Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Femte boken i Anders Knutas sviten:
I denna ljuva sommartid, 2007, 316 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Ewa Jungstedt, allra käraste syster

Bosses alternativa titel: 😊
Den instängda hemligheten

Uppe vid Sudersands campingplats på norra Fårö rådde ännu lugn trots att den var fullbelagd så här mitt i sommaren.

Personligt:
Trevligt med en avstickare till Gotska Sandön och att Karin fick basa en stund när Knutas hade semester på Fyn. Det var med denna bok som Mari Jungstedt klev över min betygströskel och landade på sin första femma i betyg.

Tidsintervall:
Från 10 juli till 19 augusti 2003.
Epilog: När turistsäsongen var förbi. En bit in i september 2003.

Just när hon passerade Alis grillkiosk utanför Österport ringde telefonen.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Utsedd till biträdande chef.
Johan Berg: TV-reporter.
Emma Winarve: Bor i villa i Roma. Strular med Johan.

Hon började gå bort mot Almedalen. Den vackra parken låg alldeles utanför Visby ringmur, en oas mellan staden och hamnen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Lars Norrby: Presstalesman. Svårt att ta att Karin fick tjänsten.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Rikskriminalkommissarie. Väger en bra bit över hundra kilo till sina ca 190 centimeter. Matvrak. Släpper bomben om manligt sällskap och då släpper Knutas hemliga svartsjuka.
Nytt rekord när Martin dyker upp redan på sidan 78. 😊

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Vill ut i världen. Känner ”alla” på Gotland vilket är en stor fördel för Johan.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef.
Madeleine Haga. Reporter på riksnyheterna. Farligt söt.
Peter Bylund. Fotograf. Comeback. Var med i första boken.

Madeleine Haga och fotografen Peter Bylund hade just anlänt till Gotland och bodde på Strand hotell.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar sin fru Line men under våren har äktenskapet gått på tomgång. Han ser henne mest som en skön fåtölj man har hemma. De verkar ständigt gå om varandra.

Johans förhållande med Emma är noll och ingenting när boken börjar. Både Johan och Emma mår dåligt. Var och en på sitt håll.
Gränsen mellan svartsjuka och hemliga tankar är extra snäv i denna roman när det gäller Johan och Emma.
Johan börjar strula med kollegan Madeleine.

Emma har en brist i sin personlighet. Vid svårigheter flyr hon. Hon är medveten om sin svaghet, men saknar förmåga att bryta mönstret.

Karin bär på en ryggsäck av oslipade tunga gråstenar.

Han tog vägen förbi Österport och köpte en mjukglass i kiosken.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan orkar inte vänta på Emmas känslor.
Knutas blir inte klok på sina känslor för Karin.
Knutas hinner inte med att sköta sitt hus och trädgård.

Hälsa/Ohälsa:
Emma har börjat röka igen. Likaså håller Johan och Karin på med giftpinnarna.
Emma har gått ner rejält i vikt sedan i våras.

Knutas tar sig tid att morgonsimma i Simhallen. Han har börjat lägga på sig hull vid midjan.

Johan tappade livslusten under våren och gick in i något som liknade en depression. Han fick ta hjälp av en kurator.

Bil:
Knutas kör vidare med samma gamla Merca som saknar luftkonditionering. Han klarar ändå inte av att skiljas från sin fyrhjulade vän. Däremot hade Line fått nog och köpt en splitterny Toyota som stod i carporten, när Knutas kom hem från jobbet en kväll.  Han blev överraskad men kunde inte klandra henne.

Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom.

Nyckelspår & Villospår:
Spår efter en typ av gympasko i storlek 41. Rysk ammunition och vapen från 1926, svartjobbare, svartsprit, antidepressiva tabletter, anonyma telefonsamtal, Campingplats på Fårö, Cementa i Slite och Gotska Sandön. Tre helt olika platser som alla bär på sina hemligheter & sanningar.

Kopplingar till tidigare böcker:
Kidnappningsdramat under vårvintern.
Mördarjakten på Fårö.

Han slog numret till Emma medan han stolpade iväg mot Adelsgatan, samtidigt som han såg på klockan.

Grodor i boken:
Knutas ålder haltar vidare och det har spridit sig till hans tvillingar. 😉 Likaså när något nämns bakåt, ex. Fotografen Peter Bylund hade jobbat tillsammans med Johan en sommar flera år tidigare. Den sommaren han träffade Emma.
Nja. 25 månader sedan är för mig två år. 😉
Att Wittberg blivit sambo och lugnat ner sig något år tidigare var inte helt korrekt. Det ryms inte inom den ålderstabell jag lagt upp.
I tre års tid har jag gjort allt för att det ska bli vi två, men vad har det tjänat till? För 3 år sedan visste inte Johan och Emma om varandra. 😉
Bilmärken börjar med versal. En bagatell. 😉

Knutas kördes till lasarettet för en undersökning.

Kuriosa:
Jag börjar bli nyfiken på Martin Kihlgårds kollegor från rikskrim som ofta följer med till Gotland. Vilka är de? Syns de inte bakom Kihlgårds kroppshydda? 😉
Karins kakadua Vincent är tvåspråkig. Han blandar svenska och engelska.
Äntligen får vi läsare reda på vilken gata som Knuts bor på; Bokströmsgatan, strax utanför muren i Visby. (Finns inte på riktigt)
Alla i polishuset retade Knutas för att han körde runt i sin gamla Merca och lät ögonen tåras till ”Bridge Over Troubled Water”.

Citat och längre stycken som jag uppskattar extra:
När natten övergick i morgon körde en ensam bil norrut på huvudvägen som skar genom Fårö. Regnet hade upphört. De tunga molnen låg kvar som grå sjok över himlen. Fåglarna hade varit igång sedan klockan tre, gryningsljuset spreds över åkrar och ängar. I diset skymtade enbuskar, krumma martallar och stengärdesgårdar. Som planlöst utslängda låg bondgårdar i gotländsk kalksten och enstaka väderkvarnskroppar vars vingar saknats sedan länge. Flockar av svarta får syntes i hagarna. Makligt reste de sig upp, ett efter ett, och började beta av det magra gräs som den karga jorden erbjöd.
Vilken tjusig inledning. Författaren har fångat mig direkt som läsare. Perfekt start av boken. ❤ Sedan var jag extra förtjust i denna sekvens i inlagan.
Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom. Välgödda kreatur betade i hagarna vid bondgårdarna han passerade, vägkanterna var fulla av rödglänsande vallmo och blå cikoria. Då och då glimmade havet till längs vägen. Böljande sädesfält och kritvita kyrkor. Han älskade sin hemö och kunde inte tänka sig att flytta härifrån.

Nere vid Stora Torget stannade han till på en bar, slog sig ner och drack en kall öl.

Humor:
Kihlgårds intag av mat och sötsaker sker under komiska situationer som vanligt.
Hans personliga sätt att äntligen berätta om sin franska pojkvän.

Privat sorg:
Karin går och bär på en tung sorgsten sedan många år.

Antal mord/dödsfall:
3 st

De stora fabriksbyggnaderna dominerade samhället som låg på Gotlands nordöstra sida.

Sista två meningarna:
Åskan mullrade ute över havet. Regnet kom långsamt, en droppe i taget träffade hennes ansikte.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Kyrkklockorna började ringa. Klockan var fyra. Varför kom hon inte?

Baksidestext:
En tidig sommarmorgon skjuts en gotländsk snickare och småbarnsfar kallblodigt ihjäl under sin joggingrunda vid Sudersands badstrand uppe på Fårö. Mordet sker alldeles intill den campingplats där offret semestrat med sin familj och det väcker stor uppståndelse, både bland turister och Fåröbor…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Just nu lyssnar jag intensivt på 80-tals musik i bakgrunden, som ska vara med i ”tjugo” månadstävlingar på andra bloggen. 😉