Skaffar mig en bättre grund

Publicerad den av

Denna kategori handlar om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar. 

På tiden tyckte omgivningen att jag skaffade mig en ny mobiltelefon. (Men jag behöll min startbild. Någon måtta på nymodigheterna får det allt vara). Jag som hade vant mig vid att Swisha inte var möjligt länge, för att min gamla kompis visade sig, inte gick att uppgradera.
Solveig hjälpte mig med vissa moment. ”Vill du ha en stegräknare?” Det ville hennes man.

Som du kan se på diagrammet första månaden blev jag inspirerad hela två dagar. 😉 Då för att nå 10 000 stegs gränsen. Sedan åkte mobilen ur fickan och låg avslagen för sig själv någonstans. Dumt att överdriva gemenskapen. Vi måste vänja oss långsamt vid varandra.

Här måste vi ha umgåtts fler vardagar. Tolv dagar gick jag över drömgränsen. Var jag inte i närheten vid en viss tid på kvällen, la jag inte ner någon energi på sysslan. Men ett framsteg var att jag hade med manicken oftare. Allt behövde inte gå först via Solveig när det var skarpt läge.

För att kunna uppleva vardagslyx är det aldrig fel att ha en skaplig grundfysik. Det där som jag förr hade automatiskt via hobby & arbete och bara tog för givet skulle räcka i hundra år. En härlig tid.
Någon dag i december föddes idén. Just vid det tillfället letade jag efter något viktigt och snubblade över en liten lapp. På den sparade lappen stod texten att 8000 steg om dygnet var en bra grund för otränade. 10 000 var godkänt men hela 12 000 steg behövde uppnås för att klara examen, för att använda mina egna ord.

9196 steg/dagen blir det om jag delar summan med 31 dagar. Helt okej efter förutsättningarna. Undra hur många timmar den inte var på ens?

Det var absolut inget nyårslöfte. Bara en vardagssporre för att till våren ha skaffat mig en bättre grundkondition. Samtidigt vet jag att jag inte får leta djupt efter gamla formtoppar. Istället lyssna på kroppens signaler, helst dem från mitt högra knä.
Jag gav mig själv en morot där det gällde att varje dygn fixa ihop 10 000 steg via promenader och cyklande. Både mitt gamla jag och mitt nuvarande behöver lekfulla mål. Är det inte det förvandlar jag dem till det. Funkar på nästan alla plan. BRA står det ju på några av dem. 😉 Nu ska jag ”seriöslanda” på jorden.
Med facit på skärm. Det var inte så svårt. Minns bara en kväll då jag fick jobba på extra och nästan gick i sömnen sista tusen stegen. Gränsen 10 000 steg har annars nåtts tidigare och tidigare på dagen. Januariresan slutade på 11097 steg/dygnet. Bonus med ”andra bokstäver”.
Tyvärr är kondis en färskvara och lite gemensamt med annat kondis, som är njutbart för stunden. 😉 Mitt mål för februari är att lyckas snitta 12 000 steg/dygnet. Det skulle automatiskt ge månadsrekord med 348 000 på 29 dagar.
För att förbättra och nå målsättningen är det bara att fortsätta som jag gjort sista tiden. Titta på SVT Play, Netflix och annat och samtidigt placera soffpotatisen på motionscykeln. Under ett avsnitt tänker jag inte på att jag gör nytta under cyklandet. 4000-6000 kan snabbt plussas till. Sedan kan jag med gott samvete unna mig ett uns av vardagslyx via att öppna munnen på kvällskvisten och… 😉 Jag vägde mig inte innan starten och har inte gjort efter heller. Vid några snälla tillfällen har Solveig nämnt något om att jag kanske gått ner någon viktklass. Sedan glittrar det till i de busiga gröna ögonen och jag stänger av hörseln.
Givetvis höjer jag pulsen vid dagliga tillfällen, när jag är mer klädd för det. Eller mindre. 😉 Oftast börjar allt med en tidig morgonpromenad efter frukost, 6.50 på vardagarna. Undantag ösregn och halka. När ljuset återkommer blir det cykel utomhus ner till mitt älskade hav och medeltidsmur på morgonkvisten. ❤  Men visst händer det att jag är ”ute och cyklar” under hela året. 😉

 

27 tankar på “Skaffar mig en bättre grund”

    • En bra och tänkvärd fråga. Det måste vara riktigt individuellt. För någon som ständigt reser i sitt jobb borde det vara lyxigt med frukost i egna lyan. Själv längtar jag efter vi ska äta frukost på vårt favorithotell.
      Att stanna till och se det stora i det lilla är värt guld. ❤ Det kunde jag göra redan som barn – minns glädjen när jag äntligen fick gå ut efter att ha haft hög feber några dagar som kändes som år. Tyvärr var det då glömt efter någon utomhusdag. Även under mina mest intensiva utbildnings och arbetsår har jag älskat att skapa hål för att göra inget – eller allt. Låta alla sinnen få leva fritt. Njuta av första vårfjärilen. Fågelsång i skogen. Fågelsång njuter jag redan av på mina morgonpromenader på vardagarna. De började sjunga bara för mig förra veckan. 😉 Sedan kan man bli "bortskämd" av antal gånger och lyx kan bli otydligare i hörnen och till och med sjunka in i grå dimma. Jag kom tidigt på att jag inte blir lyckliga av flärd och annat som många strävar efter. En egenskap som jag antagligen alltid har haft nytta av är att jag ALDRIG blir avundsjuk på andra.
      Snart blir detta längre än min inlägg. 🙂

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  3. Den enkla sanningen är att kondis är en färskvara vilket man måste ha i åtanke. Jag går mycket på jobbet och kommer ut med hundarna men ser fram emot bättre väder för då ska stegmätaren vissa ännu mer. Det är så smidigt att ha den i telefonen.

    Kram och god lördag!

    Gilla

    Svara ↓

    • Att ha hund/hundar är bra på många sätt. Du får säkert din dos varje dygn av både steg och frisk luft. Visst är det betydligt smidigare. Jobbigt med dem som jag satte fast i livremmen. Hängde snett. Ramlade av. En gång hittade någon kompis till våra tjejer min stegräknare i en buske vid lekplatsen. En annan gång råkade jag dra ut en sprint i den och överfallslarmet gick igång. Vilket ljud. Otroligt effektivt. Jag blev så stressad att jag inte hittade hålet så jag kunde sätta tillbaks pluggen. Tog i alla fall lång tid. Därför hör jag inte vissa saker längre. ”Bosse! Kan du…” 😉
      Kram tillbaka

      Gilla

      Svara ↓

      • Ha ha! Så du har drabbats av selektiv hörselnedsättning 😉 Bad man sonen göra något hörde han aldrig men öppnade husse en chipspåse då var någon i köket på två röda 😀

        Kram

        Gilla

  4. Jaq har också en sådan manick i mobilen som visar hur mycket man rör sig och jag har till min förvåning upptäckt att jag trots att jag bara skottar snö och gör nödvändiga promenader på dagarna så är jag för det mesta över 10000 steg. Måste vara något fel mobilen men i och för sig rör jag mig mest hela tiden. Vardagslyx är för mig att åka ner till Hammarstrand varje fredag och gå och äta lunch på hotellet med vänner. Handla lite till helgen (jag handlar bara en gång i veckan) och sedan vara lat på eftermiddagen.

    Gilla

    Svara ↓

    • Den visar säkert rätt. Dessutom får du starka armmuskler. Du får säkert inte så mycket blötsnö som jag råkat ut för alltför många gånger. Då gäller det att jobba rätt så inte ryggen strejkar.
      Låter som både en trevlig och mysig fredagsmysstund. Att tillåta sig att vara lat tror jag är riktigt nyttigt. Om det inte händer 24 timmar dygnet sju dagar i veckan. 😉

      Gilla

      Svara ↓

  5. Har försökt hitta stegräknaren i mobilen men inte lyckats. Går 4 gånger om dagen med Minton så det blir nog en del.
    Vardagslyx är när jag kan fika på altanen eller en solig skogspromenad.
    Kramar

    Gilla

    Svara ↓

  6. Bra med stegräknare ,-) Men vi la av efter ett tag, och sen föll den i glömska, till nu då när jag läser ditt inlägg ,-))
    Vardagslyx ,-) Att se det stora i det lilla, då har man ju roligt så gott som hela tiden.
    Jag behöver inte stora dyra saker. En hjärtsten, vinden som blåser. gråa moln som ger mystik. Fåglar. Även spöregn som kommer helt plötsligt. Hundarna förstås. Att helt plötsligt hitta på en rolig tävling, flest gula bilar eller något annat enkelt med min man ,-)) Ja det finns mycket, förr var det en nyckelpiga tex i en buske som satt så den inte gick att fota, jaga bilnummer till en Bossetävling, det var KUL! .-)))
    Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    Svara ↓

    • Jag hade ett par som jag satte i skärpet. Var inte bra. Tröttnade snabbt.
      Där fångade du kärnan direkt. Håller med dig. Tyvärr går det inte att hänga sig kvar där jämnt. Allt går inte att styra. Vissa ledsamheter suger sig kvar som iglar. Fina saker du nämner. ❤ Har man kvar sitt barnasinne blir livet oftast lite lättare. Samma här. Dyra saker kan vara kul en stund. Sedan blir de självklara och som de bortglömda leksakerna.
      Ha ha. Håll utkik. Det dyker upp tävling både här och "där". 😀
      Tack ska du ha.
      Kram tillbaka

      Gilla

      Svara ↓

  7. VARDAGSLYX är för mig är att slippa ha telefon på mig eller med mig! Det räckte så bra när man var egen företagare och alltid skulle kunna nås!! 😦
    Vi har visserligen varsin mobil, men dom är endast med – och på – när vi åker till Visby och ska göra lite olika saker. Dessutom är min mobil ungefär 15-17 år gammal, men den fungerar att ringa med och ta emot samtal – och det är allt jag behöver en mobil till!! 🙂
    ”Folk” blir faktiskt nästan chockade när dom frågar efter mobilnumret och jag säger att jag har ingen. Dom tittar lite undrande på mig….. *fniss*
    KRAM/Susie

    Gilla

    Svara ↓

    • Jag levde i flera år efter samma devis som du. Trött på företagssnack och att ständigt bli nådd. Men vissa saker blir jobbiga. När alla teknikmissar är ute och tänker till. När min mobil som inte ens nått skolålder anses för gammal och vardagslivet trasslar till. När vi skippade fast telefon var det bara att inse sanningen och hoppa på sista vagnen på tåget. Skönt att ibland skippa systemkameran och istället täcka upp med mobilen som tar riktigt bra bilder. Tack vare stegräknaren får den hänga med i fickan. Men jag svarar aldrig på okända nummer. Har nixtjänst för mobil o.s..v Så fortfarande har jag en skön distans.
      Kram

      Gilla

      Svara ↓

  8. Lyxigt att få ha litet koll på motionerandet 😉 fast oftast brukar jag glömma att starta dendär appen då jag går ut, stegen för dagen räknar nog min telefon automatiskt… Men riktig vardagslyx tycker jag är då jag får skippa morgonväckningen o sova sålänge jag vill och ta dagen som den kommer och bara göra det som faller mej i smaken

    Gilla

    Svara ↓

  9. Vardagslyx: Att få egen tid så att jag kan göra vad jag vill och känner för. Njuter faktiskt av mitt eget sällskap, om man får säga så 😉

    Jag har sedan januari 2017 haft en aktivitetsklocka på armen. Den räknar mina steg åt mig, så att jag får den samlade mängden över vaken tid. Sedan kan jag synkronisera den mot appen och hemsidan så att jag i diagram, tabeller eller vecko-/månadsöversikt se hur jag rör mig över tid. Jätteroligt 😉
    I början hade jag den på mig hela dygnet, för då kunde jag även se hur ”rolig” eller orolig natten varit.
    Om jag varit stilla för länge morrar den åt mig och på displayen står det, ”dags att röra på sig” 😉

    Men om jag vill se lite mer data, som t.ex.en karta över min promenad och sträckan jag gått, då använder jag RunKeeper på mobilen.

    Kram på dig ❤

    Gilla

    Svara ↓

    • Klart man får säga. 🙂 Jag har i hela mitt liv haft behov av eget sällskap. Behövs för att backa bandet. Gräva i gamla diken. Tänka i nya banor. Bara vara. Men det ska helst vara självvalt och bästa platsen brukar sällan vara att gå i mörka tunnar utan botten. 😉 Innan det blir för mörkt gäller det att simma upp en bit igen. Helst fått med sig en pusselbit.

      Alltså Lollo. Att du var en sådan statistik-Nissa. 😉 Den hade jag aldrig kunnat ha på natten. Stackars den i i så fall. En RunKeeper som aldrig har en ledig stund på natten. Den hade klagat till RunKeeper fackets ordförande. 😉
      Kram

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

Lämna en kommentar