Norra Europas största triftfält

Publicerad den av


Eftersom vi vaknade redan innan klockradion väckte oss kunde vi rulla iväg från Visby redan klockan 04:45… Frukosten intog vi på en filt, precis innanför denna grind i Ålarve. Vi njöt, inte bara av frukosten utan också av stillheten, färgerna och utsikten! ❤

Tofsvipan lyfte snabbt och kretsade sedan över oss trots att vi gick på vägen en bit ifrån. Vi läste efteråt att boet läggs i en enkel grop på marken. Fågeln såg oss antagligen som hot på två ben. Sant är i alla fall att människor ska röra sig försiktigt på strandängarna under försommaren, med tanke på häckningstiden.

Det sägs att naturreservatet är vackert året runt, men jag tror att tiden när Europas största triftfält färgar strandängarna rosa är svårslaget. Samtidigt känns det lockande att, till vintern, få chansen att se majestätiska och hungriga havsörnar här, när de spejar på änder och skrakar till lunch.
Vi hade med kikaren, men valde att låta den ligga kvar i bilen.

Så rofyllt det var med havet, naturen, djuren, fågelkvittret och alla tankar om Covid 19, kvarglömda därhemma.

De första niohundra meterna är anpassade till rullstolar och barnvagnar. Leden avslutas med en rastplats med ramp och fin utsikt.

Olika djur gjorde oss sällskap. Både i luften och på marken.

Den där ryggtavlan känns bekant. Kan bara inte placera den. 😉 Nästa gång ska jag ha kameran hela tiden.

1858 uppfördes detta kummel (sjömärke), som ett inseglingsmärke för segelfartyg som var på väg till Ronehamn. Vid lågvatten går det att komma ut till den höga stenkummeln, som ligger på ett mindre skär, vid namn Getorskär.

Jag kunde inte låta bli att fota ”Lutande trädet”.

Inte ens på tillbakavägen mötte vi några medmänniskor. Detta var en riktigt, riktigt fin naturoas som vi gärna återvänder till. ❤ Tänk vad mycket som kan hinnas med om man går upp innan tuppen. Vi hade redan hunnit med att besöka tre olika fiskelägen, utan att ”stresstitta”, innan vi parkerade vid Ålarve.

 

31 tankar på “Norra Europas största triftfält”

  1. Jag blir stum, jag som brukar kunna skriva hur mycket som helst 🙂 Har aldrig hört talas om dessa triftfält men skulle mer än gärna uppleva dom. Som stor rosa stråk, målade med den bredaste penseln. Ni har mycket i naturen på Gotland som målas i vackra färger och med bred pensel. Och jag är glad att jag får se de vackra tavlorna. Tack!

    Kram Anita

    Gilla

    Svara ↓

  3. Oj, vad tidigt ni gick upp! Strandtrift (som jag antar det är?) är verkligen superfina! Enkla vid första anblicken, men mycket att titta vid om man studerar dem noga!

    Gilla

    Svara ↓

    • Det är redan ljust och betydligt lättare att studsa upp. Helst när något spännande väntar. Vi har också alltid sagt strandtrift. Men det står utan strand i alla de böckerna jag tittade i. Därför avstod jag de sex bokstäverna. Vi hade nära till Haverdal när vi bodde i Falkenberg. Då var det ett givet besök i slutet av maj. Bäst var det att kliva upp på ett berg och njuta uppifrån av det rosa havet framför det blå böljande.

      Gilla

      Svara ↓

    • Vilket sammanträffande. 🙂 Jag har varit inne på den ”länken” flera gånger senaste timmarna. Orsaken är orkidéer. Den virtuella floran är läsbar och tydlig. Jag har tryckt ut flera sidor som kan vara användbara.
      Till vardags kommer vi alltid att säga strandtrift. (blir rött under ordet) Det hör till barndomen. Ett härligt inslag av att sommaren är på G.

      Gilla

      Svara ↓

    • Det är en suverän taktik. Inte det minsta jobbig vid den här tiden på året, om vi vaknar ”samtidigt”. Det nya dygnet är orört. Men självklart gör vi inte det ”tre dagar i rad”. 🙂 Vi går mycket efter vad det är för väder. Blir det fint på lördag kommer vi att sticka iväg tidigt. Jag ska bara försöka lösa några gåtor innan dess. 😉 Sådant är en knorr på tillvaron. Detektivarbete är charmigt. Men det går aldrig att få alla bitar på samma plats. Levande växter blommar vid olika tillfällen. Nästan alltid händer oväntade saker när vi hittar på något. Men allt kul hamnar inte på bloggen. De privata fotona lever ett parallellt liv i sina mappar och nästan alltid finns min skrivhjärna påkopplad. Här finns otroligt många intressanta miljöer att ”bygga med”. Jag förstår att flera författare använder Gotland som bas.
      Kram

      Gilla

      Svara ↓

  8. Fina bilder, och visst är det härligt att ge sig iväg tidigt – det är så lugnt och fridfullt så tidigt på morgonen 🙂 ..och härligt att lägga tankarna på Covid 19 åt sidan för en stund.

    Det är så roligt att hänga med på era små utflykter, och se alla vackra platser 🙂 Tack för att ni delar med er!

    Gilla

    Svara ↓

  9. Så mysigt att vara uppe så tidigt och njuta av tidig morgon.
    Härliga bilder,Inte undra på att tofsvipan höll uppsikt över er!
    Härliga rosa blommor.
    Bra att rullstolar o barnvagnar kan komma fram ,-) Så att fler kan få njuta!
    Flera olika djur, fint.
    Lutande trädet…,-) Snart riktigt känt ,-)
    Ja där ser man vad man missar när man sover till 9 ,-)
    Ha det så fint
    KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    Svara ↓

  10. Hmm… Vad hände med min kommentar? Jag som skrev att Trift är en av mina favoritblommor som finns även här men inte i samma mängder. Vilken fantastiskt vacker plats!

    Kram

    Gilla

    Svara ↓

    • Allt kan hända med tekniken.
      Jag förknippar den med västkusten. Det fanns/finns väldigt många i Haverdal. Men Ålarve är ett större naturreservat.
      Där kunde du och de två fyrbenta gått morgonpromenad eller kvällspromenad. Men någon solnedgång hade du inte fått uppleva.
      Kram

      Gilla

      Svara ↓

  11. Så otroligt vackert. Trift är vackert och när det växer på så stora områden är färgen bedövande. Jag har faktiskt stranddrift i min trädgård som kantväxt. På håll ser det nu ut som ett cerise band. En tacksam växt för den behöver ingen passning…passar mig perfekt. Kram

    Gilla

    Svara ↓

  12. Underbara Ålarve dit vi normalt brukar åka för en prommis med Santos – eller tidigare med Penny. 🙂 Inte bara under trifttiden, utan faktiskt året runt. T.o.m. när det är isigt och snöigt. Fast då är det inte alls lika vackert! 😦
    Men…i år blir det inte någon prommis där alls, iaf inte än så länge. Just nu har man lite annat att både göra och tänka på och Santos som fyller 13 i slutet på månaden är nöjd med lite simplare promenader som tur är. Fast idag fick han en härlig sådan i skogen nära lasarettet, så sen sov han gott! 🙂 🙂
    KRAM/Susie

    Gilla

    Svara ↓

  13. Jeg må begynne med et spørsmål. Hva betyr triftfält? Så vakre bilder du har tatt!
    Rådyr er så fine og de er rundt her også, men jeg vil ikke ha de i hagen!
    Den ryggen kjenner du nok til 🙂
    Ha det godt!
    Klem fra Marit

    Gilla

    Svara ↓

    • Trift är huvudarten. Jag har alltid sagt huvudunderarten strandtrift som blommade så vackert där jag är uppväxt vid västra kusten. Trift växer vanligtvis vid Västkusten, vid Östersjön och underarten fjälltrift i kalkrik mark i fjällen. Men jag läste någonstans att den börjat växa längs landsvägarna och bildat stora bestånd. Vackert är det att se den rosa mattan.
      Tack ska du ha. 🙂
      Jag instämmer. De är så fine på lite avstånd. Men vad snabbt de kan förstöra i trädgårdarna om de blir för närgångna.
      Det händer att jag sett den i någon spegel genom åren. 😉
      Klem fra Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  14. Här hade verkligen morgonstund ”guld i mund”. Vilken fantastisk runda ni tog. Så fint att via vackra bilder och fin text få följa med. Detta, som så mycket annat på Gotland är helt nytt för mig. Underbara färger och miljöer.
    Jag önskar er fortsatt fin vecka.
    kram

    Gilla

    Svara ↓

    • Passande talesätt. 🙂 I ”rätt väder” var det suveränt. Södra biten av ön är inte lika dramatisk men har en fantastisk skönhet och ofta en likhet med våra hemtrakter. Om vi bortser raukar. 😉
      Tack ska du ha. Vi har beställt fint väder för tidig utflykt till helgen. 😉 Snart har jag en livskamrat hemma varje dag. Då finns det mycket att se fram emot. Om vi håller oss friska.
      Kram

      Gilla

      Svara ↓

  15. Pingback: Vi lämnade asfalten en stund | gotlanduppochner

Lämna en kommentar