Helgumannen


Detta berömda fiskeläge hade jag längtat extra efter att få se i verkligheten. Att det var vindstilla, skönt i luften och folktomt var pricken över i:et. Mina sinnen fick sväva fritt under promenaden mot de femtontalet gamla bodarna. ❤

Det finns en bilväg direkt till fiskeläget, men jag ville gärna ta in helheten med stranden och det stora havet och himlen som fond.

Detta är Fårös bäst bevarade fiskeläge som under 1700-talet också var Fårös mest betydande.

Vet du vad uttrycket ”toskabatarna” betyder? Har du en aning om vad det innebär att fiska strömming på vrak? Fundera på det innan du läser texten under nästa foto.

A) Fiskarna pilkade torsk från båtarna.
B) Det innebar att man fiskade med garn som sattes direkt från båtarna utan att fastgöras vid någon bottenförankring.
Det lär finnas många legender om personer som fiskade här. Jag är mest nyfiken på dem om kvinnan Båta-Bol som på mitten av 1800-talet fiskade här och seglade ända ner till Visby för att sälja fisk.

De tätt liggande bodarna är byggda i trä med bräd-eller spåntak eller staplad sten.
Fiskeläget har egen brunn med källvatten från berget. Den finns tydligen ännu kvar och lär rymma gott om vatten.


Givetvis är det bra med rejäla lås trots att…

… det finns en synlig vaktman på plats med god utsikt genom fönstret. På sena kvällar och nätter tar han sina pass utanför. Aldrig på exakt samma tid. Men en sak är säker. Då har han aldrig händerna i byxfickorna. 😉

Det behövs göras något åt sprickan i väggen. Eller är den redan hundra år.

Här är bilvägen till detta fantastiska fiskeläge. Vid nästa resa till Fårö ska jag komplettera med en handfull andra fiskelägen av intresse.
Nu återstår det bara ett till ”bloggstopp” av denna kavalkad av inlägg från Sveriges åttonde största ö. Sedan blir det Gotland för hela slanten på denna blogg. Vi har sedan återkomsten från Fårö hunnit med några fina trevliga utflykter och en längre tripp till Uppsala, som kanske dyker upp på min andra blogg.

 

 

 

 

 

33 tankar på “Helgumannen

  1. Vilka vackra bilder från Helgumannens fiskeläge. Dessutom så var det behagligt folktomt vilket kan vara befriande när man besöker sådana platser. Gråmulen höstdag tycker jag ni ska ta fasta på!

    Kram

    Gilla

    • Ja. Just på en sådan plats blir det en betydligt högre dimension om det inte finns några andra människor. Jag tycker du och Susie kan åka dit själva då. 🙂
      Kram
      Ps. Men det hade varit intressant att vara där vid olika årstider och väderlekar. Gärna storm.

      Gilla

  2. Ja, du förstår ju vad jag tycker om dessa bilder och berättelsen. Det är bra med dig och din blogg, det behövs inte många ord i vissa lägen, för att du ska veta vad jag tycker och tänker 😉
    Så skönt att det var folktomt, då kan man kolla in lite bättre!

    Gilla

  3. Nu har jag njutit av de gamla bårana och husen. Vilken ljuvlig plats och en stormig höstdag är det nog lite spökligt.
    Pilka torsk har jag gjort i Göteborg för många år sedan och det var kul.
    Kram

    Gilla

  4. En annan tid, ett annat liv …
    Miljöerna påminner mig om Öland. Ger en alldeles speciell känsla med detta karga. Nån gång kanske jag får tillfälle att uppleva det även på Fårö.
    Jag önskar dig fortsatt härliga sommardagar.
    Kram Mia

    Gilla

    • Verkligen. Jag är tacksam för att de fått stå kvar. De berättar så mycket om hur det var där förr. Viktigt att veta/se för kommande generationer.
      Det finns likheter och olikheter mellan de båda öarna. Jag tycker Gotland vinner 8 av 10 ”kamper”. 🙂
      Skriv upp det i din ”önskelistamapp” över kommande resmål. 😉
      Kram Bosse

      Gilla

  5. Ja, det här går rakt in i hjärtat på mig också! Hjärtat slår allt fortare när jag ser bodarna, båtarna, den lite karga miljön, havet och fiskargubben i fönstret! 🙂 Underbara foton – du har verkligen lyckats fånga känslan över Helgumannen!
    Kram Nilla

    Gilla

    • Tack snälla du. 🙂
      Igår skrev jag ett nytt långt bloggsvar på ditt inlägg om sömn. Det gick inte så bra. Står att det betraktas som spam.
      När du skickar hit går aldrig dina blogginlägg direkt in. Jag måste ALLTID godkänna dem först. Det är du och Gunnel av dem som regelbundet lämnar kommentarer till mig (+ givetvis alla helt nya). Men hos henne går jag rakt in. Precis som jag gjort tidigare hos dig. Mysko. Första tanken är att jag inte är inloggad. Men det är inte felet. Jag skrev igår hos många innan jag kom till din blogg. Både de som har wordpress och inte.
      Helgkram Bobo

      Gilla

      • Ja, det är ju både mystiskt och tråkigt! För jag saknar ju dina svar till mig! Jag har kollat ibland skräppost och där finns du inte! Och jag har inte gjort några nya inställningar vad jag känner till! Det jag vet är att man inte ska kommentera genom att klicka på till exempel min blogg, via någon annans blogg. Utan vill lämna en kommentar, så gå först till min blogg och lämna en kommentar där. Konstigt är det och jag vet inte hur det går att lösa!? Vet inte om det har något med min gamla blogg att göra? För den finns inte! När jag kommenterar hos dig måste jag ändra, annars blir kommentaren ifrån mitt WordPress com-konto, som alltså inte finns!
        Mitt konto slutar ju på .se nu!
        Kram Nilla

        Gilla

      • Mina kommentarer går inte längre iväg till dig som de gör till alla andra. Det är sällan jag går in via andras bloggar. Bara om jag hittar någon ny intressant bloggare. 🙂 Jag får prova med att ge dig en ny favoritlänk. Men då blir det garanterat färre besök när du hamnar sist. Dessutom på ett annat ställe. Det är mycket med det jordiska.
        Kram Bobo
        Ps. Min dator har krånglat väldigt länge. Men jag brukar hitta egna vägar att hålla den i liv. Ex. absolut inte ta en paus på fem minuter utan att trycka på en tangent.

        Gilla

  6. Pingback: Pusslet på plats | gotlanduppochner

Lämna en kommentar