/Susie

    Gilla

    Svara ↓

    • Det är lätt att glömma när problem löser sig snabbt och lättare att minnas strul som inte gör det. Därför ville jag lyfta fram denna kvinna, på mitt sätt. 🙂
      Egentligen tycker det är konstigt att det inte händer fler liknande saker. Med tanke på ålder och alla pinaler som är med nu för tiden.
      Där hade ni också tur i slutändan. Synd ni inte såg henne i backspegeln. Efteråt kan mycket jobbigt bli en kul episod att minnas och berätta om det slutade lyckligt.
      Dubbelkolla och ibland trippelkolla ökar chanserna rejält. 😀
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  9. Oj, oj, jag har missat detta inlägg, så fyllt av sommar. Vilka bilder. Och vilken trevlig dag det verkar varit och trevligare blev den ju när väskan kom tillbaka på det fina sättet. Visst blir man varm i hjärtat av sådan medmänniskor. En bild blev jag extra förtjust i, har tittat på den länge. Det är den som är under den ”räddande ängeln”. Älskar det där härliga blå, husen på rad och det diffusa gröna i förgrunden.

    Kram Anita

    Gilla

    Svara ↓

  10. Härligt inlägg med fina bilder, gofika och ärliga människor. Vad mer kan man begära? En riktig solskenshistoria som värmer. Så fint att man kan fika ute så här i avståndstider. Vi har många ställen här där man beställer mat eller fika ute. Skönt slippa trängas inomhus.

    Förstår att ni saknar döttrarna men hoppas ni snart får träffas igen. Träffade mina tonårsbarnbarn igår som alltid numera uomhus och vi hade så mycket att berätta för varandra. Mormorshjärtat är fyllt av glädje.

    Kram ❤️🌿

    Gilla

    Svara ↓

Lämna en kommentar