Tre dagar – två nätter; del 1

Publicerad den av


Väckarklockan i mobilen var ställd till klockan 03:00. Behövdes inte. Vi vaknade vid tvåtiden. Optimisten stod och betraktade himlen och tyckte det såg ljusare ut åt vänster. Realisten menade att det inte skulle synas någon soluppgång i natt. Innan klockan tre lämnade vi stugan och rullade iväg längs havet. Det var kallt om händerna, men skönt med en extra tröja innanför jackan.

Fiskeläget Vitvär såg spännande ut. Några tänkta episoder till ett bokmanus fladdrade förbi min näthinna.

Båtarna sov lugnt på magen.

Någonstans i mitt bakhuvud insåg jag att min älskade fru kanske hade en smula rätt. Trots att det var marginal till 03:47, soluppgångstiden i min app. ”En måste leva på hoppet”. 🙂
En svart bil körde förbi oss och försvann någonstans. Vi cyklade in på grusvägen efter parkeringen och började efter en stund ana konturerna av det berömda raukfältet Folhammar.

Vi låste cyklarna och började röra oss försiktigt bland ”Stenfolket”.

Bara att krypa till korset. Solveig hade rätt. Men episoden hade absolut sin charm och vi hade en chans kvar och kunde fortfarande leva på hoppet. Välkommen till del två.

I framtiden kommer jag att minnas de två nattcyklande turerna med njutbar nostalgikänsla. Självklart var det skönt att krypa ner i bingen. Rullgardinerna, i det sovrum som vi valde av tre möjligheter, släppte inte in något ljus. När vi vaknade var det soligt. Efter frukosten cyklade vi ut igen – tro det eller ej. Men efter lunch blev det bil till en annan känd udde på östra sidan.

27 tankar på “Tre dagar – två nätter; del 1”

  2. Vad häftigt det ser ut på bilderna. 🙂 Tack för länken. Såg att det var efter solnedgången. Det måste vi hålla utkik efter nästa gång vi sett en solnedgång.
    Du får se hur det blev nästa natt – i nästa inlägg. 😉
    Kram, Bosse
    Ps. Undra om du ger tummen upp idag med.

    Gilla

    Svara ↓

  3. Fantastiska bilder 🙂 Ni är verkligen entusiastiska. Imponerande.
    Så olikt landskap mot för här uppe i Jämtland.
    Det är roligt att ha samma intressen. Och att man kan ta del av varandras intressen.
    Jag har dock inte fastnat för golf, som är Tomas stora sommarintresse.
    Om tre veckor ska vi åka till Docksta och vandra i Skulebergets naturreservat. Inte klättra.
    Och ta en båttur ut till Ulvön. Det ser jag väldigt mycket fram emot.
    Ha det gott. Kram katarina 🙂

    Gilla

    Svara ↓

    • Tack ska du ha Katarina. Men de slår inte soluppgången som vi fick uppleva nästa natt. ❤
      Det är ofta viktigt i relationer att både ha egna och gemensamma. Jag tror den kombinationen är starkast. Golf skulle passat mig men tidsmässigt tar det alltför långt tid att gå en runda. Jag brukade spela en tio håls bana som jag nådde från tre av våra bostäder i Halmstad. (inte samtidigt) 😉
      Då har du något spännande att se fram emot. Hoppas vädret inte innehåller regn och rusk under er vistelse. Viktigt att ha kul saker att se fram emot.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

    • Det är lätt att glida iväg mot hösten. Den bilden ville jag gärna ha med. Annars är det svårt att välja ut vilka som får vara med i blogginläggen. Just nu har jag mest problem med att hinna tanka ur bilderna varje kväll och lägga dem i mappar. Under sommaren när vi är två hemma och gör trevliga saker ofta hinner jag inte fixa till bilder. Därför har jag ett fungerande system för att inte göra fel. Jag planerar in ett inlägg och fixar till bilderna enbart till det. Men kommer det regndagar kan jag hinna ikapp en aning. Hoppas allt är väl med er.
      Kramar, Bosse

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  8. Ja, solen går ju upp även om man kanske hoppas på och önskar sig en soluppgång där molnen inte är så påtagliga.
    Just vid Folhammar cyklade jag i mitten av 70-talet. Men tyvärr så minns jag inga detaljer bara att det var vackert. Så jag hänger på er igen.
    Tack för turen och fina bilder.
    kram

    Gilla

    Svara ↓

    • När vi vaknade några timmar senare var det sol och härligt på träaltanen. Vädret kan ändra karaktär väldigt fort på öar. Andra gången tog vi oss längre in i raukfältet. Då fick vi också uppleva den efterlängtade gryningen. Jag såg på Insta att du hade en vacker sådan.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

      • Jag är dålig på att rensa bland mina bilder, eller rättare sagt, har jag nog svårt för att rensa ut bland mina bilder… Jag har två externa hårddiskar jag sparar dom på, och där finns gott om plats, så då får det mesta vara kvar 😀 Ha det bra på Gotland, kram!

        Gilla

      • Vi är lika där. Jag har tre externminnen och försöker några ggr om året lägga över bilder från det nya till de andra. Om något skulle gå sönder i framtiden eller bli stulet. Två skilda världar. Den jag befann mig i förr. Fotoalbum. Togs bara ett foto på ett objekt. Ännu längre tillbaka. Köpa 12-24-36 rulle? Ibland gick det inte åt en hel rulle. Nästa år var bilderna ”fulgula” när de framkallades. Det hade sin charm. Men jag vill inte ha det så längre.

        Gilla

  10. Jag måste ju säga att jag blir imponerad av er båda ,-) Det ser spännande ut, Ja några episoder till en bok hade fladdrat förbi min hjärna också ,-)) Då hade cykeln rullat på!!
    Kul att cykla och det är ju inte varje dag man ”utsätter” njuter av sånt här!
    Fina bilder!
    HA DET Jättefint KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    Svara ↓

    • När jag var där i höstas hörde jag skott. Vilket visade sig vara sant när jag läste tidningen efter helgen. Den här gången var där knäpptyst.
      Variationen gillar jag mest. Här var två inlägg från samma sträcka. Givetvis var soluppgången mysigast – natten senare. Idag och igår har vi gjort turer på två hjul som också skilde sig åt. Den i dag var magisk vacker. Ska upplevas i verkligheten.
      Tack ska du ha.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  11. Tycker det såg vackert ut med nattdimman, synd att inte solen orkade bryta igenom men det kommer säkert fler tillfällen. Och bilden där båtarna sover lugnt på magen har ett väldigt vackert ljus. Och den svarta bilen triggade fantasin. I kombination med dimman gick, av någon dunkel anledning, tankarna till den brittiska deckarserien Vera.

    Kram Anita

    Gilla

    Svara ↓

    • Det gick bra andra gången – andra natten. Den första natten hade sin dramatik och tjusning. Jag vill i efterhand inte vara utan någon av dem. Även om det var kyligt i dimman. Var inte helt rätt klädd. 🙂
      Den speciella Vera hörde hemma där. Jag gillar mest böckerna om henne.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  12. Det är till att vara sugna på att se soluppgången. Gå upp så vansinnigt tidigt!? 😦
    Fast jag ska inte säga nåt egentligen. I går gick jag upp klockan 04.00 av någon outgrundlig anledning. Och jag blev inte trött under hela dagen – måste bero på att jag lagt mig otäckt tidigt (är nattmänniska egentligen) sista tiden, så jag var nog helt enkelt väldans utsövd!! 🙂
    Idag har vi båda jobbat hårt i trädgården, så det blir väl tidig nattsömn igen…..
    KRAM/Susie

    Gilla

    Svara ↓

    • Det brukar löna sig att vara envis. Att komma upp på sommaren är inga problem. Vi vaknar tidigt. I morse cyklade vi längs havet vid dina trakter. Den magiska kusten där havet låg spegelblankt. ❤ Vi kom iväg redan klockan fem. Cyklarna har varit på bilen några dagar. Men när vi kom vid niotiden tog vi av dem. Imorgon går vi istället.
      Idag sov du kanske längre igen.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  13. Vilket äventyr! Och inspirerande att få läsa om. Nu får jag idéer om vad jag skulle kunna lura med min make på…problemet är bara att vi båda är så kvällströtta för tillfället, men en nattlig cykeltur på en spännande plats kanske kan pigga upp… Synd att det var så molnigt så att ni inte fick se soluppgången, men ändå, vad spännande! Bättre soluppgångslycka vid nästa tillfälle 🙂

    Må gott och ha en fortsatt fin sommarresa!
    Kram Christina

    Gilla

    Svara ↓

Lämna en kommentar