Den berömda porten

På Gotland finns raukar på ungefär 25 platser. 
De största raukfälten finns på norra Gotland (inklusive Fårö), på mellersta Gotlands ostkust, på Karlsöarna samt Storsudret längst ner i söder.

Vi skulle bara lägga ner ”maten” från kylskåpet och ta ut kylklampar. Allt annat fanns packat i hallen. Klockan 05:11 rullade vi iväg mot väg 148. Strax innan Rute tog vi av mot östra kusten. Det var vi och en solig vindstilla lördagsmorgon. Inte en enda människa mötte vi på våra fyra stopp

Vad vi längtat efter att få återse vår favoritplats sedan semestern 2016. Hur många människor har blivit fotograferade i ”Lergravsporten” genom alla år?

Vem stod och iakttog mig? Skuggan avslöjar någon.

Vi älskar att gå runt och fantisera om raukarna. Det behövs inte mycket egen fantasi för att se ett djur eller en mänsklig gestalt. Vad ser du?

En psalmvers med starka ord. En magnifik utsiktsplats längst upp. Då visste vi inte att vi senare skulle få uppleva samma sak på två för oss nya ställen. Ett av dem blev vi riktigt, riktigt förtjusta i. Där skulle vi kunna tänka oss att ha en liten sommarstuga.

Ett sextiotal raukar finns det i sluttningen. Jag noterade att min kondis var bättre än för fyra år sedan. Rätt skor är naturligtvis av stor vikt.

Vad har de för morgonsamtal? Pratar de om väder eller om hur natten varit? Ägnar sig raukar åt skvaller?

Den fina välvda rauken öppnar upp för alternativa kameravinklar. Jag gissar på att bröllopspar stått finklädda och lyckliga inombords och flera par har garanterat bytt förlovningsringar. Porten kallas nämligen också för ”Kärleksporte”.

Nästa blogginlägg kommer att handla om fiskeläget i Lergrav.

29 tankar på “Den berömda porten

  1. Tidigt uppe läser jag, då hinner man med mycket och det är härligt att vara lite själv på ställen som är välbesökta. I Rute närmare bestämt i Puttersjaus har vi bott många somrar med Furillen utanför. Det var innan det blev hotell och restaurang m.m. Ön var tidigare militärt område och det tog lång tid innan förvaltaren som bodde nära bron släppte någon över den när ön blev fri. En morgon vaknade vi av att hela tomten var full med kor, det var så lågt vatten så de kunde gå över från Furillen.

    Gilla

    • När den nya dagen är i sin linda trivs vi. Sedan är det lika fint med sommarkvällar.
      Det var ett nytt namn för mig. Hittar det inte på någon karta. Men förstår att det måste varit fint att bo där.
      Levde förvaltaren kvar i det gamla och ville ”trotsa” lite tro.
      Vilket uppvaknande. Jag försöker se scenen framför mig. En morgon du inte glömmer i första taget precis. 🙂 Hoppas ni fick tag på rätt bonde snabbt.
      Tack för dina minnen. 🙂

      Gilla

  2. Raukarna är ju otroligt fantasifulla. Härligt att gå där och titta!
    Jättefina bilder ,-)
    Nej nu ska jag ha en ”musikstund” ,-)) Så jag inte missar den ,-)))
    Ha det jättefint och hoppas ”skuggan” var vänligt inställd ,-))
    KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    • Raukar är tuffa på olika plan. Jag kommer att använda dem i kommande texter.
      Musikstund låter mysigt. Jag lyssnar just nu på en härlig låt. Ofta kombinerar jag bloggstunder med musik. Ibland kommer jag inte ens på vilken skiva jag lyssnat på. Beror på att jag är inne i en text eller annat.
      Tur den gången. Det var en ”snällskugga”. Inte lika stenkul att möta en ”styggskugga”. 😉
      Kram Bosse

      Gilla

  3. Wow, vad fint! Vilka konstverk!
    Jag ser en smurf på den femte bilden 🙂
    Vilket äventyr att resa runt på Gotland sådär…jag har också ett litet äventyr på gång, skriver om det i bloggen 🙂

    Ha det så toppenfint och njut av dagarna som passerar!
    Hälsa Solveig.

    Kram Christina

    Gilla

    • Både helheten, omgivningen och varje rauk för sig självt är som ett personligt konstverk. 🙂
      I rätt väder är det som en junidag i ett barndomssommarlov.
      Det var en kul överraskning i min stil. Får du den vackra vyn ser det ut som ett dröm scenarier. ❤ Hoppas alla bitar faller på rätt plats. Livet är fullt av möjligheter.
      Det ska jag göra.
      Kram Bosse

      Gilla

  4. Jag har bara sett raukarna på Fårö. Den första du visar ser jag som en flodhäst som står på bakbenen och viftar med frambenen. Förstår att det kan vara kusligt att gå bland dom där om det börjar bli mörkt.

    Gilla

  5. Så många konstiga djur och gubbar kanske någon gumma också.
    Ni är morgon pigga och då hinner man en del. Jag skulle inte vilja gå upp så tidigt och Minton hade jag fått bära ut.
    Kramar från oss

    Gilla

  6. Så spännande!Jag har inte sett så mycket av raukar på Gotland men några på östra Gotland och på Fårö. Men det är så länge sedan att jag knappast minns dem. Stort tack för att jag får följa med här i raukarnas spår. Är väldigt fascinerad av dem. Tack för dagens tur med härliga bilder.
    Kram

    Gilla

    • Du får göra ett återbesök någon gång och ge det mer tid.
      Tack för att du följde med på ditt sätt. 🙂 Undra vad du har för väder idag när du ska ut på dagens långa bloggpromenad. Här fick jag vinterkänsla under morgonpromenaden där jag höll mig i närheten av bostaden om det skulle bli ösregn.
      Kram

      Gilla

  7. Där har jag inte varit! Dessa raukar ser mer slitna och väderbitna ut än ”mina” vid Holmhällar, påminner mycket om bautastenarna i Bretagne som jag fascinerats av. Eller figurerna på Påskön (där har jag däremot inte varit).

    Gilla

Lämna en kommentar