Strandgatan; etapp 4 -Liljehornska huset

Publicerad den av

Under Visbys storhetstid, från mitten av 1100-talet till en bit in på 1300-talet, blomstrade handeln. Strandgatan var paradgatan och kallades för dåtidens Manhattan. Gatan låg strax intill hamnen med kaj. Det var alltså vatten där nuvarande Almedalen ligger. Vilken mäktig syn det måste ha varit för dem som kom in till Visby med ett skepp och blickade in mot mer än 20 vita, pampiga, höga packhus som stod på rad längs Strandgatan bakom sjömuren. Vi kommer att i några blogginlägg ta med dig längs med kullerstensgatan.

Inga rullande plåtsaker synliga. Då vågade jag ställa mig i mitten av den tomma gatan. Vi är på väg mot det vita huset längre ner på gatan.

Med sina 28 meter är Visbys största packhus mäktigt. Fem våningar högt och hopbyggt med ett lägre medeltidshus.

Namnet kommer från en garvare vid namn Liljehorn som var ägare under slutet av 1800-talet.

Men det som fascinerar mig mest är en annan man som i början av samma sekel hade nyckel till porten och kontor och en ståndsmässig stadsvåning i huset.
Mannen hette Jacob Dubbe och var en känd förhandlingshård handelsman och skeppsbyggare. Om denna speciella man finns det många skrönor. Vilka som är sanningar, halvsanningar eller enbart skrönor är svår att reda ut på 2000-talet. Dubbe beskrivs som en person som växte upp under fattiga förhållanden och gjorde en klassresa till rikedom och framgångar på flera yrkesplan. Privat skaffade han sig flera ovänner som var avundsjuka och som satte igång rykten av olika slag. Sammanfattningsvis verkar Dubbe har varit en blandning av god och ond. Under många år svävade hans ande över det Liljeholmska huset.

Nu kommer otäckheter.
Jacob Dubbe skulle enligt rykten haft stygga hemliga besök. Som exempel nämns att djävulen hjälpte honom att räkna hans blodpengar. Därefter förvandlades besökaren till en svart hund med brinnande ögon.

Här har jag gått uppför en gränd för att få med en av sidorna.
Helt sant är i alla fall att 1985 förstördes tak och takstolar vid en brand. Då genomgick Liljehornska huset en av många renoveringar genom åren. Idag är det bostadshus med lägenheter. Undra hur många och stora de är? Skulle du våga bo här? 😉

Lika bra att få med ett foto från andra sidan också, innan vi gick uppför gränden. Mitt nästa hemliga projekt kan bli att fixa till liftar med mysiga korgar en tio meter upp i luften i varje gränd. Det ska vara gratis att åka nerför och kosta en slant uppf… Inte värt att skriva mer. Om någon skulle få för sig att låna mina planer. 😉

18 tankar på “Strandgatan; etapp 4 -Liljehornska huset”

  1. Oj så spännande och vilket mäktigt hus. Vackert också mycket vackrare än alla fula höghus som man sätter upp lite här och där. Jag som själv bor i gamla ställen där det rör sig lite oknytt av olika saker skulle nog kunna tänka mig att bo där eftersom jag är van.

    Gilla

    Svara ↓

  3. Intressant ,-)
    Här får man lära sig mycket ,-)
    Liljehornska huset vackert namn , tjusigt hus. ” där bor jag ju redan, just nu alla fall” ,-)) Hela nedre våningen är min ,-)
    Men på riktigt….jo jag skulle gärna kunna bo där!
    Ha det jättefint
    KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    Svara ↓

    • Hela nedre våningen. Erkänn nu. Du har säkert en inbyggd hiss så man kan ta sig till taket för sväng när det är fint väder. Där finns bord, stolar och en bra kikare.
      Vem vet. Du kanske vill bo i något av de andra husen också – som jag ska visa senare.
      Tack ska du ha.
      Kram Bosse

      Gilla

      Svara ↓

  4. Vilket intressant inlägg om Liljehornska huset! Vacker byggnad med en spännande historia. Jag skulle absolut kunna tänka mig att bo där om det var hyfsat lugnt i alla fall 😉

    Kram och ha en bra dag!

    Gilla

    Svara ↓

  5. Väldigt intressant och roligt att få veta mer. Läste i kapp gårdagens inlägg också- Jag har sett packhuset men visste egentligen inte mycket om det. Nu har kunskapsbanken ökats på rejält. Stort tack. Jättefina bilder också.
    Kram!

    Gilla

    Svara ↓

    • Statyförändringen var cool. 🙂 Det finns ett till bara en bit därifrån. Det kommer i ett senare inlägg. Först ska jag traska över gatan igen. I verkligheten ska vi ta in på ett hotell för skojs skull några hundra meter bort.
      Tack ska du ha.
      kram tillbaka

      Gilla

      Svara ↓

    • De med blå himmel var från förra veckan. Men det var isande kallt. Vi skippade därför havspromenaden efteråt.
      Strandgatan kryllar av historia. Får man inte nog är det bara att kila in på Fornsalen som ligger där också. Det får bli ett eget inlägg – ska först kolla om vi får fota inomhus. Sedan väljer vi en riktigt tråkig och regnig dag. Ska bli spännande det också. Men nu vill jag inte ha regn på några dagar. Vi tänkte leka turister på hemmaplan. Utan att flyga iväg. Luftvägen spar vi till nästa månad. Är det inte dags för ett fiskeläge snart? 😉 Jag tänkte lägga in det i morse men mina pupiller var för stora – ögonbottenfotografering tidigt i morse. Jag gissar på att du kommer att dissa det. 🙂

      Gilla

      Svara ↓

      • Ja, det har varit någon enstaka solig dag.
        Idag har det regnat rejält här😏
        Ett fiskeläge ser jag gärna. Jaså, inte i min smak tror du? Vi får se då🙃
        Varför har du gjort ögonbottenfotografering?

        Gilla

      • Det verkar som vi har rätt lika smak inom ämnet. Men jag vill gärna visa upp alla som jag hittar ner till.
        När man haft diabetes 1 några år kallas alla till en sådan undersökning. Därefter är målet att det ska erbjudas vart annat år (det finns tydligen en ojämn rättvisa i Sverige). Så det har blivit ett antal genom åren. Mycket kan göras om man kommer in i god tid. Jag brukar ofta få en hint men igår var det många utanför dörren och jag frågade inget. Det blir att vänta på svar om några veckor när en specialistläkare sett på bilderna. Innan jag flyttade till Y hade jag ovanligt ”fina” ögonbottnar. Vilka kåserier jag skulle kunna bjuda om ämnet i ett bokmanus. Det och mycket annat. 😉

        Gilla

  8. Spännande läsning om huset och om denne specielle man … jodå jag skulle nog våga bo där – frågan är om jag har råd? Hm … vid närmare eftertanke är det alldeles för långt från barnbarnen 🙂
    Tack för berättelsen!
    Kram

    Gilla

    Svara ↓

    • Jag är också rädd för att det skulle bli för dyrt. Dina barnbarn kunde bo på någon annan våning. Vi du leka är det springavstånd till Almedalen, badstranden eller springa sig trött i alla gränder. Tänk att leka dunkgömme bland gränderna. Det hade uppskattat som barn. 🙂
      Varsågod.
      Kram

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

Lämna en kommentar