Mästerby änge

Publicerad den av


Vi lät fikakorgen vara kvar i bilen. Den kunde vi hämta sedan.
Mästerby änge är ett av Gotlands största ängen. Det var otroligt rofyllt att vandra där. Lyssna på fågelkvitter. Inte lyssna på störande fordonstrafik. Stanna till vid några intressanta blommor. Bara vara. ❤

För skötseln av änget ansvarar Mästerby hembygdsförening.

Du som vet mer än jag… Visst är det S:t Pers nycklar?

Klart vi tog stigen in i skogen. Fågelsången var vacker. Vädret perfekt och mitt sällskap kunde inte varit bättre.
Det bästa är att alla är välkomna hit. En enkel sund förnuftsregel gäller: Bär dig åt som folk.

Om någon vill se hur Gotland såg ut på järnåldern sägs det att Mästerby änge ska vara att rekommendera.

”Den ljuvliga blå ängen”.

Glöm mig inte. ”Förgätmigej” är en av mina många favoritblommor.

En tuff Volvomodell som ofta sågs på vägarna i min barndom.

Nåväl! En blå Hyundai är inte fy skam. För i den hägrade en termos med kaffe och gott fika. Efter den rofyllda stunden åkte vi vidare till socknens medeltida kyrka. När vi ändå var i krokarna blev det två till i närheten.
Vad jag älskar sådana här platser som Mästerby änge. Har det att göra med ålder och att jag sprang in i en vägg en gång? Nja. Förr älskade jag visserligen energisysselsättningar, spännande äventyr, att resa kors och tvärs, fullt ös med mera. Få eller ingen alls visste om att jag redan som ung uppskattade mina ensamma stunder där jag var ett med naturen. Där jag landade mellan varven. Både vandrande, klättrande, cyklande när ”alla andra” fortfarande sov. Ibland tvärtom, liggande på en filt med blicken på molnen som gled förbi. Ibland stannade jag till i en rörelse för att njuta av ett skyggt djur i en dunge. Sådana stunder var guld värda för mig. Något jag kunde leva på när en föreläsare entonigt kunde få en timme att kännas som minst ett sekel. 😉 Tror att jag blev en bättre medmänniska på kuppen.

Alla behöver vi bli bättre på att ta hand om oss själva. Ung som gammal. Frisk som sjuk. Vissa saker behöver inte ens kosta pengar. Allemansrätten i Sverige är unik. Den ska vi hjälpas åt att vårda med ömhet till kommande generationer.  ❤

30 tankar på “Mästerby änge”

  2. Jag älskar också Mästerby änge! Jag har förvisso aldrig varit där, men dina bilder säger det mesta!
    Jag tror att det har med åldern att göra – att uppskatta naturen – mångfalden! Tror också att har man varit i den där ”väggen”, så är behovet ännu större att vara i naturen!
    Ser ut som om du har hittat dina nycklar – jag menar S:t Pers nycklar! 🙂
    Kram Nilla

    Gilla

    Svara ↓

    • Jag tror du hade gillat flera av Gotlands änge. De flesta har jag bara läst om och sett foton från. De som är kändast för vårblommor sparar vi till en annan säsong.
      I min barndom vistades jag mycket i naturen. Men det var säkert inget jag berättade bland tuffa grabbar. Åldern förstärker känslan och längtan. Sinnena berörs och förstärks för mig av vetskapen att inget är givet. Vi är inte lovade och garanterade en ny vår.
      Att söka sig inåt och åt naturen var för mig nödvändiga ventiler för att komma tillrätta med livstempot. Rätt musik och litteratur bytte skepnad mot tiden före. Jag har alltid tyckt det varit intressant att lära mig saker om mig själv. Det är i min svaghet jag lärt mig mest.
      Kram Bobo

      Gilla

      Svara ↓

  3. Naturen är rena terapin när man inte mår riktigt bra. När jag jobbade gick jag altid en runda i skogen när jag kom hem. Det behövdes för att jag skulle tömma hjärnan på allt skrik och skrän från jobbet. Hur mycket jag än älskade mitt jobb, så var tystnaden ett måste ibland. Den platsen du visar bilder från verkar vara en väldigt fridsam och lugn plats….en perfekt plats för att tanka energi . Kram

    Gilla

    Svara ↓

    • Håller med om att det är en perfekt gratis terapi. Den tystnaden är som du skriver ett måste för att kunna prestera så bra som möjligt kommande dagar. Det är en hög ljudvolym i de sammanhangen. Förståndig taktik av dig.
      Det kändes precis som med de andra två som jag lagt in här i den kategorin. Direkt när man kliver in genom ”grinden” är det som att komma in i någon slags balsamvärld. ❤
      Kram

      Gilla

      Svara ↓

  5. Jag hade också behov av att vara ensam i ungdomen. Något som inte har gått över med tiden utan intensifierats. Stora fester och liknande lockar inte alls längre. Gillar dock att sitta med några få vänner och prata om livet några timmar. Sen vill jag gå hem och njuta av lugnet.

    Ser fantastiskt ut Mästerby änge ♥!

    Gilla

    Svara ↓

  7. Hei!

    Så mange vakre steder det er i Sverige 🙂
    Den øverste blomsten er en Geranium sylvaticum tror jeg. Den vokser vill her også i skogene. Den andre er en orkidé som du kaller St. Per’s nøkler. Den heter Orchis mascula 🙂
    Takk for de fine bildene!
    Klem fra Marit

    Gilla

    Svara ↓

    • Jag såg ladan och att det var någon därinne. Läste sedan i GA om att det skulle anordnas ”visningar” via egen bil. Vi var på väg vidare. Därför blev det inget stopp den gången.
      Idag var vi på ett underbart ställe. Det blå havet på land är verkligen fantastiskt vackert. En aning svårt att fånga på bild. Verkligheten vinner 10 gånger av 10.
      Tack för länken.
      Kram Bosse

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  9. Vilken ljuvlig plats och klart att ni följde stigen. Vi behöver vara rädda om oss själva för vi har bara en av oss. Den där väggen kan vara farligt nära. Då gäller det att hitta oaser i tillvaron! En av mina är just nu lilla S.

    Kram och ha en fin kväll!

    Gilla

    Svara ↓

    • Kloka ord. Du har verkligen lyckats hitta en ljuvlig oas. ❤ Förstår bara inte att hon redan blivit så stor.
      Idag fick vi en mysig familjestund på ett ännu finare ställe. Du hade nog också uppskattat det. För att jag vet att du gillar "elementen". 😉
      Kram

      Gilla

      Svara ↓

  10. Vilken vacker plats! Och en lisa för kropp och själ att komma hit.
    Förstår att ni följde stigen.
    Att ta hand om sig själv är viktigt men också lätt att glömma bort mellan varven. Jag tänker på en tavla som min goda vän Tove gett namn efter mig ”Vila i rörelse” eller ”Rörelse i vila” – Det är lite så jag är. Vilar i rörelsen. I alla fall än så länge.
    Kram!

    Gilla

    Svara ↓

  11. Vilken vacker plats, helt magisk. Förstår att ni följde stigen. Att vara ett med naturen är en sann lisa för själen. Som ung älskade jag och behövde mina ensamma stunder och allra helst i naturen. Satt ofta i sommarängarna och filosoferade. Dina underbara bilder är så rofyllda. Kram

    Gilla

    Svara ↓

  12. Vilket underbart ställe att bara vara. Jag tror att vi alla behöver dessa oaser för att klara den allt mer stressiga tillvaron. Mästerby änge är en plats där jag skulle trivas. Blir så sugen när jag ser dina fina foton. Förstår att ni följde stigen …

    Gilla

    Svara ↓

  14. Det är underbart med fridfulla platser där man känner att man bara kan vara, och njuta av naturen och fågelsången, och lugnet som infinner sig, så härligt 🙂 Många fina bilder!

    Gilla

    Svara ↓

Lämna en kommentar